An example search has returned 50 entries
-sh
Chidí naat’a’í ’íinilaaígíí háajį’ ninít’a’?
airplane 3-2-make.P-ÍGÍÍ where-up.to 3-fly.Pda’
Da’ Cubadę́ę́’ tsinaa’eeł nił ní’éél?
Q Cuba-from boat 2-with 3-float.PDa’ dichin nínízin?
Q hungry 2-want.NIDa’ k’ad daats’í ch’iyáán ’áníléehgo ná ’adazh’niiyą́ą́’?
Q now perhaps food 2-make.I-GO 2-for feast.happenDa’ Ron saad neiskáá’?
Q Ron word 3-3-investigate.PDichinísh doodaii’ dibáá’ísh dzinízin?
hunger-Q or thirst-Q 3-4-want.NIDichinísh doodaii’ dibáá’ísh jinízin?
hunger-Q or thirst-Q 3-4-want.NIDíísh haa yit’éego ’atiin?
this-Q how 3-be.NI roadDíkwíí jį́ lá nanilnish?
how.many Q days 2-work.IDíkwíí shą’ ninááhai?
how.many-Q 2-winter.NIDoo bił bééhózin da ya’?
neg 3-with 3-know.CI neg QDíkwíí lá ninááhai?
how.many Q 2-winterHa’át’éegoshą’ t’áadoo díníyáa da?
why-Q neg 2-go.sg.P NEGha’át’íí
Ha’át’íí lá hastiin dóó ’at’ééd ’áyiilaa?
what Q man and girl 3-3-make.PHa’át’íí shį́į́ biniinaa łééch’ąą’í nidahał’in.
what perhaps 3-because dog pl-3-bark.IHa’át’íísh Mary nayiisnii’?
What-Q Mary 3-to.buy.IHa’át’íísh neidiyoołnih nínízin?
who-Q 3-3-buy.F 2-think.NIhaa + Neuter V
haa nóolin
haa nóoshóní
Há’át’íísh hastiin dóó ’at’ééd ’áyiilaa?
what-Q man and girl 3-3-make.Pháagi
Hádą́ą́’ dii hooghan ’íinilaa?
when-past this hogan 3-2-make.PHáísh ’ałhosh?
who-Q 3-sleep.IHáísh tsinaa’eeł ’áyiilaa?
who-Q boat 3-3-make.PHáísh yiską́ągo ’adoogis?
who-Q tomorrow 3-wash.FHáíshą’ tsinaa’eeł ’áyiilaa lá?
who-Q boat 3-3-make.P DISCHáíshą’ tsinaa’eeł ’áyiilaa?
who-Q boat 3-3-make.PHáidígíísh ʼałkʼésdisí deeshį́į́ł?
which.one-ÍGÍÍ-Q candy 3-1-eat.FHáá’íshą’. ’Ákǫ́ǫ́ dílyeed!
what-Q there 2-run.FK’aa’ísh ’aní’á biyaa doodago daats’í báhátis ’ayiist’oh ?
arrow-Q bridge 3-under or perhaps 3-over 3-3-shot.P
listen
Did s/he perhaps shoot arrows under or over the bridge?
bookmark- -ísh enclitic for yes/no questions
- doodago particle or
- daats’í particle for perhaps
- -yaa under, beneath, downfind in Navajo Postposition Lexicon
- location
- -tis overfind in Navajo Postposition Lexicon
- location
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- ’adisht’oh be an archer, shoot arrowsfind in Navajo Verb Modes
lá
Mary hádą́ą́’sh ’ólta’dę́ę́’ nádzá?
Mary when-past-Q school-from 3-return.PNaadą́ą́’ lá haa néelą́ą́’ nida’ak’eh biyi’ góne’?
corn Q how 3.much.N 2-cornfield 3-in thereNádí daats’í ’éí doodaii’ nideezhí daats’í bááh ’íidoolííł?
older.sister perhaps or younger.sister perhaps bread 3-make.FNi daats’í nił bééhózin ’éí doodaii’ nicheii daats’í bił bééhózin?
2 perhaps 2-with 3-know.CI TOP or 2-grandfather perhaps 3-with 3-know.CINichidísh háadi nííníłbą́ą́z?
2-car-Q where-at 3-2-park.PNiísh ’ałdó’ t’áá ’ákwíinínízin?
2-Q also just 2-think.so.NINizhe’é haash wolyé?
2-father what-Q 3-call.NIShééhonísinísh?
1-2-know.NI-QShoo sitsóí, da’ Na’nízhoozhígóó nił ’adeeswod?
hey 1-grandson Q Gallup-to 2-with 2-go.FYadiizíníshą’ haa néelt’e’go nínízin?
can-Q how 3.many.N-GO 2-want.NIYiską́ągo Na’nízhoozhídi, háádish ’adeeshį́į́ł ninízin?
tomorrow Gallup-at where-Q 2-eat.F 2-want.CI
listen
Where do you want to eat in Gallup tomorrow?
bookmark- yiską́ągo tomorrowfind in Navajo Adverb Lexicon
- -di atfind in Navajo Postposition Lexicon
- háá-P.ENCLITIC where
- Future (F)find in Navajo Verb Modes
- yíshą́ eat itfind in Navajo Verb Modeslook up conjugationhide conjugation ▾
- Continuative Imperfective (CI)find in Navajo Verb Modes
- nisin think, wantfind in Navajo Verb Modes




