An example search has returned 50 entries
ʼAshiiké ’éí ʼatsʼos bee ʼazhish biniiyé chahashʼoh ʼádeidoolííł.
boy-pl TOP feather 3-means-of dance 3-reason shade-house 3-3-pl-build.F’Adą́ą́dą́ą́’ísh tł’óo’di nanilnishgo nee ’ałní’ní’ą́?
yesterday-Q outside-at 2-work.CI-GO 2-with noon’Anishkeed, t’áá ká nóólk’oł.
2-3-photograph.I neg 2-blink.O’Atsį’ísh ’éí doodaii’ łóó’ísh nínízin?
meat-Q or fish-Q 3-2-want.NI’Ayóo deesk’aazgo beeldléí ditánígíí biih násh’nah.
very cold-GO blanket 3-thick.NI-ÍGÍÍ 3-into 1-crawl.R’Ałchíní ’ólta’di t’áá ’áhą́dígo ’ahąąh naazį́.
boy school-at just together-GO abreast pl-3-stand.SPN’Áshįįh Bii’ Tóodi níyáago dził bąąh hanáádeesh’nah.
Salt.Lake.City-at 1-go.P-GO mountain 3-on again-1-climb.R’Áshįįh Bii’ Tóógóó náádísdzáago dziłghą́ą́’ hanáádeesh’nah.
Salt.Lake.City-toward again-1-go.F-GO mountain-back again-1-climb.R’Áłtsé biba’ dooleeł ’áko shį́į́ ’índa nihił dah adidoolwoł.
first 3.for will until then only 1.with start 3-drive.FBįįh bił da’doółdǫǫh.
deer 3-with pl-2dpl-shoot.OBá ólta’í la’ t’áá shǫ́ǫ́ da nihaa joozba’.
3-teacher some at.least such.as 1du-about 3-care.PCh’iyáán ’íishłaa ’áádóó da’iidą́ą́’.
food 3-1-make.P CONJ 1Pl-eat.PChidí bikéé jį’ adeez’áhí bikee’ nitsaaígíí ’éí nahałnii’.
pickup.truck 3-tire 3-big.NI.-NMLZ TOP 3-1-buy.Pdizhdínóołkał
3DO-4-start.to.herd.them.(animals).FDíí gohwééh doondó’ sido da!
this coffee not.even 3-hot.SPN NEGDíí mósí yázhí hooghangóó nááshtééł.
this cat little home-towards 3-1-carry.ProgDoo nił bééhózín da lá jiní. T’áá káhí la’ bił hóolne’!
NEG 2-with 3-knowledge.CI NEG disc 4-say.P just never some 3-with 2-tell.F
listen
You don’t know about this. Just don’t say anything!!
bookmark- doo --- da frame to negativize verbs and phrasesfind in Navajo Adverb Lexicon
- Continuative Imperfective (CI)
- bééhózin there is knowledge
- lá jiní let’s play like, let’s pretend thatfind in Navajo Particle Lexicon
- la’ puzzlementfind in Navajo Particle Lexicon
- -ił withfind in Navajo Postposition Lexicon
díníilkaad
3DO-1dpl-start.to.herd.them.(animals).Ihadazhniłchaad
pl-3DO-4dpl-card.it.(as.in.wool).Ihadínéeshchał
3DO-1-card.it.(as.in.wool).FHaidą́ą́’ ’a’áán góne’ naashnish ńt’éé’ --- doo shił yá’át’éeh da.
winter-past mine.shaft 1-work.I past NEG 1-with 3-good.N NEG
listen
While I was working in the mine shaft last year and I didn’t like it (the experience).
bookmark- -dą́ą́’ past timefind in Navajo Postposition Lexicon
- -ne’ behindfind in Navajo Postposition Lexicon
- Imperfective (I) (∅, ni, si, yi-∅)
- naashnish work
- ńt’éé’ relates to past timefind in Navajo Adverb Lexicon
- doo --- da frame to negativize verbs and phrasesfind in Navajo Adverb Lexicon
- -ił withfind in Navajo Postposition Lexicon
Hooghan binááshwoł ńt’éé shimá sání shich’ahóóshkeed.
hogan 3-encircling-1-run.Prog past 1-grandmother 1-3-scold.Pjoodlą́ą́’
3DO-4-drink.it.PJooł yee ndaanéhé Jóhonaa’éí daashin daolyée ni’.
ball 3-by.means.of pl-3-player.CI-NMLZ Sun(s) wasn’t.it pl-3-name.NI rememberKingóó ’anááda’iisdee’.
town-to again-pl-3-go.RLééchąą’í t’áá shǫǫ ’akéé’ nálwod lá.
dog good.thing INDEF-behind 3-return.P DISCShicheii bighangóó yishááł.
1-grandfather house-toward 1-go.ProgSitsóí ’ólta’góó dah diigháahgo ła’ béeso baa yish’ááh.
1-grandchild school-toward up 3-start.to.go.I-GO some money 3-to 3-1-give.SRO.UT’áadoo hosh niyą́ní.
T’ÁADOO cactus 3-2-eat.I-ÍT’áá ká tó tsíídkáá’ dididííkááł.
NEG water charcoal-on start-3-2-put.OC.FT’áá kwe’é shiba’ sínídáa doleeł.
just right.here 1-waiting.for 2-sit.SPN FUTT’áádoo shich’į’ béésh nídiiłts’į́hí
NEG 1-to phone 2-call.R-ÍT’ááła’í naahai yę́ędą́ą́’ naanish yiséłbą́.
one year past work 3-1-earn.PTsinaabąąs bee nida’abąąs yę́ędą́ą́’ shi’dizhchį́.
wagon 3-with pl-3-drive.I past 1-pass-born.Pyididínóołkał
3DO-3-start.to.herd.them.(animals).FŁa’ nááhai yę́ędą́ą́’ Tóta’di daashin niiłtsą́ą ni’.
one year prior Farmington-at wasn’t.it 2-1-see.P rememberI might have seen you last year at Farmington.
bookmark



