An example search has returned 50 entries

’Adą́ą́dą́ą́’ ch’iyáán ’áshłaago dajííyą́ą́’.

yesterday food 1-make.P-GO pl-4-eat.P
listenloadingplaying

Yesterday I cooked food and they ate.

’Ahbínídą́ą́’ t’áadoo ’ííyą́ą́’góó biniinaa wónáásdóó dichin shi’niiłhį́.

morning-past neg 1-eat.P-GO.NEG 3-because soon hunger 1-3-kill.I

’Ahwééh yishdlį́į́h ’áádóó naanishgóó yishááh.

coffee 3-1-drink.U and.then work-toward 3-1-go.U

’Ałk’idą́ą́’ tóniteel bąąhgóó tádííyáhę́ę bénááshnii’.

long.ago ocean 3-beside-along around-1-past 3-1-remember.P

’Ałní’ní’ą́ągo tó háálínídi ’ahéédidiit’ash.

noon-GO spring-at refl-1du-meet.F

’Ííyą́ą́dóó bik’ijį’ tsinyaagi nétį́į́ dóó ’iiłhaazh.

1-eat.P and 3-after tree-under-at.spec 1-lie.down.P and 1-sleep.P

Bįįh b da’doółdǫǫh.

deer 3-with pl-2dpl-shoot.O

Ch’ééh jiyáán náshdį́į́h ’áádóó tó náshdlį́į́h.

watermelon again-1-eat.R then water again-1-drink.R
listenloadingplaying

I eat watermelon then I drink water.

Ch’óóshdą́ą́dą́ą́’ Diné Bizaad naalkaah doo sh bééhózin da. K’ad éí t’áá shxǫǫd sh báá hózin.

formerly Navajo language research NEG 1-with 3-of ho-know.CI NEG | now TOP luckily 1-with 3-about-ho-know.CI

Ch’ééh la’ baa ntséskees.

in.vain puzzlement 3-about 1-think.I
listenloadingplaying

I’m having difficulty thinking about it. I can’t wrap my head around it.

dadidiilyįh

pl-3DO-1dpl-melt.it.F

dadoołbish

pl-3DO-2dpl-boil.it.F
listenloadingplaying

boil it, 2nd person plural

dajishbéézh

pl-3DO-4dpl-boil.it.P

daoohgish

pl-3DO-2dpl-make.one.cut.in.it.I

deiilzhóó’

pl-3DO-1dpl-brush/comb.it.P

deiyííyą́ą́’

pl-3DO-3dpl-eat.it.P

deiłhį́į́h

pl-3DO-3dpl-melt.it.(snow).I

Dichin nínízin ya’?

hungry 2-want.NI Q

didazhdííłjéé’

pl-3DO-4dpl-start.fire.P

Díí tsídii bit’oh yisdádeeshjoł, ’áko shį́į́ kónááhoot’éhé tsídii ła’ náábít’oh dooleeł.

this bird 3-nest 3-1-save.F-NCM then maybe next.year bird some again-3-nest future
listenloadingplaying

I’ll save this bird nest (from destruction) and it will probably serve another bird next year.

Díí yihahígíí biyi’, háísh tówónaanígóó ch’aa deeyá?

this year.IGII within who overseas.GOO travel 3-going.F-Q

Doo ’áłah deiidleeh da.

NEG together pl-1dpl-meet.pl.I NEG

Doo kingóó diit’ash da.

NEG town-to 1dpl-go.du.Prog NEG

Doo t’áá k’ad nimasii yiyą́ą́ da.

do.not.want.to potatoes 1-eat.P NEG

Doo tó tsíídkáá’ dididííkáał da.

NEG water charcoal-on start-3-2-put.OC.F NEG

Ha’át’íí baa ’áłah ’aleeh jiní?

what 3-for meeting 4-say.NI

hadeneeshchaad

pl-3DO-3dpl-card.it.(as.in.wool).P

hadíníilchał

3DO-1dpl-card.it.(as.in.wool).F
listenloadingplaying

card it (as in wool), 1st person dual

Haidą́ą́’ ’a’áán góne’ naashnish ńt’éé’ --- doo sh yá’át’éeh da.

winter-past mine.shaft 1-work.I past NEG 1-with 3-good.N NEG

Haidą́ą́’ shich’ą́ą́h ’ííchííl na’nishkaadgo.

winter-past 1-protect 3-snow.P 3-1-herd.CI-GO

Hazhó’ó nidahísóotą́.

still pl-2dpl-sit.pl.P

háínígeed

3DO-2-dig.it.out.P

K’ad hooghangóó nááshdááł dooleeł.

now hogan-toward 1-go.Prog FUT

Kintahgóó diit’ash.

town-to 1dpl-go.du.Prog

Kóhoot’éédą́ą́’ dibé yázhí t’óó ’ahayóí hazlį́į́’. K’ad ’éí doo t’óó ’ahayói da.

last.year sheep baby a.lot 3-Pas-it.occured.P now this NEG a.lot NEG

Na’nishkaadgo nídíshchííyaagi hanáshyį́į́h ńt’éé’ ’iiłhaazh lá, t’ah nít’éé’ shilééchąą’í ch’ééshinísid.

1-herd.I-GO pinetree-under-at 1-rest.I past 1-slept.P DISC all.of.sudden 1-dog 1-woke.up.P

nidajizlá

pl-3DO-4dpl-carry.a.ropelike.thing.around.P

nidoohłeeł

3DO-2dpl-carry.a.ropelike.thing.around.F
listenloadingplaying

carry a ropelike thing around, 2nd person dual

Nizhónígo ha’íí’ą́ yę́ędą́ą́’ sxíiłgo da’ségis.

beautiful sunrise past quickly pl-3-1-wash.P

Ńléígóó díníyáa dooleel.

there-GÓÓ 2-go.sg.SP FUT
listenloadingplaying

You will be going that way/over there.

Sam Diné yitah naalnish.

Sam Navajo 3-among 3-work.I

T’ah doo la’ tł’oh ła’ baa náánágeeh da.

not.yet DISC hay some 3-for 3-haul.I NEG

T’áá ká tó tsíídkáá’ dididííkááł.

NEG water charcoal-on start-3-2-put.OC.F

Tó dílchxoshí sits’ą́ą́’ wóódlą́ą́lágo.

soda 1-from 3-1-drink.O don’t
listenloadingplaying

I hope you don’t drink my soda.

Tł’éédą́ą́’ shį́į́ nida’a’nééhgóó nidadziskai.

last.night perhaps game-to pl-3-3-go.pl.P
listenloadingplaying

Perhaps they attended the game last night.

yidíníłkaad

3DO-3-start.to.herd.them.(animals).I

yiigish

3DO-1dpl-make.one.cut.in.it.I

yiishjį́į́h

Usitative Mode: 1-become.black.U
listenloadingplaying

I usually become black, get sunburned

Łeechaʼí ʼóyą́ą́, éí nabídishgizh.

Dog 3-eat.O TOPIC 3-surgery.P
listenloadingplaying

Don´t let the dog eat, it had surgery.

ʼÉí hastiin naanish bichʼįʼ ’ádoolʼaad lá.

that man work 3-to 3-3-give.F DISC