An example search has returned 50 entries

’Ałk’idą́ą́’ ’éiyá naadą́ą́’ ’ayóo k’éédadiilyééh nít’éé’.

long.ago TOP corn very pl-3-1dpl-plant.R past

’Áłtsé biba’ dooleeł ’áko shį́į́ ’índa nih dah adidoolwoł.

first 3.for will until then only 1.with start 3-drive.F

’Eii bóhólníih ni.

that FOC 3-lead.Prog EMPH

’Áádę́ę́’ nánísdzáago łį́į́’ ni’deeshjoł.

from.there 1-return.p-GO horse 3-for pl-1-feed.F

Baa tįįh náádiikah.

3-for achieve 1dpl-walk.pl.I

Béégashii báháchxį’go bik’ee neeshchééł.

cattle 3-become.angry.I-GO 3-on.account.of 1-flee.Prog

bik’ídídis

3DO-2-wrap.it.around.it.I

bik’ídísdis

3DO-1-wrap.it.around.it.I

Béeso bá hooghan góne’ saad hazlį́į́’.

bank inside words 3-pas-it.occured.P
listenloadingplaying

There was an arugment inside the bank.

Ch’iyáán ’ádaasdįįdgo kingóó ła’ hááshááł.

food pl-3-run.out.P-GO store-to some area-1-go.get.Prog

Ch’óóshdą́ą́dą́ą́’ Bilagáanaa Bizaad doo diists’a’ da. K’ad éí t’ááshxǫǫd t’áá bee yáshti’.

formerly English NEG 1-understand.I NEG | now TOP at.least just 3-with 1-speak.I

Ch’óóshdą́ą́dą́ą́’ Diné Bizaad naalkaah doo baa ’áhonissin da. K’ad ’éí t’áá shxǫǫd bik’i’diitą́.

formerly Navajo language research NEG 3-about 1-aware.CI NEG | now TOP at.least 3-of-1-understand.P

Chidí ’ániidígíí naháłnii’ nít’éé’ bee lą́ą́ shąąh háájil.

car new-ÍGÍÍ One 3-1-buy.P-GO 3-with many 1-on 3-charge.P
listenloadingplaying

I bought a new vehicle with credit payment.

Chidí na’na’í łęęzh yíyooyił.

tractor dirt 3-3-push.Prog
listenloadingplaying

The tractor is pushing the dirt along.

Chidí tááségis yę́ę ninááhodoołtį́į́ł daaní.

car 3-1-wash.P past-Q 3-again.rain.F pl-3-say.NI
listenloadingplaying

I washed the car but they say rain is in the forecast.

dadiilyį́į́h

pl-3DO-1dpl-melt.it.I

daohsą́

pl-3DO-2dpl-eat.it.I

daoołhį́į́’

pl-3DO-2dpl-melt.it.(snow).P

Dibé ła’ yóó’ ’íínilgo k’adę́ę ’e’e’aahgo ch’ééh naanááshwoł.

sheep some away 3-1-lose.P-GO almost evening in.vain 3-after 1-run.around.P

didadidiiljah

pl-3DO-1dpl-start.fire.F
listenloadingplaying

start fire, 1st person plural

didíníilkał

3DO-1dpl-start.to.herd.them.(animals).F
listenloadingplaying

start to herd them (animals), 1st person dual

Díí hooghan ’álnéehgi bee ła’ niidlį́į’go baa tįįh diikah.

this hogan 3-pass-make.I 3-with one 1dpl-be.NI-GO 3-about achieve 1du-take.on.pl.F
listenloadingplaying

Let’s get together and fix the hogan.

Díí mósí yázhí hooghangóó nááshtééł.

this cat little home-towards 3-1-carry.Prog

Díkwíí jį́ nanilnish?

how.many-Q day 2-work.I

Doo kingóó diit’ash da.

NEG town-to 1dpl-go.du.Prog NEG

Doo ndi bił ílíí da.

not.even 3-with-grateful.NI NEG

Doo nídahiyoołnaah da.

neg pl-3-2dpl-resuscitate.I neg

Dooládó’ shį́į́ ’adą́ą́dą́ą́’ shich’ohoos’ni’ da kintah góyaa yishááł ńt’éé’ béeso naadiinígíí ńdiiłtsooz.

wow probably yesterday 1-lucky.P town areal down 1-go.I Past money twenty-NOM 3-sit.FFO.P
listenloadingplaying

Boy oh boy, I was in luck yesterday --- I was walking down the street and found a twenty dollar bill.

Ha’át’íí neidiyoołnih nínízin?

who 3-3-buy.F 2-think.NI

Haahláyéé ’ajiiłhosh.

don’t.dare 4-sleep.I

Haashíyee’ díí naak’ee sinilí biniitááh t’áá daats’í bee hoot’į́.

try.and.find.out this eyeglasses 3-2-try.IP just maybe 3-with area-pas-see.Prog.N

hadadoołtééł

pl-3DO-2dpl-carry.him/her.up.out.of.something.F
listenloadingplaying

carry him/her up out of something, 2nd person plural

hadazhdééłbįįd

pl-3DO-4dpl-fill.something.up.with.it.P

haiłgéésh

3DO-3-cut.it.out.I

hajííłgizh

3DO-4-cut.it.out.P

hanoołchaad

3DO-2dpl-card.it.(as.in.wool).P

hanííłchaad

3DO-1-card.it.(as.in.wool).P

Háísh ’átsą́ą́’ jóyą́ą́’ laanaa nízin?

Who ribs 4-eat.O hope 3-3-want.CI

Na’ahóóhaidi t’áá shǫǫ nihinááł łį́į́’ nidadoolgoł.

rodeo-at just good 3-1dpl-watch.F horse 3dpl-buck.along.F
listenloadingplaying

I’m glad that we will see the bronc riding at the rodeo.

nishóóh

3DO-2-brush/comb.it.I

niłbéézh

3DO-2-boil.it.I

Shi’éé’ kin bikáá’dóó hadah (or bidah, ’adah) ’ahé’ah.

1-clothes house 3-on-from areal-downward 3-1-toss.FFO.P

Shimá dóó shizhé’é bił dibé dóó tł’ízí ta’nda’díígish nt’éé’.

1-mom and 1-dad 3-with sheep and goats 3-pl.shear.I past

Shiníbaal doo tó biníkáoogeeh le’ ’át’éégóó ’íishłaa.

1-tent NEG water 3-through-3-flow.I prepare.against 3-1-make.P

T’áá ’aaí ’aníigo t’éiyá doo bikee’ saad si’ą́ą da.

truly 3-say.I-GO only NEG 3-behind word 3-sit.SPN NEG

Tó lą’ígo nidlą́ ’áko bee nitah yá’áhoot’ééh dooleeł.

water many 3-2-drink.DI so 3-with 2-among pl-3-good.NI future

Tł’éédą́ą́’ ’iiłhaazh.

night-past 1-sleep.P

yiilyį́į́’

3DO-1dpl-melt.it.(snow).P

yiilzhóó’

3DO-1dpl-brush/comb.it.P

yiishjį́į́h

Usitative Mode: 1-become.black.U
listenloadingplaying

I usually become black, get sunburned