An example search has returned 50 entries

’Ak’éégo ’éí chizh niléí keehaidi ninahdahiigééh nt’éé’.

autumn-GO that wood over.there winter.camp-at pl-3-1-unload.P past

’Ashą́ą́ nít’ę́ę́’ t’áadoo hooyání shaa ’ílwod.

1-eat.Prog past suddenly 1-for 3-drive.P

’Ayóo deesk’aazgo beeldléí ditánígíí biih násh’nah.

very cold-GO blanket 3-thick.NI-ÍGÍÍ 3-into 1-crawl.R
listenloadingplaying

When it’s very cold, I get into a thick blanket.

'Áłahji’ tó dilchxoshí síníł’ą́.

always water popping-Í 3-2-keep.SPN

bik’ídadohdis

pl-3DO-2dpl-wrap.it.around.it.I

bik’ídidoohdis

3DO-2dpl-wrap.it.around.it.F
listenloadingplaying

wrap it around it, 2nd person dual

Ch’óóshdą́ą́dą́ą́’ Diné Bizaad t’éiyá bee yádeilti’ nít’ę́ę́’.

formerly Navajo language only 3-with pl-3-speak.I past

Chidí bik’ee heesh’ááł.

car 3-tire 3-1-move.SRO.Prog
listenloadingplaying

I’m moving the tires along.

Chidíłtsooí bidááh síńzį́į dooleeł.

car-yellow-REL 3-for 2-stand.SPN FUT
listenloadingplaying

You wait for the yellow bus.

Da’ ’áájí ’ałdó’ ’áłah ’azlį́į́’?

Q that-side also meeting 1-happen.P

didíníilkał

3DO-1dpl-start.to.herd.them.(animals).F
listenloadingplaying

start to herd them (animals), 1st person dual

Díí ’abíní dibé tóógóó neeshkał.

this morning sheep water-to 3-1-herd.Prog

Díí yiską́ągo ’íídííłtah.

this tomorrow 3-2-read.F

Dlǫ́ǫ́’ ’a’ą́ą́dę́ę́’ hanoolne’ dóó naneesne’.

prairie.dog hole-from stick.head.up.out.P and 3-look.around.P

Doo ’atiin bąąhgóó ch’il ’ahwééh ’áłah ’ájíléeh da.

NEG road 3-beside-along plant coffee together 3-4-gather.SFO.I NEG

hadaoołgizh

pl-3DO-2dpl-cut.it.out.P

hadazhdínóołchał

pl-3DO-4dpl-card.it.(as.in.wool).F
listenloadingplaying

card it (as in wool), 4th person plural

hadeidínóołchał

pl-3DO-3dpl-card.it.(as.in.wool).F
listenloadingplaying

card it (as in wool), 3rd person plural

Haidą́ą́’ ’a’áán góne’ nishishnish ńt’éé’ --- doo sh yá’áhoot’éeh da.

winter-past mine.shaft 1-work.P past neg 1-with 3-good.N neg

hainííłchaad

3DO-3-card.it.(as.in.wool).P

haniłgéésh

3DO-2-cut.it.out.I

hazhdoołtééł

3DO-4-carry.him/her.up.out.of.something.F

Haánee’ náánááshdáał dooleeł.

well 1-again-walk.R future

Háí lá Naatsis’áángóó náádeesdzá?

who-Q discover Navajo.Mountain.GOO again-3-go.F
listenloadingplaying

Who is going to Navajo Mountain again?

jidoołbish

3DO-4-boil.it.F

Kinaaldáágóó jidóya’ t’óó ’ílį́.

puberty.ceremony-to 4-go.O hope just think
listenloadingplaying

I wish I could go to the puberty ceremony, just thinking.

Lééchąą’í t’áá shǫǫ ’akéé’ nálwod lá.

dog good.thing INDEF-behind 3-return.P DISC

Nahałtin ládą́ą́’ doo deesháał da.

3s-rain.I in.case NEG 1-go.F NEG

nanilé

3DO-2-carry.a.ropelike.thing.around.I

nidasiilyá

pl-3DO-1dpl-carry.a.ropelike.thing.around.P

nideilé

pl-3DO-3dpl-carry.a.ropelike.thing.around.I

Níyolgo t’áá ’áko niishch’ił.

wind-GO immediately 3-blink.U
listenloadingplaying

When it’s windy, I usually blink.

Shimá dóó shizhé’é bił dibé dóó tł’ízí ta’nda’díígish nt’éé’.

1-mom and 1-dad 3-with sheep and goats 3-pl.shear.I past

T’ah doo ła’ nihee ninááháłtin da.

not.yet some 1pl-on 3-rain.CI NEG

T’áá ’ákwíízhíní tó dah siyínígóó ’ałnánáshdááh.

every summer lake-toward again-1-go.R

T’áá ká chidí ba’óó’ááł lágo.

NEG car 3-3-borrow.O LÁGO

Tł’éédą́ą́’ shį́į́ nida’a’nééhgóó nidadziskai.

last.night perhaps game-to pl-3-3-go.pl.P
listenloadingplaying

Perhaps they attended the game last night.

Tł’éé’ hodooleeł t'ahádą́ą́’ chizh ła’ ’ahidíłne’.

night 3-become.F before.thus wood some 3-2-chop.I

woohdlą́ą́’

3DO-2dpl-drink.it.P

wołhį́į́h

3DO-2dpl-melt.it.(snow).I

Yadiizíníshą’ haa néelt’e’go nínízin?

can-Q how 3.many.N-GO 2-want.NI

yiilyį́į́h

3DO-1dpl-melt.it.(snow).I

Yiską́ągo Na’nízhoozhídi háadish ’adeeshį́į́ł ninízin?

tomorrow Gallup-at where-Q 2-eat.F 2-want.CI

yitł’ó

3DO-3-weave.it.I

yiyííshóó’

3DO-3-brush/comb.it.P

yínídlą́ą́’

3DO-2-drink.it.P

Łíí’ bił naaldloosh doo ndi yééhósin da.

horse 3-with 3-run.CI NEG but 3-3-know.NI NEG

ʼAwéé chʼídeeldloʼ. ʼA’áshįįh daatsʼí nihee dahólǫ́.

baby 3-laugh.P Navajo.salt perhaps 2dpl-with pl-HO-exist.NI

“Níléí dził binaagóó ’ahééh hi’díníilchééł”, ní jiní ma’ii.

yonder.there mountain 3-around-GÓÓ around 2-du-run.F 3-say.P 4-say.P coyote