An example search has returned 50 entries

’Adą́ą́dą́ą́’ísh tł’óo’di nanilnishgo nee ’ałní’ní’ą́?

yesterday-Q outside-at 2-work.CI-GO 2-with noon

Bikáá’ dah ’asdáhí bikáa’gi doodaai’ ni’góó daats’í nishdaah?

chair 3-top-at or floor-on perhaps 1-sit.NI

Bá’ólta’íísh níyá?

3-for-3-teach-Q 3-come.P
listenloadingplaying

Has the teacher come yet?

Ch’iyáánísh hólǫ́?

food-Q 4-exist.NI
listenloadingplaying

Is there any food?

Chidí daats’í bee hólǫ́ ’éí doodaii’ niísh chidí nee hólǫ́?

car maybe 3-with 4-exist.N TOP or 2-Q car 2-with 4-exist.NI

Chidí naat’a’íísh hooghan yikáá’góó ch’ét’a’ doodaii’ dził bąąhgóósh ch’ét’a’?

airplane-Q hogan 3-over-along 3-fly.P or mountain 3-side-along-Q 3-fly.P

Da’ ’ałní’ní’ą́ąjį’ tł’óo’di nishínílnish?

Q noon-until outside-at 2-work.P

Da’ Ron yiską́ągo saad neidoołkah?

Q Ron tomorrow word 3-3-investigate.F

Dah díníilghaazhísh ’íilnilaa?

fry.bread-Q 3-2-make.P
listenloadingplaying

Did you make fry bread?

Dibé bitsį’ doodago béégashii bitsį’ daats’í nínízin?

sheep 3-meat or cow 3-meat possibly 3-2-want.NI

Dichin nínízin ya’?

hungry 2-want.NI Q

Díí yihahígíí biyi’, háísh tówónaanígóó ch’aa deeyá?

this year.IGII within who overseas.GOO travel 3-going.F-Q

Díídó’ doo ákót’ée daásh łí?

this-DÓ’ neg indef-how-3-be.NI neg-ÍSH ŁÍ

Díkwíí jį́ lá nanilnish?

how.many Q days 2-work.I

Ha’át’éego lá ’íiyisíí ’atiinjį’ ’ańdeeshdááł lá?

how Q main road-up.to 1-back-on-go.F DISC
listenloadingplaying

How can I get back onto the main road?

Ha’át’éegosh náníldzid?

why-Q 2-fear.I
listenloadingplaying

Why are you afraid?

Ha’át’íí biniiyé ’ákǫ́ǫ́ díníyá?

what 3-for.purpose there 2-start.go.P

Ha’át’íísh neidiyoołnih nínízin?

who-Q 3-3-buy.F 2-think.NI

Ha’át’íísh nizhé’é nahideeshnih nízin.

what-Q 2-father 3-1-buy.F 3-want.NI

Ha’át’íísh nizhé’é nayiisnii’?

what-Q 2-father 3-3-buy.P
listenloadingplaying

What did your father buy?

haa + Neuter V

listenloadingplaying

how / what V. The ’h’-expressions formed with ’haa’ plus a neuter verb are used to pose questions about “physical characteristics, quantity, and degree”.

haa néelt’e’

listenloadingplaying

how much, how many, what quantity. [count]

Haa nízahdę́ę́’ hoołtį́į́ł?

how 3-long-from rain.Prog

haa yit’é (hait’é), haa yit’éego (hait’éego)

listenloadingplaying

how is it, what is its condition

haa’í

listenloadingplaying

where

Haa’ísh neezgai?

where-Q 3-hurt.N
listenloadingplaying

Where does it hurt?

Háadi lá dibé nidahaniih?

where-at Q sheep pl-3-pass-sell.CI

Háadi niyaa hazlį́į́’?

where-at 2-under area-grow.P
listenloadingplaying

Where did you grow up?

háajį’

listenloadingplaying

to what point

háá-P.ENCLITIC

listenloadingplaying

where. The expressions formed with ’háá-’ have a postpositional enclitic following them which indicates information about direction, location, or path.

Háágóósh díníyá?

where-to-Q 2-go.I
listenloadingplaying

Where are you going?

Hádą́ą́’ hooghan ’ájíilaa?

When-past this hogan 3-4-make.P

Hádą́ą́’ Jáan bighan ’áyiilaa?

When-past John 3-hogan 3-3-make.P

Hádą́ą́’sh Mary ’ólta’dę́ę́’ nádzá?

when-past-Q Mary school-from 3-return.P

Hái da shą’ tsinaa’eeł ’ájiilaa lá?

who DA Q boat 3-4-make.P DISC
listenloadingplaying

(I wonder) who made this boat?

Háí lá sis ligái ííł’įįh?

who-Q belt silver 3-make.U

Háíshą’ tsinaa’eeł ’áyiilaa lá?

who-Q boat 3-3-make.P DISC
listenloadingplaying

Who made a boat?

Háíshą’ tsinaa’eeł ’áyiilaa?

who-Q boat 3-3-make.P

Jáan naalnishísh?

John 3-work.I-Q

Jáanísh naalnish?

John-Q 3-work.I

K’aa’ísh ’aní’á biyaa doodago daats’í báhátis ’ayiist’oh?

arrow-Q bridge 3-under or perhaps 3-over 3-3-shot.P

Na’azhǫǫshgi díkwíí shį́į́ shaa woobįįh?

hoop.and.pole.game-at how.much 1-to pass-win.I
listenloadingplaying

How much will I lose at the hoop and pole game?

Nádí daats’í ’éí doodaii’ nideezhí daats’í bááh ’íidoolííł?

older.sister perhaps or younger.sister perhaps bread 3-make.F
listenloadingplaying

Is your older sister or your younger sister going to make bread? / Maybe your older sister or your younger sister is going to make bread.

Nichidíshą’ háadi nííníłbą́ą́z?

2-car-Q where-at 3-2-park.P

Nidlóóhísh doodaii’ doo daats’í nidlóoh da?

2-cold.I-Q or neg perhaps 2-cold.I neg
listenloadingplaying

Are you cold or not?

Nizhé’é ha’át’íísh nahideeshnih nízin.

2-father-Q what 3-1-buy.F 3-want.NI

N bééhózinísh ’éí doodaii’ nicheii daats’í b bééhózin?

2-with 3-know.CI-Q TOP or 2-grandfather perhaps 3-with 3-know.CI

Shoo sitsóí, da’ Na’nízhoozhígóó n ’adeeswod?

hey 1-grandson Q Gallup-to 2-with 2-go.F

Tł’éédą́ą́’ásh nahóółtą́ kééhót’ínígi?

night-past-Q rain.P 2-live.NI-at

Yadiizíníshą’ haa néelt’e’go nínízin?

can-Q how 3.many.N-GO 2-want.NI