An example search has returned 50 entries
’Ak’ah ła’ dishhį́įhgo baa naashá.
lard some 3-1-melt.I 3-to 1-go.CI’Adą́ą́dą́ą́’ shichidí tsé bik’ą́ą́h yíłbą́ą́z.
yesterday 1-car rock 3-against 3-run.P’Ashą́ą́ nít’ę́ę́’ t’áadoo hooyání shaa ’ílwod.
1-eat.Prog past suddenly 1-for 3-drive.P’Ałk’idą́ą́’ shimá bił na’nishkaadgo ’aghaa’ yisdizígíí dibé yázhí yichíihgo yizénéíłt’ih.
long ago 1-mother 3-with SUP-1-herd.I-GO wool 3-spin.P-ígíí lamb 3-birth.P-GO 3-neck-around-3-tie.P
listen
Long ago, while herding sheep with my mother, she used to tie a yarn around the newborn lamb’s neck.
bookmark- ’ałk’idą́ą́’ long ago, formerlyfind in Navajo Adverb Lexicon
- -dą́ą́’ past time
- -ił with
- Imperfective (I) (∅, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- na’nishkaad herd, go out herdingfind in Navajo Verb Modes
- -go verb and subordinating encliticfind in Navajo Adverb Lexicon
- -go verb and subordinating encliticfind in Navajo Adverb Lexicon
’Ałk’idą́ą́’ ’éiyá naadą́ą́’ ’ayóo k’éédadiilyééh nít’éé’.
long.ago TOP corn very pl-3-1dpl-plant.R past’Áhéhee’ dóó baa ’ahééh nisin.
thank.you and 3-for appreciation 1-think.CI’Ííshją́ą́ díí ’atoo’ béésh bii’ kǫ’í bikáá’ dah séką́.
don’t forget this stew stove 3-top up 1-put.P.OC’Ólta’góó deínóhkááh.
school-toward pl-2dpl-go.pl.PROG’Áádę́ę́’ nánísdzáago łį́į́’ bá ni’deeshjoł.
from.there 1-return.p-GO horse 3-for pl-1-feed.F-íniiká
-k’é
Bíla’ashdla’ii wolyéii bił dah nahaz’ą́ą́góó t’áá ’ał’ąą bizaad dahólǫ́.
3-fingers-five-NOM 3-be.called-NOM 3-with static areal-3-govern.P-toward just separate 3-language plCh’óóshdą́ą́dą́ą́’ Bilagáanaa Bizaad doo diists’a’ da. K’ad ’éí t’áá shxǫǫ t’áá bee yáshti’.
formerly English neg 1-understand.I neg. Now TOP good.thing barely 3.with 1.speak-I
listen
Before, I didn’t understand English. Now, thankfully, I can speak some.
bookmark- Imperfective (I) (∅, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- diists’a hear, understandfind in Navajo Verb Modes
- Imperfective (I) (∅, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- yáshti’ speakfind in Navajo Verb Modes
- ch’óóshdą́ą́dą́ą́’ formerly, originallyfind in Navajo Adverb Lexicon
- -ee by means of
- instrumental
Chidí ’ániidígíí beít’ą́ą́ léi’ ’áyąąńda bił dahózhǫ́.
car new-ÍGÍÍ 3-to-3-pass-bring.SRO.P since no.wonder 3-with pl-3-good.NIChidíísh bee hólǫ́ doodaii’ ni daats’í chidí nee hólǫ́?
car-Q 3-with 4-exist.NI or 2 maybe car 2-with 4-exist.NIDamóo yę́ędą́ą́’ dziłghą́ą́’dę́ę́’ shádí dóó ba’áłchíní bił ’adaashkai.
sunday past-time mountain top.of-from 1-elder.sister and 3-children 3-with downward-1-go.Pl.PDá’ák’eh góyaa yishwoł.
cornfield down.that.way 1-run.ProgDoo yéé shaa yáníłti’go ndiséts’ą́’į́.
NEG fear 1-to 2-talk.DI-GO 2-1-hear.PDoozhǫǫgo da’ííłta’ígíí t’éiyá yá’át’éehgo naanish bá dahólǫ́.
satisfactory pl-3-study.P-NOM only 3-good.N-GO work 3-for pl-3-exist.NIHa’a’aahjíísh ’éí doodago ’e’e’aahjíísh nighan?
east-from-Q 2-home TOP or west-from-Q 2-homeHa’át’íí shį́į́ biniinaa łééch’ąą’í nidahał’in.
what perhaps 3-because dog pl-3-bark.IHaidą́ą́’ ’a’áán góne’ naashnish ńt’éé’ --- doo shił yá’áhoot’éeh da.
winter-past mine.shaft 1-work.I past NEG 1-with 3-good.N NEGHaidą́ą́’ ’a’áán góne’ naashnish ńt’ę́ę́’ --- doo shił yá’áhoot’éeh da.
winter-past mine.shaft inside 1-work.I past NEG 1-with 3-good.N NEGHatáaldi ’iikááh ’atah ’ajóle’.
ceremony-at sandpainting among 4-make.OHáágóó shą’ díníyá?
where-to.Q 2-go.FHáágóóshą díníyá?
where-to.Q 2-go.FHoghaandi nánisdzáago tʼáá shǫǫ ’ííyą́ą́ʼ.
home-at again-1-came.back.P T’ÁÁ SHǪǪ 1-eat.PJáan Mary bił baghan.
John Mary 3-with 3-liveLą́ʼąą’, hágoóneeʼ nibééso łaʼ shaa níʼaah.
okay well 2-money some 1-for 3-2-give.SRO.INaaltsoos ’ásaayázhí bikáá’ dah síłtsóós.
paper bowl 3-on up 3-FFO.CINeeznáadigóó ’oolkiłgo ’áłah ’aleeh daaní.
ten.at-toward time-GO meeting pl-4-say.NINichidí háadish nííníłbą́ą́z?
2-car where-at-Q 3-2-park.PNichidí háadishą’ nííníłbą́ą́z
2-car where-at-Q 3-2-park.PNíwe, doo ch’il bikáá’ nijigháa da!
stop NEG plant 3-on 3-4-walk.I NEGNTUdi hooghannimází góne’ Diné bizaad baa ’iinishta’
NTU-at hogan inside Diné 3-language 3-for 1-read.IShe’abe’ sits’ą́ą́’ wóódlą́ą́’ lágo.
1-milk 1-from 3-2-drink.O LÁGOShichá si’ą́ągo ’iiłhaazh.
1-huddle 3-put-SPN-GO 1-sleep.PShighandóó ndáá’góó ’ada’iisdee’go nihí ’éí t’áá yiike’.
1-home-from war.ceremony-to 3-go.away.P we.du.pl TOP just 1du-remain.behind.PT’áadoo hosh biih dadoołtaałí.
neg cactus 3-in pl-2dpl-step.O-ÍT’ááłáhádi neeznádiin dóó ba’aan táá’
one hundred and 3-beyond threeT’ą́ą́tsoh táá’góó yoołkáłę́ędą́ą́’ ’ałdó’ Tóta’góó tádííyá.
May three-góó day-past also Farmington-góó 1-went.PT’áá ’ahánigóó yiizįįh
just near 2-stand.IT’áá shǫǫ hooghandi nádzáá lá.
good.thing home-at 3-return.P DISCTsxį́įłgo łees’áán ’ánílééh; nimásání nihaa níyá!
quickly tortilla 2-make.I 2-mat.grandma 1.pl-to 3-came.PTł’óo’di kǫ’ diltłi’ bikáa’gi chéch’il ła’ dináádísh’nííł.
outside-at fire 3-burn.NI 3-on-at oak some fire-again-3-1-move.PlO.IYiską́ągo nighandi naadeeshááł.
tomorrow 2-home-at 2-to-1-go.FŁa’ damóo yę́ędą́ą́’ dah ’iyétł’ónée, k’ad ’ałníí’góó ’eeshtł’óół.
one Sunday past up 3-1-set.P-past now middle-toward 1-weave.Prog
listen
Last week I set up a loom, and now I am halfway finished with weaving (a rug).
bookmark- -dą́ą́’ past time
- yę́ędą́ą́’ pastfind in Navajo Conjunction Lexicon
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- ’iishtł’ǫ́ set up a loomfind in Navajo Verb Modes
- k’ad nowfind in Navajo Adverb Lexicon
- Progressive (Prog)find in Navajo Verb Modes
- ’ashtł’ó weavefind in Navajo Verb Modes




