An example search has returned 50 entries
’Ádą́ą́dą́ą́’ásh nishínílnish?
yesterday-Q 2-work.PBá’ólta’ísh Jáan ’éí doodaii’ Mary daats’í yich’į’ haadzíí’?
teacher-Q John TOP or Mary perhaps 3-to 3-talk.PBee nahaldzoohí yah ’adíítį́į́ł. Da’ yah ’ííńtą́?
broom in 3-2-bring.F.SSO Q in 3.2.bring.P.SSODa’ ’ałní’ní’ą́ąjį’ tł’óo’di nishínílnish?
Q noon-until outside-at 2-work.P
listen
Did you work outside up to noon?
bookmark- da’ particle for yes/no questions
- ’ałní’ní’ą́ąjį’ noon-untilfind in Navajo Adverb Lexicon
- -jį́’ up to, as far asfind in Navajo Postposition Lexicon
- time
- -di atfind in Navajo Postposition Lexicon
- location
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- naashnish workfind in Navajo Verb Modes
Da’ Cubadę́ę́’ tsinaa’eeł nił ní’éél?
Q Cuba-from boat 2-with 3-float.PDid you come from Cuba by boat?
bookmarkDa’ Ron saad neiiłkaah?
Q Ron word 3-3-investigate.IDaniel hahgosh hidilníísh?
Daniel when-Q 3-start.work.IDichin nínízin ya’?
hungry 2-want.NI QDichinísh doodaii’ dibáá’ísh dzinízin?
hunger-Q or thirst-Q 3-4-want.NIDíkwíí shą’ ninááhai?
how.many-Q 2-winter.NIDíkwíísh ninááhai?
how.many-Q 2-winter.NIHa’at’íí shą’ baa naniná?
what Q 3-2.do.IHa’át’éego lá ’íiyisíí ’atiinjį’ ’ańdeeshdááł lá?
how Q main road-up.to 1-back-on-go.F DISCHa’át’éegosh náníldzid?
why-Q 2-fear.Iha’át’éégóó
ha’át’íí biniyé/ biniinaa
Ha’át’íí lá neidiyoołnih lá?
what DISC 3-3-buy.F DISCHa’át’íísh nizhé’é nayiisnii’?
what-Q 2-father 3-3-buy.PHaa néelą́ą́’ nidá’ák’eh?
how 3-much.N 2-cornfieldHaa níníłnééz?
what 2-tall.relatively.NIHaaʼí yeeʼ dibé naakaí?
where-Q show.me sheep 3-walk.around.CIHahgo Jáan hooghan ’íílééh?
When John hogan 3-3-make.Fháajį’
Háágóó lá Bíl doogááł nízin Jáan?
where-toward Q Bill 3-go.sg.F 3-want.CI JohnHádą́ą́’ Jáan Tó Hónaanígóó naayá?
When past John ocean across-to 3-go.PHái da shą’ tsinaa’eeł ’ájiilaa lá?
who DA Q boat 3-4-make.P DISCHáí lá kintahgóó shił ’adoołbąs?
who-Q town-to 1-me 3-drive.FHáísh ’ałhosh?
who-Q 3-sleep.IHáidígíísh ʼałkʼésdisí deeshį́į́ł?
which.one-ÍGÍÍ-Q candy 3-1-eat.FHáá’íshą’. ’Ákǫ́ǫ́ dílyeed!
what-Q there 2-run.FK’aa’ísh ’aní’á biyaa doodago daats’í báhátis ’ayiist’oh ?
arrow-Q bridge 3-under or perhaps 3-over 3-3-shot.P
listen
Did s/he perhaps shoot arrows under or over the bridge?
bookmark- -ísh enclitic for yes/no questions
- doodago particle or
- daats’í particle for perhaps
- -yaa under, beneath, downfind in Navajo Postposition Lexicon
- location
- -tis overfind in Navajo Postposition Lexicon
- location
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- ’adisht’oh be an archer, shoot arrowsfind in Navajo Verb Modes




