An example search has returned 50 entries

ʼAshiiké ’éí ʼatsʼos bee ʼazhish biniiyé chahashʼoh ʼádeidoolííł.

boy-pl TOP feather 3-means-of dance 3-reason shade-house 3-3-pl-build.F
listenloadingplaying

The boys will build a shade house for the pow-wow.

’Ach’ą́ nisin ndi shidíbé nído’ahígíí ’ádin.

meat.hunger 1-want.NI but 1-sheep 4-butcher.F 3-1.none.NI
listenloadingplaying

I would like to eat some mutton but I do not have a sheep to butcher.

’Adą́ą́dą́ą́’ísh tł’óo’di nanilnishgo nee ’ałní’ní’ą́?

yesterday-Q outside-at 2-work.CI-GO 2-with noon

’Ahwééh yishdlį́į́h ’áádóó naanishgóó yishááh.

coffee 3-1-drink.U and.then work-toward 3-1-go.U

’Anishkeed, t’áá ká nóólk’oł lágo.

2-3-photograph.I neg 2-blink.O LÁGO

’Ayóo la’ deesdoi, nahóółtą́ą́’ laanaa.

very disc 3-hot.SPN 3-rain.O hope

’Ałk’ésdisí naháłnii’go sitsilí dóó shideezhí ’aheełt’éego bá ’ahá níjaa’.

candy 3-1-buy.P-GO 1-little.brother and 1-little.sister RECP-equal-GO 3-for RECP-for 3-lie.aligned.PlO.NP

’Ákǫ́ǫ́ shił díí’ash.

there 1-with 2sg-go.du.F

’Ákót’éego ’i’íímas ’ájiił’įįh ni.

like.this-GO FOC twill 3-4-make.U EMPH

bik’ídídis

3DO-2-wrap.it.around.it.I

Ch’óóshdą́ą́dą́ą́’ Diné Bizaad naalkaah doo sh bééhózin da. K’ad éí t’áá shxǫǫd sh báá hózin.

formerly Navajo language research NEG 1-with 3-of ho-know.CI NEG | now TOP luckily 1-with 3-about-ho-know.CI

Chidí léi’ la’ ch’ééh dah diilyeed.

car because surprise in.vain up 3-go.I

Chidí t’ą́ą́’ nináníłbą́ą́z.

car just 3-1-reparked.R

listenloadingplayingSpeaker: Wallace DalelistenloadingplayingSpeaker: Jennifer Reyes Morgan

I backed in the car again.

dadiilbish

pl-3DO-1dpl-boil.it.F
listenloadingplaying

boil it, 1st person plural

daoo’aal

pl-3DO-2dpl-chew.it.P

dayííłhį́į́’

pl-3DO-3dpl-melt.it.(snow).P

deiidą́

pl-3DO-1dpl-eat.it.I

Doo ndi nálzid da.

not.even 3-scared.NI NEG

Dziłghą́ą́’góó deeshááł nissin.

mountain-top-toward 1-go.F 1-want.CI

Díí tsé t’óó la’ béésh át’é nahalin.

this rock contrary.to.appearances metal 3.be.NI 3-resemble.NI

Ha’át’íí biniiyé ’ákǫ́ǫ́ díníyá?

what 3-for.purpose there 2-start.go.P

Haa’íyee’ díí chidí bikééji’ adeez’ahí hasht’e diilnííł.

lets.see this pickup.truck 3-1.pl-fix.F

hadadiiltééł

pl-3DO-1dpl-carry.him/her.up.out.of.something.F
listenloadingplaying

carry him/her up out of something, 1st person plural

Hahgo hooghan ’ádíílííł?

when hogan 3-2-make.F

Haidą́ą́’ ’a’áán góne’ naashnish ńt’éé’ --- doo sh yá’át’éeh da.

winter-past mine.shaft 1-work.I past NEG 1-with 3-good.N NEG

haoogeed

3DO-2dpl-dig.it.out.P

Háí lá kintahgóó sh adoołbąs?

who-Q town-to 1-me 3-drive.F

Háí lá sis łigai ’iił’įh

who-Q belt silver 3-3-make.U

Hodíínáá’ágo bááh dootł’izhí ła’ deeshį́į́ł.

after.a.while-GO bread blue some 1-eat.F

Háá’íshą’. ’Ákǫ́ǫ́ dílyeed!

what-Q there 2-run.F

jííyą́ą́’

3DO-4-eat.it.P

Kin Łánídi naashnish háálá ’áadi shaghan.

Flagstaff 1-work.I because there 1-live.NI

Kintah góyaa yishááł ńt’éé’ béeso ńdiiłtsooz

areal-down 1-go.Prog past money 3-1-pick.FFO.P

Kwii ’áłah ’aleeh léi’ hasht’e náádahojidlééh.

here together meet since prepare again-pl-area-4-tidy.up.R
listenloadingplaying

There will be a meeting here, it is being tidied up again.

neidooleeł

3DO-3-carry.a.ropelike.thing.around.F
listenloadingplaying

carry a ropelike thing around, 3rd person

Shidá’í éí t’óó chaha’oh ła’ nijó’aah laanaa ní.

my.uncle TOP just arbor one 4-build.O hope 2-say.P
listenloadingplaying

My uncle said, “he wishes he could build a shade house.”

Shideezhí náneeskaadí ’ánáánéídlééh.

1-younger.sister tortilla 3-3-make.R
listenloadingplaying

My younger sister is making tortilla again.

Shimá dóó shizhe’é ’éiyáhá Kin Łánígóó naazh’áázh.

1-mother and 1-father TOP building many-to 3-roundtrip.pl.SP
listenloadingplaying

My mother and my father made a trip to Flagstaff.

Shiyáázh shaa yógháah le’ nissingo sédá.

my.son 1-for 3-arrive.O hope 3-1-want.CI-GO 1-sit.I
listenloadingplaying

I’m here wishing my son would visit me.

Shí ’éí t’áá naanishdóó kingóó déyá.

I TOP just work-from town-to 1-go.I

Shíká ’anánílwo’ doodago’ t’áadoo shaa nánít’į́ní!

1-after indef-help.R or just-neg 1-about 1-2-bother.NI-neg

T’ahádą́ą́’ niha’áłchiní ’ólta’di bá hada’didoołííł.

right.now 2pl-children school-at 3-for pl-2dpl-enroll.F

T’áadoo hosh niyą́n.

T’ÁADOO cactus 3-2-eat.I-Í

T’áadoo ná’iilwosh.

NEG 2-sleep.R

Tó dílchxoshí sits’ą́ą́’ wóódlą́ą́lágo.

soda 1-from 3-1-drink.O don’t
listenloadingplaying

I hope you don’t drink my soda.

wooyą́ą́’

3DO-2dpl-eat.it.P

yishbéézh

3DO-1-boil.it.I

yishdlą́ą́’

3DO-1-drink.it.P

yiyííyą́ą́’

3DO-3-eat.it.P