An example search has returned 50 entries

’At’ééd ’éí ch’iyáán ’ál’į́įgi łá’í nidi doo bił bééhózin da.

girl TOP food 3-make.NI-at one but 3-with 3-know.CI NEG

ʼAdaʼniigeh, nihíká ʼadoohjah.

3pl-marry.F 1dpl-after 2dpl-run.pl.F
listenloadingplaying

We are having a wedding, we need everyone’s help.

’Adą́ą́dą́ą́’ shá bíighah kintahdi tádísháahgo shee ’i’íí’ą́.

yesterday sun proportionate town-at 1-go.about.Prog-GO 1-on 3-sun.went.down.P

’Aghaa’ hooghan góne’ shijool.

wool house inside 3-lie.NCM.SPN

’Ólta’góó daats’í deeshááł doodaii’ jooł bee nideeshneeł.

school-toward maybe 1-walk.F or ball 3-with 1-play.F

’Ádą́ą́dą́ą́’ásh nishínílnish?

yesterday-Q 2-work.P

bik’ídeediz

3DO-1dpl-wrap.it.around.it.P

bik’ídideesdis

3DO-1-wrap.it.around.it.F
listenloadingplaying

wrap it around it, 1st person singular

bik’ídídis

3DO-2-wrap.it.around.it.I

Bíni’dii si’ą́ t’áádoo baa nánít’íní.

3-let-stay 3-sit.SRO.SPN just.NEG 3-about 2-bother.NI

Ch’ééh jiyáán hastiin baa nahashniihgo ch’ééh ’ííł’įįd ’ahbínídą́ą́’.

watermelon man 3-from 3-1-buy.CI-GO tried in.vain 1-act.P morning-past

Ch’éénísh’į́įgo náá’deeshtł’óół nissin.

out summer.GO 1-again.weave.F 1-desire
listenloadingplaying

I want to weave again when summer returns.

Ch’į́į́góó ch’ééh tádííyá.

fail in.vain 1-go.P

Ch’óóshdą́ą́dą́ą́’ Bilagáanaa Bizaad doo diists’a’ da. K’ad ’éí t’áá shxǫǫ t’áá bee yáshti’.

formerly English neg 1-understand.I neg. Now TOP good.thing barely 3.with 1.speak-I

Chahash’ohjí ch’ínááhoníshóó’.

brush arbor-JÍ out-again-area-sweep.R
listenloadingplaying

I swept the brush arbor again.

dazhdíníłkaad

pl-3DO-4dpl-start.to.herd.them.(animals).I

deiilzhóó’

pl-3DO-1dpl-brush/comb.it.P

deiłbéézh

pl-3DO-3dpl-boil.it.I

didiiljéé’

3DO-1dpl-start.fire.P

diilyį́į́h

3DO-1dpl-melt.it.I

Diné bikéyah bikáa’gi ndahonidzood yę́ędą́ą́’ Naatsis’áán hoolyégóó niha’áłchíní bił ’adahineet’į́į́’.

Navajo 3-land 3-on-at pl-areal-3-flee.pl.P past Navajo.Mountain areal-be.called.NI-to 1pl-children 3-with pl-1dpl-sneak.off.P

Doo kingóó diit’ash da.

NEG town-to 1dpl-go.du.Prog NEG

Doo nídahiyoołnaah da.

neg pl-3-2dpl-resuscitate.I neg

dołhį́į́h

3DO-2dpl-melt.it.I

Dziłgóó ’o’ooldee’ yę́ę ná’ooldah.

mountain-to 3-go.pl.P past 3-return.pl.I

Díí dibé yázhí yíłtééł.

TOP sheep little 3-2-carry.AnO.Prog

hadazhdínóołchał

pl-3DO-4dpl-card.it.(as.in.wool).F
listenloadingplaying

card it (as in wool), 4th person plural

hadééłbįįd

3DO-1-fill.something.up.with.it.P

haidoołtééł

3DO-3-carry.him/her.up.out.of.something.F

hayííłgizh

3DO-3-cut.it.out.P

Hooghan bikáá’ dah si’ánígíí bíyah da’nii’áago ’ádíílį́į́ł ’áko hooghan doo ’ałhiih nídoołdas da.

hogan 3-on up 3-sit.SPN-ÍGÍÍ 3-under pl-3-extend.NP-GO 3-2-make.F so hogan NEG RECIP-3-collapse.F NEG

háínígeed

3DO-2-dig.it.out.P

Lééchąą’í t’áá shǫǫ ’akéé’ nálwod lá.

dog good.thing INDEF-behind 3-return.P DISC

Naalyéhé bá hooghandi t’ah doo dá’deelkaałdą́ą́’ nisingo na’ńle’dii tsį́į́ł shiisxį́ (siisxį́).

trading.post-at just NEG 3-PASS-close.I-past 1-think.N-GO dismay speed 1-3-kill.P

neidooleeł

3DO-3-carry.a.ropelike.thing.around.F
listenloadingplaying

carry a ropelike thing around, 3rd person

Nilį́į́’ de’lóós.

2-horse here 3-2-lead.I

Nizhónígo ha’íí’ą́ yę́ędą́ą́’ sxíiłgo da’ségis.

beautiful sunrise past quickly pl-3-1-wash.P

N bééhózinísh ’éí doodaii’ nicheii daats’í b bééhózin?

2-with 3-know.CI-Q TOP or 2-grandfather perhaps 3-with 3-know.CI

Shą́ą́’ ’ałk’idą́ą́’ baa hwiinít’į́į ni’.

remember long.ago 3-for 3-discuss.I recall

Sitsiitł’óól tsásk’eh bikáá’ dah yishłééh.

Navajo.hair.tie bed 3-on up 3-1-put.SFO.U

Sohodizingo t’áá ká nídoó’nééh.

prayer-GO neg 2-get.up.O

T’áadoo hoshíníkéhé.

T’ÁADOO 2-scold.NI-Í
listenloadingplaying

Don’t scold. (Don’t yell.)

T’áá binaa naasháa dooleeł

just 3-nearby 1-walk.I FUTURE

T’áá shǫǫ da la’ da’adą́ądi diné bich’iiyą’ hólǫ́ǫ́ .

at.least such.as some restaurant-at Navajo 3-food 3-exist.NI DISC

woołhį́į́’

3DO-2dpl-melt.it.(snow).P

yididínóołkał

3DO-3-start.to.herd.them.(animals).F
listenloadingplaying

start to herd them (animals), 3rd person

Yiską́ągoósh ’adeestsił nínízingo bee na’anishí hasht’enilééh?

tomorrow-Q 1-make.F 2-want.NI-GO tool 3-2-prepare.I

ʼAwéé chʼídeeldloʼ. ʼA’áshįįh daatsʼí nihee dahólǫ́.

baby 3-laugh.P Navajo.salt perhaps 2dpl-with pl-HO-exist.NI

“Níléí dził binaagóó ’ahééh hi’díníilchééł”, ní jiní ma’ii.

yonder.there mountain 3-around-GÓÓ around 2-du-run.F 3-say.P 4-say.P coyote