An example search has returned 50 entries
ʼÁłah ʼaleehdi ʼamá bééhániih daats’í bá ’ádazhniiyą́ą́’? ʼÁko daatsʼí nímasii łaʼ ʼakǫ́ǫ́ dííkááł.
group gathering-at mother 3-3-remember perhaps 3-for 4-pl-eat.P so perhaps potatoes some there 3-2-take.OC.F’Ahwééh yishdlį́į́h ’áádóó naanishgóó yishááh.
coffee 3-1-drink.U and.then work-toward 3-1-go.U’Atsį’ t’éiyá nahidoonih lágo naalyéhé bá hooghangóó ’o’oolwod nít’éé’ da’deelkaal lá.
meat only 3-buy.F DISC-GO trading post-toward 3-drive.P past 3-close.P DISC
listen
They drove to the trading post to buy only meat but it was closed.
bookmark- t’éiyá onlyfind in Navajo Adverb Lexicon
- Future (F)
- nahashniih buy, sell
- lá + go discovery + adverbializerfind in Navajo Particle Lexicon
- -góó to, toward, along, on, with a numeral it indicates a datefind in Navajo Postposition Lexicon
- Progressive (Prog)
- ’oolwoł drive
- lá I discoveredfind in Navajo Particle Lexicon
’Ałk’idą́ą́’ dahane’ yę́ę bíneeshdlį́įgo yíłta’.
long.ago pl-story past 3-1-admire.I-GO 3-1-read.P’Áłtsé biba’ dooleeł ’áko shį́į́ ’índa nihił dah adidoolwoł.
first 3.for will until then only 1.with start 3-drive.F’Eii łééchą̨ą’í t’áá ’áko taah yilwo’.
that dog immediately water.into 3-run.U’Oółháásh lágo.
2-sleep.O don’tAshkii tó nílinígíi yiih dzółhaał.
Boy flowing.water-ÍGÍÍ 3-in 3-3-fall.OBeeldléí danołtsóós.
blanket pl-3-2dpl-bring.FFO.IBéésh hataałí t’áádoo de nídíłki’í.
radio NEG up 2-volume.turn.I-ÍChahash’ohjí ch’ínááhoníshóó’.
brush arbor-JÍ out-again-area-sweep.RChidí łizhinígíí doodago łigaaígíí daats’í nahideeshnih?
car black-nom or white-nom perhaps 3-2-buy.Fdazhdíníłkaad
pl-3DO-4dpl-start.to.herd.them.(animals).IDíkwíí jį́ shą’ nanilnish?
how.many Q days 2-work.IHa’át’íí́sh baa hane’?
What Q 3-for be.told.CIhajiłgéésh
3DO-4-cut.it.out.IHastiin ’éí tsídii ła’ ’adah ’ayídzíí’ą́.
man TOP bird INDEF down 3-3-knock.off.SRO.PHaánee’ náánááshdáał dooleeł.
well 1-again-walk.R futureHooghan ’adeeshłííł ndi tsineheeshjíí’ shee ’ádin.
hogan 1-build.F but lumber 1-with 3-none.NIJó nił bééhozin shibéeso ’adingo
because 2-with 3-knowledge.CI 1-money 3-dwindle.CI-GOK’ad hooghangóó nááshdááł dooleeł.
now hogan-toward 1-go.Prog FUTna’ashkǫ́ǫ́’
1-swim.INa’nishkaadgo nídíshchííyaagi hanáshyį́į́h ńt’éé’ ’iiłhaazh lá, t’ah nít’éé’ shilééchąą’í ch’ééshinísid.
1-herd.I-GO pinetree-under-at 1-rest.I past 1-slept.P DISC all.of.sudden 1-dog 1-woke.up.P
listen
When I was out herding I was resting under a pinetree and I went to sleep but suddenly to my surprise my dog woke me up.
bookmark- Imperfective (I) (∅, ni, si, yi-∅)
- na’nishkaad herd, go out herding
- -yaa under, beneath, downfind in Navajo Postposition Lexicon
- location
- -gi atfind in Navajo Postposition Lexicon
- Imperfective (I) (∅, ni, si, yi-∅)
- hanááshyį́į́’ rest
- ńt’éé’ relates to past timefind in Navajo Adverb Lexicon
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)
- ’iishháásh sleep
- t’ah ńt’éé’ all of a suddenfind in Navajo Adverb Lexicon
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)
- ch’ééníssííd awaken him/her




