Your search for * in location has returned 50 entries

’Adą́ą́dą́ą́’ísh tł’óo’di nishínílnish?

yesterday-Q outside-at 2-work.P

’Ayóo łį́į́’ sh naalgeed diní, ’ííshją́ą́shį́į́ díí łį́į́chogii bikáá’ dah ńdaah!

very horse 1-with 3-buck.CI 3-2-say.NI lets.see this stallion 3-on up 2-sit.I
listenloadingplaying

You said you’re good at riding broncos; let’s see you get on this stallion!

’Ałk’idídą́ą́’ kin ’áshłaa ńt’éé’ ’éí t’ahdii bii’ shighan.

quite.long.ago house 3-1-make.P past it still 3-in 1-home

’Áádę́ę́’ nánísdzáago łį́į́’ bá nida’deeshjoł.

from.there 1-return.P-GO horse 3-for pl-1-set.out.NCM.F

’Éí naanishígíí haa nízahdę́ę́’ binanilnishgo hoolzhiizh?

that work-ÍGÍÍ how 3-long.N-past 3-2-work-GO time.move.P

Ííshją́ą́ shį́į́ díí ’atoo’ béésh bii’ kǫ’í bikáá’ dah séką́.

certainly perhaps this stew stove 3-on up 3-1-put.OC.P

’Ólta’dóó ’azee’ ’al’íníjį’ t’áá ná’ahanaad.

school-from hospital-to just long.time.pass.I

-dę́ę́’

listenloadingplayingSpeaker: Sharon NelsonlistenloadingplayingSpeaker: Lorene B Legah

from a general location or point in space or time (also out of, off of)

-dóó

from a specific location or point in space or time

Béeso bá hooghandi béeso ch’ééh ’adííníshkeed.

money 3-for house-at money in.vain 1-ask.I
listenloadingplaying

I asked for money at the bank, but without success.

Ch’óóshdą́ą́dą́ą́’ Na’nízhoozhídi kééhasht’į́ ńt’éé’.

formerly Gallup-at 1-live.I past
listenloadingplaying

I used to live in Gallup. I lived formerly in Gallup.                                                                                                                                                                        

Chidí naat’a’íísh hooghan yikáá’góó ch’ét’a’ doodaii’ dził bąąhgóósh ch’ét’a’?

airplane-Q hogan 3-over-along 3-fly.P or mountain 3-side-along-Q 3-fly.P

Chidí naat’a’íísh hooghan yikáá’góó ch’éta’ ’éí doodago daats’í dził yąąhgóó ch’ét’a’?

airplane-Q house 3-over-along 3-fly.P TOP or perhaps mountain 3-over-along 3-fly.P

Chidí naat’a’íísh hooghankáá’góó ch’ínísaal ’éí doodaii’ dziłghą́ą́’góó daats’í?

airplane house-over-along over-3-fly.P TOP or mountain-attached-along perhaps

Dá’ák’ehdi nídahodoohgoł.

cornfield-at pl-3-2-hoe.F

Diné bikéyah bikáa’gi ndahonidzood yę́ędą́ą́’ Naatsis’áán hoolyégóó niha’áłchíní bił ’adahineet’į́į́’.

Navajo 3-land 3-on-at pl-areal-3-flee.pl.P past Navajo.Mountain areal-be.called.NI-to 1pl-children 3-with pl-1dpl-sneak.off.P

Dlǫ́ǫ́’ ’a’ą́ą́dę́ę́’ hanoolne’ dóó naneesne’.

prairie.dog hole-from stick.head.up.out.P and 3-look.around.P

Dził bit’ááhgi bįįh halzheeh.

Mountain 3-close.to-at deer 3-3-hunting.CI
listenloadingplaying

He’s deer hunting over near the mountain.

Dził bíchį́į́shk’ą́ą́h gódeg hoołtį́į́ł.

mountain 3-nose-against areal-up areal-rain.Prog
listenloadingplaying

It’s raining up on the point of the mountain.

Dziłdę́ę́’ hoołtį́į́ł ńt’éé’ t’áá nihich’į’jį’ ’ásdįįd.

mountain-from areal-rain.Prg past just 1pl-toward-up.to 3-disappear.P

Haa nízahdę́ę́’ hoołtį́į́ł?

how 3-long-from rain.Prog

Haash nízah kodóó nighanjį’?

how-Q 3-long.N here-from 2-home-to

Háadi lá ’ádeiit’į́?

where-at Q pl-3-be
listenloadingplaying

Where are we (pl)?

Háadi niyaa hazlį́į́’?

where-at 2-under area-grow.P
listenloadingplaying

Where did you grow up?

Hoozdo hoolyéedi deesdoi sha’shin. ’Áyaańda (’áyąą) diné bi’éétsoh t’áá gééd ndaakai.

Phoenix areal-called-at hot possibly no.wonder person 3-coat without pl-3-go.pl.P
listenloadingplaying

I guess it’s warm in Phoenix. No wonder people go around without coats.

Hoozdodę́ę́’ Łééchąąłgaii bee nááshdááłgo Kinłánídi da’jiyání góne’ sédáago shiyaa haalwod lá.

Phoenix-from greyhound.bus 3-with 1-return.Prog-GO Flagstaff-at cafe into 1-sit.SPN-GO 1-under 3-run.P DISC

K’aa’ísh ’aní’á biyaa doodago daats’í báhátis ’ayiist’oh ?

arrow-Q bridge 3-under or perhaps 3-over 3-3-shot.P

K’aa’ísh ’aní’á biyaa doodago daats’í báhátis ’ayiist’oh?

arrow-Q bridge 3-under or perhaps 3-over 3-3-shot.P

Kintah góyaa yishááł ńt’éé’ béeso ńdiiłtsooz

areal-down 1-go.Prog past money 3-1-pick.FFO.P

Kintahdę́ę́’ łį́į́’ sh nááldlosh.

town-from horse 1-with 3-crawl.CI

Kintahdę́ę́’ hahí néínídzáá lá.

town-from quickly 2-return.P DISC

Mary hádą́ą́’sh ’ólta’dę́ę́’ nádzá?

Mary when-past-Q school-from 3-return.P

Mósí yázhí chizhtah yiyah yilwod.

kitten woodpile.among 3-under 3-run.P
listenloadingplaying

The kitten ran under the woodpile.

Naakaii Bito’gi béégashii bee łá’í ’ídlínígíí bee ’anishtah.

mexican water-at cow 3-with one-unify.P-COMP 3-with 1-among.NI
listenloadingplaying

I’m a member of the Mexican Springs Cattle Association.

Naalyéhé hooghandi tł’oh hániikai ńt’éé’ ’áníídí yee’ ’ásdįįd lágo ’áadi niikai.

trading.post-at hay 1dpl-go.pl.P past recently very 3-disappear.P DISC-GO there 1dpl-go.pl.P
listenloadingplaying

We went to the trading post after hay only to find that the supply had just run out.

Náhookǫsdę́ę́’ níłch’igo ’ayóo deesk’aaz.

north.from breeze-GO very cold.SPN

Nichidí háadish nííníłbą́ą́z?

2-car where-at-Q 3-2-park.P

Nichidí lá háadi nííníłbą́ą́z?

2-car-Q where-at 3-2-park.P

Nichidísh háadi nííníłbą́ą́z?

2-car-Q where-at 3-2-park.P

Shighanídóó ’e’e’aah bich’ijígo shádí bighan.

1-home-from west 3-in.the.direction.of older.sister 3-dwell.N
listenloadingplaying

My sister’s place is westward from mine.

Shikéédę́ę́’ naa hodoolzhish.

1-behind-from 2-passing become.F

Shimósí yázhí tsin yąąh dah sidáago hádésh’na’ ńt’éé’ ’áłt’ąą hadanáálwod.

1-cat little tree 3-on up 3-sit.SPN-GO 1-climb.P but after.all 3-run.down.P

Shiníbaal doo tó biníkáogeeh le’ ’át’éégóó ’íishłaa.

1-tent NEG water 3-through-3-flow.O proof.against-NEG 3-1-make.P

Shizhé’é mósí néidiiłts’in ńt’éé’ biyaa haalwodgo ná’ádoolts’in.

1-father cat 3-3-act.with.fist.P past 3-under 3-go.P-GO REFL-3-act.with.fist.P
listenloadingplaying

My father was going to hit the cat with his fist but it ran out from under him and he hit himself.

Shí ’éí t’áá naanishdóó kingóó déyá.

I TOP just work-from town-to 1-go.I

Tł’éédą́ą́’ ńléí dził bine’jí ’adildííl yiits’a’ ni’.

night-past there mountain 3-behind-way thunder 3-sound.P recall
listenloadingplaying

Last night there was the rumble of thunder over on the other side of the mountain.

Yiską́ągo níléí hódahdi ’ółta’di ni’dí’néeshtįįł nissin.

tomorrow that up.at school-at 1-teach.F 1-want.CI

Yootóodi níyáago shik’éí daostse’ laanaa nisin.

Santa.Fe-at 1-arrive.P-GO 1-relatives 3-1-see.O wish 1-want.CI