Ła’ ha’nitáhígíí ’éí biihidzóhí 50 entries
’Aghaa’ hooghan góne’ shijool.
wool house inside 3-lie.NCM.SPN’Ayóo deesk’aazgo beeldléí ditánígíí biih násh’nah.
very cold-GO blanket 3-thick.NI-ÍGÍÍ 3-into 1-crawl.R’Óshą́ą́’ laanaa’ dichin shi’niiłxį́.
1-eat.O wish hunger 1-3-kill.I'Ólta’góó dayínóhkááh.
school-toward pl-2dpl-go.pl.Ibik’ídazhdidis
pl-3DO-4dpl-wrap.it.around.it.ICh’ééh jiyáán náánááshdą́ą́’.
watermelon again-1-eat.RCh’ééh jiyáán náshdį́į́h ’áádóó tó náshdlį́į́h.
watermelon again-1-eat.R then water again-1-drink.RChidí ’ániidígíí naháłnii’ nít’éé’ bee lą́ą́ shąąh háájil.
car new-ÍGÍÍ One 3-1-buy.P-GO 3-with many 1-on 3-charge.Pdajííłhį́į́’
pl-3DO-4dpl-melt.it.(snow).Pdaohsą́
pl-3DO-2dpl-eat.it.Ideitł’ó
pl-3DO-3dpl-weave.it.IDichinísh doodaii’ dibáá’ísh dzinízin?
hunger-Q or thirst-Q 3-4-want.NIdidadoołjéé’
pl-3DO-2dpl-start.fire.Pdididiiljah
3DO-1dpl-start.fire.FDíí jį́ ’áłchíní nááda’ołta’.
this day children again-pl-3-study.RDíkwíí jį́ shą’ nanilnish?
how.many Q days 2-work.IDlǫ́ǫ́’ ’a’ą́ą́dę́ę́’ hanoolne’ dóó naneesne’.
prairie.dog hole-from stick.head.up.out.P and 3-look.around.PDooládóʼ Diné Bizaad nanitł’ah da lá.
certainly Navajo language 3-difficult.CI as.such discoverDziłghą́ą́’góó deeshááł nissin.
mountain-top-toward 1-go.F 1-want.CIdííníłhį́į́’
3DO-2-melt.it.Phainiłchaad
3DO-3-card.it.(as.in.wool).IHádą́ą́’ ’áłtsé chidí naat’a’í nił nast’a’?
When past first airplane 2-with 3-fly.PHádą́ą́’ hooghan ’ájíilaa?
When-past this hogan 3-4-make.PHáísh yiską́ągo ’adoogis?
who-Q tomorrow 3-wash.FMexicogóó daashin déyáa ni’.
Mexico-to was.it 2-go.I NI’Naa’ółí hanii náneeskaadí bił yíyą́ą́’. ’Alóós ga’ (yíyą́ą́’).
bean NEG.FOC tortilla 3-with 3-1-eat.P | rice FOC (3-1-eat.P)naohłé
3DO-2dpl-carry.a.ropelike.thing.around.INi daats’í nił bééhózin ’éí doodaii’ nicheii daats’í bił bééhózin?
2 perhaps 2-with 3-know.CI TOP or 2-grandfather perhaps 3-with 3-know.CInideiskáá’
pl-3DO-3dpl-investigate.it.Pnijizlá
3DO-4-carry.a.ropelike.thing.around.Pnisiilkáá’
3DO-1dpl-investigate.it.PNíwo’jį’ nídiidááh.
move-to 2-get.up.IShich’ah tsékooh góyaa ’adah bił ’ííyol.
1-hat gorge areal-down downward 3-with 3-blow.PShichá si’ą́ągo ’iiłhaazh.
1-huddle 3-put-SPN-GO 1-sleep.PShimá dóó shizhe’é ’éiyáhá Kin Łánígóó naazh'áázh.
1-mother and 1-father TOP building many-to 3-roundtrip.pl.SPShínaaí shíká ’adoolwoł nisin ńt’éé’ ’áłt’ąą t’áadoo níyáa da.
1-older.brother 1-for 3-run.F 1-want.NI but after.all NEG 3-come.sg.P NEG
’íísíníłts’ą́ą́’
bee ’ééhóziní
- -ká after, for’akéé’ si’ání zanoo’į́ bik’ídáahgi
- benefactive
- Náásgóó
- yishwoł run along
- Neuter Imperfective (NI)
- nisin think, want
- ńt’éé’ relates to past timesaad ’át’éii zanoo’į́ bik’ídáahgi
- ’áłt’ąą after allsaad ’át’éii zanoo’į́ bik’ídáahgi
- t’áadoo notsaad ’át’éii zanoo’į́ bik’ídáahgi
- doo --- da frame to negativize verbs and phrasessaad ’át’éii zanoo’į́ bik’ídáahgi
- ’Áhoodzaii
- nishááh come, arrive