Ła’ ha’nitáhígíí ’éí biihidzóhí 50 entries
’Ashkii ’éí łį́į́’ bił naaldloosh łá’í nidi doo yiyiichįįh da.
boy TOP horse 3-with 3-ride.I one but 3-3-know.NP NEG’Adą́ą́dą́ą́’ísh tł’óo’di nanilnishgo nee ’ałní’ní’ą́?
yesterday-Q outside-at 2-work.CI-GO 2-with noon’Awéé’ bimá bit’ah sitį́.
baby 3-mother 3-undercover 3-lying.SPN’Ákǫ́ǫ́ shił díí’ash.
there 1-with 2sg-go.du.F’Ííshją́ą́ díí ’atoo’ béésh bii’ kǫ’í bikáá’ dah séką́.
don’t forget this stew stove 3-top up 1-put.P.OC-ghą́ą́h
-zánághah
At’ééd na’abąąs yíhooł’ą́ą’go bimá yił ’oołbąs.
girl driving 3-3-learn.P-GO 3-mother 3-with 3-drive.ProgBilagáana bizaad bił nantł’a.
English language 3-with 3-difficult.NIBíla’ashdla’ii wolyéii bił dah nahaz’ą́ą́góó t’áá ’ał’ąą bizaad dahólǫ́.
3-fingers-five-NOM 3-be.called-NOM 3-with static areal-3-govern.P-toward just separate 3-language plCh’óóshdą́ą́dą́ą́’ Bilagáanaa Bizaad doo diists’a’ da. K’ad ’éí t’áá shxǫǫ t’áá bee yáshti’.
formerly English neg 1-understand.I neg. Now TOP good.thing barely 3.with 1.speak-I
’íísíníłts’ą́ą́’
bee ’ééhóziní
- Imperfective (I) (∅, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- diists’a hear, understandfind in Navajo Verb Modes
- Imperfective (I) (∅, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- yáshti’ speakfind in Navajo Verb Modes
- ch’óóshdą́ą́dą́ą́’ formerly, originallyfind in Navajo Adverb Lexicon
- -ee by means of
- instrumental
Chidí naa’na’í ’ayóo bídin nishłį́.
tractor really 3-without 1-be.NIChidí naat’a’íísh hooghankáá’góó ch’ínísaal ’éí doodaii’ dziłghą́ą́’góó daats’í?
airplane house-over-along over-3-fly.P TOP or mountain-attached-along perhapsDibéésh nee hólǫ́?
sheep-Q 2-with 4-exist.NIDííshą’ látsíní háádę́ę́’ naa ninídee’?
this-Q bracelet where-from 2-to 3-arrive.PlO.PDoo hanii kintahgóó díníyáa da nisin.
NEG contrary town-toward 2-start.go.P NEG 1-think.CIDoozhǫǫgo da’ííłta’ígíí t’éiyá yá’át’éehgo naanish bá dahólǫ́.
satisfactory pl-3-study.P-NOM only 3-good.N-GO work 3-for pl-3-exist.NIDíí séí dóó tsé yázhí ’ałtahígíí łeezh bikáa’gi naasaas ’áko shį́į́ doo hashtł’ish da doołeeł.
this sand and stone little mixed.together-NOM dirt 3-on-at 3-1-sprinkle.Prog then maybe NEG mud NEG futureHa’a’aahjíísh ’éí doodago ’e’e’aahjíísh nighan?
east-from-Q 2-home TOP or west-from-Q 2-homeHa’át’éego lá ’íiyisíí ’atiinjį’ ’ańdeeshdááł lá?
how Q main road-up.to 1-back-on-go.F DISCHak’az ’ayóo bich’į’ sidziil.
cold really 3-towards 1-strengthHáádę́ę́’shą’ tó ndahohheeh?
where-from-Q water pl-3-2-haul.LPB.IHáágóóshą díníyá?
where-to.Q 2-go.FHádą́ą́’sh Mary ’ólta’dę́ę́’ nádzá?
when-past-Q Mary school-from 3-return.PHiłiijį́į’go sha’áłchíní bił kįįh nááshkai.
evening-to-GO 1-children 3-with into.town 1-go.pl.PHooghan ’adeeshłííł ndi tsineheeshjíí’ shee ’ádin.
hogan 1-build.F but lumber 1-with 3-none.NIHoozdohdi ’éí doo ’ashohodoobéézhgóó deesdoi.
Phoenix-at TOP extremely 3-hot.SPNK’ad hooghangóó nááshdááł dooleeł.
now hogan-toward 1-go.Prog FUTNa’nízhoozhígóó chídí doo nił dah didoolwoł da.
Gallup-to car NEG 2-with up start-3.drive.F NEG
’íísíníłts’ą́ą́’
bee ’ééhóziní
- Command, negativefind in Navajo Imperatives
- Náásgóófind in Navajo Imperatives
- -góó to, toward, along, on, with a numeral it indicates a date
- doo --- da frame to negativize verbs and phrasesfind in Navajo Adverb Lexicon
- -ił with
- dah up at an elevation, off, static, holdingfind in Navajo Adverb Lexicon
- Future (F)find in Navajo Verb Modes
- ’oolwoł drivefind in Navajo Verb Modes
Naakai diné’é bá shíshchíín.
mexican people 3-for 1-born.SPNNédáá dóó bikáá’adání bik’i ndinís’eez.
1-sit and table 3-on 1-place-1-foot.PNi daats’í nił bééhózin ’éí doodaii’ nicheii daats’í bił bééhózin?
2 perhaps 2-with 3-know.CI TOP or 2-grandfather perhaps 3-with 3-know.CIShichá si’ą́ągo ’iiłhaazh.
1-huddle 3-put-SPN-GO 1-sleep.PShicheii béeso bideená naalnish.
1-grandfather money 3-exchange.for 3-work.IShilééch’ąą’í hats’ąą ńdóosht’į́į́ł laanaa nízin yę́ę bik’íníyá.
1-dog areal-away.from 1-hide.O wishful 3-want past 3-1-find.PShilééchąą’í bił na’nishkaadgo jooł bá ’abíńjíshhałgo yikéé’ náádiilwo’.
1-dog 3-with 1-herd.CI ball 3-for 3-1-bat.R-GO 3-after 3-run.R
’íísíníłts’ą́ą́’
bee ’ééhóziní
- -ił with
- accompaniment
- -go verb and subordinating encliticfind in Navajo Adverb Lexicon
- -á for, for the benefit of
- benefactive
- -kéé’ behind, following
- Continuative Imperfective (CI)find in Navajo Verb Modes
- na’nishkaad herd, go out herdingfind in Navajo Verb Modes
- ’Ánáhoot’įįhígíífind in Navajo Verb Modes
Shí shidá’ák’eh níhígíí bilááh ’áhoníłtéél.
1 1-cornfield 2-COMP 3-beyond areal-wide.NIShį́į́dą́ą́’ na’niiłkaadgo t’áá ’áháníjį’ ’adeeshch’iłgo bik’ee deelyiz.
Shoo sitsóí, da’ Na’nízhoozhígóó nił ’adeeswod?
hey 1-grandson Q Gallup-to 2-with 2-go.FShí Kinłánígóó shił ’ayóó ’ánízáád ’áko ndi sitsóí ’éí bił ’áyídí.
I Denver to 1-with 3-far.NI but 1-grandsongranddaughter 3-with nearbyT’ah ’ałk’idídą́ą́’ ’éí Diné tát’áá góyaa kéédahat’íinii t’éiyá díí tábąąhgóó bidáda’ak’eh naaznil ńt’éé’.
still quite.long.ago the people water-near areal-down pl-3-reside.NI-NOM only this water-edge-toward farm 3-lie.about.SPN pastT’áá ’ákwíízhíní tó dah siyínígóó ’ałnánáshdááh.
every summer lake-toward again-1-go.RT’áá ch’ééh ’ásht’į́įgo bįįh biyaaghah ’eelwod.
just in.vain 1-act.NI-GO deer 3-around.corner 3- run.away.PT’áá shǫǫ hooghandi nádzáá lá.
good.thing home-at 3-return.P DISCTł’éédą́á’ dibé ch’íníjéé’ yiists’ą́ą́’ ’áádóó t’óó ńléí tsé deez’áhí bizánághah góne’ ’ahosoolts’ą́ą́’.
last.night sheep out-3-run-Pl.P 3-sound.P and then merely there rock point 3-around areal-in out-areYiską́ągo Na’nízhoozhídi háadish ’adeeshį́į́ł ninízin?
tomorrow Gallup-at where-Q 2-eat.F 2-want.CI
’íísíníłts’ą́ą́’
bee ’ééhóziní
- yiską́ągo tomorrowfind in Navajo Adverb Lexicon
- háá-P.ENCLITIC wherefind in Navajo Questions Lexicon
- -sh enclitic for content questionsfind in Navajo Questions Lexicon
- -di at
- Future (F)find in Navajo Verb Modes
- yíshą́ eat itfind in Navajo Verb Modes
- Continuative Imperfective (CI)find in Navajo Verb Modes
- nisin think, wantfind in Navajo Verb Modes