Your search for * in location has returned 50 entries

’Aadę́ę́’ yiłk’as daaní.

there-from cold.weather pl.3-say

’Ayóo łį́į́’ sh naalgeed diní, ’ííshją́ą́shį́į́ díí łį́į́chogii bikáá’ dah ńdaah!

very horse 1-with 3-buck.CI 3-2-say.NI lets.see this stallion 3-on up 2-sit.I

’Ayóo łį́į́’ sh naalgeed diní, ’ííshją́ą́shį́į́ díí łį́į́chogii bikáá’ dah ńdaah.

very horse 1-with 3-buck.CI 3-2-say.NI lets.see this stallion 3-on up 2-sit.I

’Ííshją́ą́ ’at’ééd yázhí hooghandę́ę́’ ch’idoogááł.

certainly girl little house-from out-3-walk.F

’Ólta’dóó ’azee’ ’al’íníjį’ t’áá ná’ahanaad.

school-from hospital-to just long.time.pass.I

Béeso bá hooghandi béeso ch’ééh ’adííníshkeed.

money 3-for house-at money in.vain 1-ask.I

Béégashii ndahaniihdi dóola ’ayóí ’ánoolnin léi’ t’óó bidánééł’į́į́’.

cattle-NOM pl-3-sell.CI-at bull remarkable 3-resemble.N INDEF just 3-1-look.at.P
listenloadingplaying

At the cattle sale I saw a beautiful bull that I sure wished I had.

Ch’óóshdą́ą́dą́ą́’ Na’nízhoozhídi kééhasht’į́ ńt’éé’.

formerly Gallup-at 1-live.I past

listenloadingplayingSpeaker: Bernadine M. CodylistenloadingplayingSpeaker: Bernadine M. Cody

I used to live in Gallup. I lived formerly in Gallup.                                                                                                                                                              

Chidí naat’a’íísh hooghankáá’góó ch’ínísaal ’éí doodaii’ dziłghą́ą́’góó daats’í?

airplane house-over-along over-3-fly.P TOP or mountain-attached-along perhaps

Chidí sits’ą́ą́’ hashtł’ish yiih yilwodgo t’áá ch’į́į́góó ch’ééh ’ííł’įįd.

car 1-away mud 3-into 3-go.P-GO just fail in.vain 3-1-act.P

Da’adánídi ’áts’ą́ą́’ deeshghał.

restaurant-at ribs 3-1-eat.F
listenloadingplaying

I’m going to eat ribs at the restaurant.

Diné bikéyah bikáa’gi ndahonidzood yę́ędą́ą́’ Naatsis’áán hoolyégóó niha’áłchíní bił ’adahineet’į́į́’.

Navajo 3-land 3-on-at pl-areal-3-flee.pl.P past Navajo.Mountain areal-be.called.NI-to 1pl-children 3-with pl-1dpl-sneak.off.P

Díí chąą’ shą’ háádę́ę́’ niníyęęzh?

this manure-Q where-from 3-ooze.P

Dlǫ́ǫ́’ ’a’ą́ą́dę́ę́’ hanoolne’ dóó naneesne’.

prairie.dog hole-from stick.head.up.out.P and 3-look.around.P

Doo ’atiin bąąhgóó ch’il ’ahwééh ’áłah ’ájíléeh da.

NEG road 3-beside-along plant coffee together 3-4-gather.SFO.I NEG

Dził bit’áahgi bįįh haalzheeh.

mountain 3-close.to-at deer 3-3-hunting.CI
listenloadingplaying

He’s deer hunting over near the mountain.

Dził bit’ááhgi bįįh halzheeh.

Mountain 3-close.to-at deer 3-3-hunting.CI
listenloadingplaying

He’s deer hunting over near the mountain.

Ha’a’aahdę́ę́sh naaghan ’éí doodago e’e’aahdę́ę́sh naaghan?

east-from-Q 2-home TOP or west-from-Q 2 home

Háadi niyaa hazlį́į́’?

where-at 2-under area-grow.P

Háádę́ę́’shą’ tó ndahohheeh?

where-from-Q water pl-3-2-haul.LPB.I

Háágóóshą díníyá?

where-to.Q 2-go.F

K’aa’ísh ’aní’á biyaa doodago daats’í báhátis ’ayiist’oh?

arrow-Q bridge 3-under or perhaps 3-over 3-3-shot.P

K’aa’ísh tsénaa ’aní’á biyaa doodago daats’í báhátis ’ayiist’oh?

arrow-Q bridge 3-under or perhaps 3-over 3-3-shot.P

K’ad cháshk’eh góyaa tó de ’anool’ąął.

now wash down water up 3-rise.Prog

Kintah góyaa yishááł ńt’éé’ béeso ńdiiłtsooz

areal-down 1-go.Prog past money 3-1-pick.FFO.P

Mary hádą́ą́’sh ’ólta’dę́ę́’ nádzá?

Mary when-past-Q school-from 3-return.P

Na’nishkaadgo nídíshchííyaagi hanáshyį́į́h ńt’éé’ ’iiłhaazh lá, t’ah nít’éé’ shilééchąą’í ch’ééshinísid.

1-herd.I-GO pinetree-under-at 1-rest.I past 1-slept.P DISC all.of.sudden 1-dog 1-woke.up.P

Naalyéhé bá hooghandi t’ah doo dá’deelkaałdą́ą́’ nisingo na’ńle’dii tsį́į́ł shiisxį́ (siisxį́).

trading.post-at just NEG 3-PASS-close.I-past 1-think.N-GO dismay speed 1-3-kill.P

Náhookǫsdę́ę́’ níłch’igo ’ayóo deesk’aaz.

north.from breeze-GO very cold.SPN

Nástł’ahdi shikeehai.

cove-at 1-winter.camp
listenloadingplaying

My winter camp is in the cove (in the rock wall).

Nichidí lá háadi nííníłbą́ą́z?

2-car Q where-at 3-2-park.P

Nimá yázhí bighangóó díílwoł dóó ’áájí ’awéé’ baa ’áhólyą́dooleeł.

2-auntie 3-house-toward 2-run.F and there-side baby 3-to 2-care.CI FUT

Náhookǫsdę́ę́’go níyol.

north.fromGÓ 3-wind.NI

Ólta’di ndeii’néego ’ashkii ła’ kin bizánághahdę́ę́’ shich’į’ ch’élwodgo b ’ahídégoh.

school-at 1pl-play.I-GO boy some building-3-around-from 1-to out-3-run.P-GO 3-with 3-1-collide.P

Shich’ah tsékooh góyaa ’adah b ’ííyol.

1-hat gorge areal-down downward 3-with 3-blow.P

Shicheii hastą́diin nááhai yilááhdę́ę́’ ’aníłdįįd.

1-grandfather sixty years 3-beyond-from 3-3-survive.P

Shigaan bąąh dił.

1-arm 3-on blood

Shighandóó ha’a’aahjígo ’ahidiildzis dóó ’ákóyaa bida’atiin.

1-house-from east-side-GO join-together-canyons and there-down 3-off-road

Shimósí yázhí tsin yąąh dah sidáago hádésh’na’ ńt’éé’ ’áłt’ąą hadanáálwod.

1-cat little tree 3-on up 3-sit.SPN-GO 1-climb.P but after.all 3-run.down.P

Shiníbaal doo tó biníkáogeeh le’ ’át’éégóó ’íishłaa.

1-tent NEG water 3-through-3-flow.O proof.against-NEG 3-1-make.P

Shiyáázh Damóogo ’índa ’áádę́ę́’ nídeesdzá

1-son Sunday.GO will.be from 2-returning.F

Tsékooh góyaa tł’óół bee ’adanásh’nah.

canyon areal-down 3-with 1-climb.down.R

Tsinaabąąs bikáádę́ę́’ ’adaashááh nt’éé shitł’aakał ’íízǫ́ǫ́z.

wagon 3-from downward-1-go.I past 1-skirt 3o-1-tear.P

Tsinaabąąs bikáá’dę́ę́’ t’áá ’ałkéé’ ’adahaago’ ndeii’néego.

wagon 3-top-from just one-after-another down-1Pl-fall.P 3Pl-play.CI-GO.CI

Tł’éédą́ą́’ ńléí dził bine’jí ’adildííl yiits’a’ ni’.

night-past there mountain 3-behind-side thunder 3-sound.P recall

Yiską́ągo níléí hódahdi ’ółta’di ni’dí’néeshtįįł nissin.

tomorrow that up.at school-at 1-teach.F 1-want.CI