An example search has returned 50 entries

ʼAshiiké ’éí ʼatsʼos bee ʼazhish biniiyé chahashʼoh ʼádeidoolííł.

boy-pl TOP feather 3-means-of dance 3-reason shade-house 3-3-pl-build.F
listenloadingplaying

The boys will build a shade house for the pow-wow.

’Adą́ą́dą́ą́’ ’íítseedgo bee na’anishí hasht’enáshdlééh.

yesterday 1-pound.P-GO tool 3-1-put.back.I
listenloadingplaying

Yesterday, I did silverwork, and now I’m putting my tools away.

’Ałk’idą́ą́’ ch’iyáán ’ ádayiilaa léi’ ła’ ’ánáádeiilyaa.

long.ago food pl-3-3-make.P Indef. some again-pl-3-1dpl-make.P

Ch’ééh jiyáán hastiin baa nahashniihgo ch’ééh ’ííł’įįd ’ahbínídą́ą́’.

watermelon man 3-from 3-1-buy.CI-GO tried in.vain 1-act.P morning-past

Ch’iyáán nináhíłnihgo haa nízahjį’ ’ánádįįh?

food 3-2-buy.R how 3-long.N-up.to 3-become.none.R

Da’diidį́į́ł.

pl-1dpl-eat-pl.F

dajishbéézh

pl-3DO-4dpl-boil.it.P

Damóogo ’áłah ’aleeh ’áko ’áadi nihaadíínááł.

Sunday 3-gather 3-be so there-at 1-Pl-to-2-arrive.F

daołbéézh

pl-3DO-2dpl-boil.it.I

Dá’ák’ehdi nídahodoohgoł.

cornfield-at pl-3-2-hoe.F

deididínóołkał

pl-3DO-3dpl-start.to.herd.them.(animals).F
listenloadingplaying

start to herd them (animals), 3rd person plural

deiit’aal

pl-3DO-1dpl-chew.it.P

dizhdidoołjah

3DO-4-start.fire.F

Díí jį́ ’áłchíní nááda’ołta’.

this day children again-pl-3-study.R
listenloadingplaying

Today, the children are in school again.

Doo ndi nálzid da.

not.even 3-scared.NI NEG

Dziłgóó ’o’ooldee’ yę́ę ná’ooldah.

mountain-to 3-go.pl.P past 3-return.pl.I

dííłhį́į́’

3DO-1-melt.it.P

Dó’ísh t’ahdii nikee’ bii’ síní’eezísh łí?

DÓ’-Q still 2-shoe 3-in 2-have.on.P-Q ŁÍ

Gohwééh t’áá bizhání ’éí doodaii’ ’abe’ bgo daats’í nínízin?

coffee only TOP or milk 3-with-GO perhaps 3-2-want.NI

Ha’át’íísh náádaadi’ní?

what-Q again-pl-3dpl-say.I

hadadiiltééł

pl-3DO-1dpl-carry.him/her.up.out.of.something.F
listenloadingplaying

carry him/her up out of something, 1st person plural

hadaołgéésh

pl-3DO-2dpl-cut.it.out.I

hadeiłgéésh

pl-3DO-3dpl-cut.it.out.I

haidínóołchał

3DO-3-card.it.(as.in.wool).F
listenloadingplaying

card it (as in wool), 3rd person

haniilchaad

3DO-1dpl-card.it.(as.in.wool).I

hanołchaad

3DO-2dpl-card.it.(as.in.wool).I

hanííłchaad

3DO-1-card.it.(as.in.wool).P

Háadi lá dibé nidahaniih?

where-at Q sheep pl-3-pass-sell.CI

Háí lá Naatsis’áángóó náádeesdzá?

who-Q discover Navajo.Mountain.GOO again-3-go.F
listenloadingplaying

Who is going to Navajo Mountain again?

Háísh ’ałhosh?

who-Q 3-sleep.I

háínígeed

3DO-2-dig.it.out.P

jiłbéézh

3DO-4-boil.it.I

Jó n bééhozin shibéeso ’adingo

because 2-with 3-knowledge.CI 1-money 3-dwindle.CI-GO

Kwii sínídáa dooleeł.

here 2-sit.SPN will.be.F

neiilyé

3DO-1dpl-carry.a.ropelike.thing.around.I

Nichxǫ’ t’áadoo baa nánít’íní.

stop NEG 3-about 2-bother.I-Í

Nida’iishnishgo hooghangóó nídésdzáa lą́ą.

1-after.work.P-GO home-to 1-go.F EMP

nijiskáá’

3DO-4-investigate.it.P

Nił hǫ́zhǫ́ǫ́sh doodaii’ doósh nił hózhǫ́ǫ da?

2-with-happy.NI-Q or neg-Q 2-with happy.NI neg

Niłísh bééhosin doodaii’ biłísh bééhozin?

2-with-Q 3-know.CI or 3-with-Q 3-know.CI

Níwe, naaltsoos wolʼigi tʼáádoo nahízǫsí. Baa ʼáhólyą́.

stop paper 3-read.CI-ÍGÍÍ NEG 3-2-tear.P.NEG 3-of 2-care.CI
listenloadingplaying

Stop! Do not tear the book. Take care of it.

Sha’ałchíní ayóó niłch’í naalkídi deineł’į́ ’áko ndi shí éí shináá bąą adin.

1-children very air 3-move.I 3-3.look.I however I 1-eyes 3-on doesn’t exist.

Shilééchąą’í b na’nishkaadgo jooł b ’abíńjíshhałgo yikéé’ náádiilwo’.

1-dog 3-with 1-herd.CI ball 3-for 3-1-bat.R-GO 3-after 3-run.R

Shitsilíké ’éiyáhá nda’ałkǫ́ǫ́’.

1-little.brother-pl TOP 3-pl-swim.IP

Shí ’éí t’áá naanishdóó kingóó déyá.

I TOP just work-from town-to 1-go.I

T’ah kodą́ą́’ kélchí nahideeshnih.

still now-past moccasin 3-1-buy.F

T’áá binaa naasháa dooleeł

just 3-nearby 1-walk.I FUTURE

Tó lą’ígo nidlą́ ’áko bee nitah yá’áhoot’ééh dooleeł.

water many 3-2-drink.DI so 3-with 2-among pl-3-good.NI future

yiishgish

3DO-1-make.one.cut.in.it.I

yíyą́ą́’

3DO-1-eat.it.P