An example search has returned 50 entries

Abínídą́ą́’ kintahgóó dah didoohkah.

morning-past town-GÓÓ up start-3pl.go.F

’Amásání léi’ dibé yázhí yootééł.

grandmother INDEF sheep little 3-3-carry.AnO.Prog
listenloadingplaying

A grandmother is carrying a lamb.

’Ííshją́ą́ ’at’ééd yázhí hooghandę́ę́’ ch’idoogááł.

certainly girl little house-from out-3-walk.F

’Ííłta’ dóó ’iiłghaazh.

1-read.P CONJ 1-sleep.P

’Íídeeshwosh daats’í doodaii’ saad naalkaah bindeeshnish.

1-sleep.F maybe or word research 3-1-work.F

Baa tįįh náádiikah.

3-for achieve 1dpl-walk.pl.I

Ch’éénísh’į́įgo náá’deeshtł’óół nissin.

out summer.GO 1-again.weave.F 1-desire
listenloadingplaying

I want to weave again when summer returns.

Chidí nidabinołtłáád.

car pl-3-2dpl-stop.I
listenloadingplaying

You all stop the car!

Chidí bikéé jį’ adeez’áhí bikee’ nitsaaígíí ’éí nahałnii’.

pickup.truck 3-tire 3-big.NI.-NMLZ TOP 3-1-buy.P
listenloadingplaying

I bought the pickup truck that had the big tires.

dadizhdínóołkał

pl-3DO-4dpl-start.to.herd.them.(animals).F
listenloadingplaying

start to herd them (animals), 4th person plural

daoo’aal

pl-3DO-2dpl-chew.it.P

daołbéézh

pl-3DO-2dpl-boil.it.I

dayííłhį́į́’

pl-3DO-3dpl-melt.it.(snow).P

deeshį́į́ł

3DO-1-eat.it.F
listenloadingplaying

eat it, 1st person singular

deidoołbish

pl-3DO-3dpl-boil.it.F
listenloadingplaying

boil it, 3rd person plural

Dibé tóógóó neeshkał.

sheep water-toward 3-1-herd.Prog

didínéeshkał

3DO-1-start.to.herd.them.(animals).F
listenloadingplaying

start to herd them (animals), 1st person singular

didíłjeeh

3DO-2-start.fire.I

Díkwíí jį́ lá nanilnish?

how.many Q days 2-work.I

Dziłghą́’ą́ bizaad diists’a’ laanaa.

White.Mountain.Apache 3-language 1-understand.NI wish

Ha’át’íí baa ’áłah ’aleeh jiní?

what 3-for meeting 4-say.NI

Ha’át’íísh neidiyoołnih nínízin?

who-Q 3-3-buy.F 2-think.NI

hadaniilchaad

pl-3DO-1dpl-card.it.(as.in.wool).P

hadeiłgéésh

pl-3DO-3dpl-cut.it.out.I

hazhniłchaad

3DO-4-card.it.(as.in.wool).I

Haánee’ náánááshdáał dooleeł.

well 1-again-walk.R future

háágeed

3DO-1-dig.it.out.P

jíí’aal

3DO-4-chew.it.P

Kwe’é k’ad łe’esh’aah.

here now earth-1-put.into.I.SRO
listenloadingplaying

Now, I am putting it (SRO) into the ground here.

Lééchąą’í t’áá shǫǫ ’akéé’ nálwod lá.

dog good.thing INDEF-behind 3-return.P DISC

nisélá

3DO-1-carry.a.ropelike.thing.around.P

Nizhónígo ha’íí’ą́ yę́ędą́ą́’ sxíiłgo da’ségis.

beautiful sunrise past quickly pl-3-1-wash.P

Nizhónígo saad ha’oodzíí’ ’áníléehgo bik’e’íłchí.

nicely word HO-speak.P 3-2-make.I-GO 3-2-write.I

néishjį́į́h

Iterative Mode: 1-become.black.R
listenloadingplaying

I will become black, get sunburned again and again

Remark- Hachidí laʼ doo sizį́į da. Response- Jó doo jiza da .

4-vehicle surprise NEG 3-stand.SPN-NEG | well NEG 4-sit.SPN NEG

Shicheii béeso bideená naalnish.

1-grandfather money 3-exchange.for 3-work.I

Shichidí t’ahdii yá’át’ééh, ’át’ah ’índa ła’ ninááhideeshnih.

1-car still 3-good.NI later one again-3-1-buy.F

Shilééchąą’í bikéé’ yishááł.

my.dog 3-following 1-go.Prog
listenloadingplaying

I’m walking along behind (following) my dog.

T’áá shǫǫ da la’ da’adą́ądi diné bich’iiyą’ hólǫ́ǫ́ .

at.least such.as some restaurant-at Navajo 3-food 3-exist.NI DISC

Tódínéeshzhee’góó hodzoołtsééh laanaa.

kayenta-to areal-4-see.O hope
listenloadingplaying

I wish i could see Kayenta.

Tóshjeeh yah ’adíí’ááł nidishnínéesh yah’ííní’ą́?

water.jug into 3-2-take.in.F 1-say-PP-Q.P PP-3-2-take.in.P.SRO
listenloadingplaying

I told you to bring in the water jug, did you bring it in?

Tsinaabąąs bee nida’abąąs yę́ędą́ą́’ shi’dizhchį́.

wagon 3-with pl-3-drive.I past 1-pass-born.P

wohtł’ó

3DO-2dpl-weave.it.I

woo’aal

3DO-2dpl-chew.it.P

woshóóh

3DO-2dpl-brush/comb.it.I

Wónáasdóó t’óó tsé’édin nihee deezhchííl.

so.then just overwhelm 1pl-with 3-snow.P

yidíníłkaad

3DO-3-start.to.herd.them.(animals).I

yínídlą́ą́’

3DO-2-drink.it.P

yíshóó’

3DO-1-brush/comb.it.P

ʼÉí ʼashkii hanii, habééso hólǫ́!

that boy NEG.FOC 4-money 3-exist.NI