An example search has returned 50 entries

ʼAshiiké ’éí ʼatsʼos bee ʼazhish biniiyé chahashʼoh ʼádeidoolííł.

boy-pl TOP feather 3-means-of dance 3-reason shade-house 3-3-pl-build.F
listenloadingplaying

The boys will build a shade house for the pow-wow.

’Adą́ą́dą́ą́’ ’íítseedgo bee na’anishí hasht’enáshdlééh.

yesterday 1-pound.P-GO tool 3-1-put.back.I
listenloadingplaying

Yesterday, I did silverwork, and now I’m putting my tools away.

’Ahbínídą́ą́’ hashbį’go baa nídiisdzá ’ákondi t’áadoo ’áłtso da.

morning-past 1-clear.I-GO 3-for 1-start.P however NEG complete NEG

’Atsą́ą́’ ła’ jóyą́ą’ le’.

ribs some 4-eat.O desire
listenloadingplaying

I wish to have some ribs.

’Awéé’ dah sidá.

baby up 3-sit.SPN
listenloadingplaying

The baby is sitting.

’Áłchíní bi’éé’ náádaségis.

children 3-clothes 3-1-wash.R
listenloadingplaying

I will wash the children’s clothes again.

’Ííshją́ą́ ’at’ééd yázhí hooghandę́ę́’ ch’idoogááł.

certainly girl little house-from out-3-walk.F

’Ákót’éego ’i’íímas ’ájiił’įįh ni.

like.this-GO FOC twill 3-4-make.U EMPH

Asdzą́ą́ yázhí bichidí doondó’ ndi naalnish da.

woman little 3-car not.even but 3-work.P NEG

bik’ídidíídis

3DO-2-wrap.it.around.it.F
listenloadingplaying

wrap it around it, 2nd person singular

Ch’aa dé ńt’éé shichídí bikee’ dilkǫǫh.

travel 1-go past 1-vehicle 3-tires worn.
listenloadingplaying

I was going to travel however my vehicle tires are worn.

Ch’iyáán ’íishłaa ’áádóó da’iidą́ą́’.

food 3-1-make.P CONJ 1Pl-eat.P

Ch’óóshdą́ą́dą́ą́’ Bilagáanaa Bizaad doo diists’a’ da. K’ad éí t’ááshxǫǫd t’áá bee yáshti’.

formerly English NEG 1-understand.I NEG | now TOP at.least just 3-with 1-speak.I

Chidí tááségis yę́ę ninááhodoołtį́į́ł daaní.

car 3-1-wash.P past-Q 3-again.rain.F pl-3-say.NI
listenloadingplaying

I washed the car but they say rain is in the forecast.

dadiidį́į́ł

pl-3DO-1dpl-eat.it.F
listenloadingplaying

eat it, 1st person plural

dadiilbish

pl-3DO-1dpl-boil.it.F
listenloadingplaying

boil it, 1st person plural

dayííshóó’

pl-3DO-3dpl-brush/comb.it.P

Dibé hólǫ́ǫgo ła’ níjół’ah laanaa.

sheep exist-GO some 4-butcher.O hope
listenloadingplaying

I wish we could butcher, if we had sheep.

Dibé yah ánádanołkaad!

sheep inside semelit-pl-2pl-gather.R

Dichin nínízin ya’?

hungry 2-want.NI Q

Doo nídahiyoołnaah da.

neg pl-3-2dpl-resuscitate.I neg

doołhį́į́’

3DO-2dpl-melt.it.P

Gohwééh t’áá bizhání ’éí doodaii’ ’abe’ bgo daats’í nínízin?

coffee only TOP or milk perhaps 3-with 3-2-want.NI

hadajishgizh

pl-3DO-4dpl-cut.it.out.P

hadaoołgizh

pl-3DO-2dpl-cut.it.out.P

hadazhdoołtééł

pl-3DO-4dpl-carry.him/her.up.out.of.something.F
listenloadingplaying

carry him/her up out of something, 4th person plural

hadééłbįįd

3DO-1-fill.something.up.with.it.P

haidééłbįįd

3DO-3-fill.something.up.with.it.P

hazhdoołtééł

3DO-4-carry.him/her.up.out.of.something.F

Hazhó’ó nidahísóotą́.

still pl-2dpl-sit.pl.P

Haóódziih lágo.

2-speak.O don’t

jishbéézh

3DO-4-boil.it.P

jiłbéézh

3DO-4-boil.it.I

Kin Łánídi naashnish háálá ’áadi shaghan.

Flagstaff 1-work.I because there 1-live.NI

Kingóó ’anááda’iisdee’.

town-to again-pl-3-go.R
listenloadingplaying

Everyone went to town again.

Lééchąą’í t’áá shǫǫ ’akéé’ nálwod lá.

dog good.thing INDEF-behind 3-return.P DISC

Ma’ii jooldloshí hane’ haigo t’éiyá baa hane’.

coyote 4-walk.Prog-NMLZ story winter only 3-for story

Mósí ch’óółt’e’ lágo.

cat out-3-2-carry.O LÁGO

Naaltsoos bikáá’ na’aníshí bikáa’gi si’ą́.

book desk 3-on-at up 3-lie.SRO.SPN

Nibéézh bee hane’ doo ndi naalnish da.

2-cellphone NEG but 3-work.P NEG

Niłísh bééhosin doodaii’ biłísh bééhozin?

2-with-Q 3-know.CI or 3-with-Q 3-know.CI

Níká ’adeeshwoł biniiyé níyá.

2-for 1-run.F 3-purpose.of 1-came.P

Sha’áłchíní Toohgóó bił ’eesbąs.

1-children Shiprock-to 3-with 1-drive.Prog

Shiyáázh shaa yógháah le’ nissingo sédá.

my.son 1-for 3-arrive.O hope 3-1-want.CI-GO 1-sit.I
listenloadingplaying

I’m here wishing my son would visit me.

wohtł’ó

3DO-2dpl-weave.it.I

yiidą́

3DO-1dpl-eat.it.I

yiishjį́į́h

Usitative Mode: 1-become.black.U
listenloadingplaying

I usually become black, get sunburned

Yiską́ągo níléí hódahdi ’ółta’di ni’dí’néeshtįįł nissin.

tomorrow that up.at school-at 1-teach.F 1-want.CI

Yiską́ągoósh ’adeestsił nínízingo bee na’anishí hasht’enilééh?

tomorrow-Q 1-make.F 2-want.NI-GO tool 3-2-prepare.I