Your search for * in location has returned 50 entries

’Aadę́ę́’ hoołtį́į́ł.

there-from 3s-rain.Prog

’Ahbínídą́ą́’ t’óó ’ahodiyeeshdláałgo biniinaa ’ólta’di doo hah níyáa da.

morning-past with pretend-1-move.Prog-GO 3-because school-at NEG quickly 1-go.P NEG

’Ahwééh bee yishdlį́hígíí bikáá’ ’adání bikáá’ dah yish’ááh.

coffee 3-with 3-1-drink.P-NOM table 3-on up 3-1-put.SRO.U

’Ayóo łį́į́’ sh naalgeed diní, ’ííshją́ą́shį́į́ díí łį́į́chogii bikáá’ dah ńdaah!

very horse 1-with 3-buck.CI 3-2-say.NI lets.see this stallion 3-on up 2-sit.I
listenloadingplaying

You said you’re good at riding broncos; let’s see you get on this stallion!

’Áłah ’aleehdi hastiin léi’ t’óó yááłtih yiits’a’.

meeting-at man INDEF just 3-talk.Prog 3-be.heard.I

Ííshją́ą́ shį́į́ díí ’atoo’ béésh bii’ kǫ’í bikáá’ dah séką́.

certainly perhaps this stew stove 3-on up 3-1-put.OC.P

’Ólta’di ’áłchíní binaashii sédáago ’ííníshta’.

school-at children 3-across.from 1-sit.SNP 3-read.NI

Béeso bá hooghandi béeso ch’ééh ’adííníshkeed.

money 3-for house-at money in.vain 1-ask.I
listenloadingplaying

I asked for money at the bank, but without success.

Chidí naat’a’íísh hooghankáá’góó ch’ínísaal ’éí doodaii’ dziłghą́ą́’góó daats’í?

airplane house-over-along over-3-fly.P TOP or mountain-attached-along perhaps

Chidí sits’ą́ą́’ hashtł’ish yiih yilwodgo t’áá ch’į́į́góó ch’ééh ’ííł’įįd.

car 1-away mud 3-into 3-go.P-GO just fail in.vain 3-1-act.P

Dá’ák’ehdi t’ah ńt’éé’ t’óó ’ayóigo nahachagii bizhiin yijiłgo yiiłtsą́.

field-at still past many grasshoppers swarm 4-move.along.Prog-GO 3-1-see.P
listenloadingplaying

To my surprise, I saw a swarm of grasshoppers moving along a field.

Diné bikéyah bikáa’gi ndahonidzood yę́ędą́ą́’ Naatsis’áán hoolyégóó niha’áłchíní bił ’adahineet’į́į́’.

Navajo 3-land 3-on-at pl-areal-3-flee.pl.P past Navajo.Mountain areal-be.called.NI-to 1pl-children 3-with pl-1dpl-sneak.off.P

Doo ’atiin bąąhgóó ch’il ’ahwééh ’áłah ’ájíléeh da.

NEG road 3-beside-along plant coffee together 3-4-gather.SFO.I NEG

Dził bit’ááhgi bįįh halzheeh.

mountain 3-close.to-at deer 3-3-hunting.CI
listenloadingplaying

He’s deer hunting over near the mountain.

Dził bíchį́į́shk’ą́ą́h gódeg hoołtį́į́ł.

mountain 3-nose-against areal-up areal-rain.Prog
listenloadingplaying

It’s raining up on the point of the mountain.

Dziłdę́ę́’ hoołtį́į́ł ńt’éé’ t’áá nihich’į’jį’ ’ásdįįd.

mountain-from areal-rain.Prg past just 1pl-toward-up.to 3-disappear.P

Ha’a’aahjíísh ’éí doodago ’e’e’aahjíísh nighan?

east-from-Q 2-home TOP or west-from-Q 2-home

Ha’át’éegishą’ nich’ah nííní’ą́?

where-at-Q 2-hat 3-2-set.down.SRO.P
listenloadingplaying

Where did you leave your hat? Where did you set your hat down?

Haash nízah kodóó nighanjį’?

how-Q 3-long.N here-from 2-home-to

Háadi niyaa hazlį́į́’?

where-at 2-under area-grow.P
listenloadingplaying

Where did you grow up?

Háádę́ę́’shą’ tó ndahohheeh?

where-from-Q water pl-3-2-haul.LPB.I

Háágóóshą díníyá?

where-to.Q 2-go.F

Hádą́ą́’sh Mary ’ólta’dę́ę́’ nádzá?

when-past-Q Mary school-from 3-return.P

Hoozdo hoolyéedi deesdoi sha’shin. ’Áyaańda (’áyąą) diné bi’éétsoh t’áá gééd ndaakai.

Phoenix areal-called-at hot possibly no.wonder person 3-coat without pl-3-go.pl.P

listenloadingplayingSpeaker: Bernadine M. CodylistenloadingplayingSpeaker: Bernadine M. Cody

I guess it’s warm in Phoenix. No wonder people go around without coats.

Hoozdohdi ’éí doo ’ashohodoobéézhgóó deesdoi.

Phoenix-at TOP extremely 3-hot.SPN

Joołísh ’atiin tsé’naa ’ahííníłhan doodaii’ daats’í ’anít’i’ báhátis ’ahííníłhan?

ball-Q road across 3-2-throw.P or perhjaps fence 3-over 3-2-throw.P

K’aa’ísh ’aní’á biyaa doodago daats’í báhátis ’ayiist’oh ?

arrow-Q bridge 3-under or perhaps 3-over 3-3-shot.P

K’ad cháshk’eh góyaa tó deg ’anool’ąął.

now wash area-down water up 3-move.Prog
listenloadingplaying

The water level is rising now down the wash.

Kin Łánídiísh ’éí doodago Bee’eldííldahsinildi daats’í naniná?

Flagstaff-at-Q TOP or Albuquerque-at perhaps 2-go.around.CI

Mą’iitsoh shik’iilwodgo tsékooh góyaa bidááłgo’.

wolf 1-3-attack-COMP canyon areal-down 3-1-push.P
listenloadingplaying

When the wolf attacked me I pushed him down into the canyon.

Mósí yázhí chizhtah yiyah yílwod.

kitten woodpile.among 3-under 3-run.P
listenloadingplaying

The kitten ran under the woodpile.

Náás heesháałgo chidí bine’ ’ííyá.

forward 1-step.Prog-GO car 3-behind 1-go.P
listenloadingplaying

I stepped up (and got) behind the car.

Náhookǫsdę́ę’go níłch’igo ’ayóo deesk’aaz.

north.from-GO breeze-GO very cold.SPN

Nichidí háadish nííníłbą́ą́z?

2-car where-at-Q 3-2-park.P

Nichidísh háadi nííníłbą́ą́z?

2-car-Q where-at 3-2-park.P

Shi’éé’ kin bikáá’dóó hadah (or bidah, ’adah) ’ahé’ah.

1-clothes house 3-on-from areal-downward 3-1-toss.FFO.P

Shich’ah tsékooh góyaa ’adah b ’ííyol.

1-hat gorge areal-down downward 3-with 3-blow.P

Shighanídóó ’e’e’aah bich’ijígo shádí bighan.

1-home-from west 3-in.the.direction.of older.sister 3-dwell.N
listenloadingplaying

My sister’s place is westward from mine.

Shikéédę́ę́’ naa hodoolzhish.

1-behind-from 2-passing become.F

Shikindóó t’áá ’ahanidi nikin si’ą́

1-house-at just near-at 2-house 3-sit.P.SRO

T’ah ’ałk’idídą́ą́’ ’éí Diné tát’áá góyaa kéédahat’íinii t’éiyá díí tábąąhgóó bidáda’ak’eh naaznil ńt’éé’.

still quite.long.ago the people water-near areal-down pl-3-reside.NI-NOM only this water-edge-toward farm 3-lie.PlO.SPN past
listenloadingplaying

Not too long ago only the Navajos living down along the river had farms along these shores.

Tó bidinínáágóó ni’ bikáá’ hasé’éél.

water 3-opposite-toward land 3-on 1-float.P

Tsé’áándę́ę́’ dóó tsédáajį’ ninish’na’.

cave-from and cliff-to 1-crawl.P

Tsinaabąąs bikáá’dę́ę́’ t’áá ’ałkéé’ ’adahaago’ ndeii’néego.

wagon 3-top-from just one-after-another down-1Pl-fall.P 3Pl-play.CI-GO.CI

Yiską́ągo nighandi naadeeshááł.

tomorrow 2-home-at 2-to-1-go.F

Yootóodi níyáago shik’éí daostse’ laanaa nisin.

Santa.Fe-at 1-arrive.P-GO 1-relatives 3-1-see.O wish 1-want.CI

Łééchąą’í kin bitł’ááh góyaa ’ałhosh.

dog house 3-under down 3-sleep.NI