An example search has returned 50 entries
’Ak’ah ła’ dishhį́įhgo baa naashá.
lard some 3-1-melt.I 3-to 1-go.CI
listen
I am busy melting some lard.
bookmark- Imperfective (I) (∅, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- dishhį́įh melt itfind in Navajo Verb Modes
- -go verb and subordinating encliticfind in Navajo Adverb Lexicon
- -aa tofind in Navajo Postposition Lexicon
- Continuative Imperfective (CI)find in Navajo Verb Modes
- naashá go aboutfind in Navajo Verb Modes
’Atiin bąąhgóó béésh halne’é tsin bá ’adaaz’á.
road 3-along.side telephone pole 3-for 3Pl-stand.upright.SPN’Ayóo deesk’aazgo beeldléí ditánígíí biih násh’nah.
very cold-GO blanket 3-thick.NI-ÍGÍÍ 3-into 1-crawl.R’Ałní’ní’ą́ągo tó háálínídi ’ahéédidiit’ash.
noon-GO spring-at refl-1du-meet.F’Áłah ’aleehdi hastiin léi’ t’óó yááłtih yiits’a’.
meeting-at man INDEF just 3-talk.Prog 3-be.heard.I-jį’
-t’ááh
Béésh ’áłts’ózí bee ’atsidí bee ’aháníłne’.
wire hammer 3-with 3-1-beat.PBéésh náábał dóó haa nízahdi nighan?
windmill and how 3-long.N-at 2-homeCh’aa déyá ńt’éé shichídí bikee’ dilkǫǫh.
travel 1-go past 1-vehicle 3-tires worn.Chidí bąąh dah sitání bąąh dah shishtįįh ńt’éé’ ’ił adaagizí doo ’éí da lá.
car license plate 3-1-put. I SSO past Sup-with screw neg that neg Disc.Da’ dibé nee hólǫ́?
Q sheep 2-with 3-exist.NIDa’ Ron saad neiskáá’?
Q Ron word 3-3-investigate.PDah díníilghaazh ’áshįįh bik’ídíínił.
fry.bread salt 3-on-3-2-sprinkle.PlO.Fdaohsą́
pl-3DO-2dpl-eat.it.Idazhdiłhį́į́h
pl-3DO-4dpl-melt.it.Ideidíníłkaad
pl-3DO-3dpl-start.to.herd.them.(animals).Istart to herd them (animals), 3rd person plural
bookmarkDibé doo deeghánígóó ’ałkéé’ ’idíítąądgo hooghanjį’ náákah.
sheep long.way RECP-follow 3-spread.out.NP home-up.to 3-walk.pl.Progdidadiiljéé’
pl-3DO-1dpl-start.fire.PDíí chizh shá ’ałk’íniishóósh.
this firewood 1-for 3-2-split.IDíí dziłígíí shádi’ááh bich’ijígo ’ałkéé’ ’adíítąąd.
this mountain-Comp southward 3-toward-GO one-behind-another 3Pl-scatter.NPDíkwíí jį́ shą’ nanilnish?
how.many Q days 2-work.IDoo bił bééhózin da ya’?
neg 3-with 3-know.CI neg QDoo yéé shaa yáníłti’go ndiséts’ą́’į́.
NEG fear 1-to 2-talk.DI-GO 2-1-hear.PDoochǫǫł ’át’éego ha’éé’ bik’íhizhdizheeh dooleeł.
ridiculous 3-be.NI-GO 4-clothes 4-spit.P FUTHaa níníłnééz?
what 2-tall.relatively.NIHaash nízah kodóó nighanjį’?
how-Q 3-long.N here-from 2-home-tohadadéélbįįd
pl-3DO-1dpl-fill.something.up.with.it.Pfill something up with it, 1st person plural
bookmarkHalah doo bííghah jiztį́į da.
opposite.sibling NEG 3-beside 4-lay.O NEGHastiin dóó ’at’ééd lá ha’át’íí ’áyiilaa?
man and girl Q what 3-3-make.Plá
Mary bimá sání yá ’ata’ halne’.
Mary 3-grandmother 3-for indef.between 3-talk.DINaaki nááhaigo shich’é’é náá’íídeeshtah, ní.
Two year.GO 1-daughter again.school.F said.Náá’íídéeshtah nisin doodago t’óó siláogóó deeshááł.
again-1-go.school.F 1-want or merely military-to 1-go.FNił hǫ́zhǫ́ǫ́sh doodaii’ doósh nił hózhǫ́ǫ da?
2-with-happy.NI-Q or neg-Q 2-with happy.NI negShitsili tsin ła’ nieidiitą́ii’ łeechą́ą́’ii’ łéi néídiiłhaal.
1-little.brother stick 3-3-pick.up.P-and dog INDEF 3-3-hit.PShínaaí shich’ą́ą́h naaghá.
1-older.brother 1-protect 3-go.CIShínaaí tł’éédą́ą́’ hááhgóóshį́į́ Bilagáanak’ehjí bitsąąh yáłti’.
1-brother night-last somehow English 3-sleep 3-talk.PT’áadoo ’anit’íní!
neg 2-do.NI-ÍTsinaabąąs bee nida’abąąs yę́ędą́ą́’ shi’dizhchį́.
wagon 3-with pl-3-drive.I past 1-pass-born.P
listen
I was born during the time when wagons were used
bookmark- -ee by means offind in Navajo Postposition Lexicon
- Imperfective (I) (∅, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- na’abąąs drivefind in Navajo Verb Modes
- yę́ędą́ą́’ pastfind in Navajo Conjunction Lexicon
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- bi’dizhchį́ be bornfind in Navajo Verb Modes
Tsxį́įłgo yoołkááł.
in.a hurry-GO night.is.passing.Progwołbéézh
3DO-2dpl-boil.it.IYas naanáásmasgo wónáásdóó ’ayóó ’áníłtsxo silį́į́.
snow 3-1-roll.around.Prog soon more large 3-become.PI was rolling the snowball around and it got very large.
bookmark