An example search has returned 50 entries

’Ahbínídą́ą́’ hashbį’go baa nídiisdzá ’ákondi t’áadoo ’áłtso da.

morning-past 1-clear.I-GO 3-for 1-start.P however NEG complete NEG

’Asdzą́ą́ Báhoozhóní yinishyé.

woman happy 1-called.NI
listenloadingplaying

My name is Happy Woman.

’Ashkii bi’éé’ hazhó’ó ’ayíyiishchid dóó ’ólta’ góne’ yah ’ííyá.

boy 3-shirt nicely 3-3-tuck.in.P and school into into 3-go.P

’At’ééd t’áá shǫǫ kinaasda’.

girl just good 3-puberty.P

’Atsį’ísh ’éí doodaii’ łóó’ísh nínízin?

meat-Q or fish-Q 3-2-want.NI

’Awéé’ dah biséłdá.

baby up 3-1-CAUS-hold.AnO.SPN
listenloadingplaying

I’m holding the baby in a sitting position.

’Azhą́ shaa jidiijéé’ ndi, t’áá hwéé deeshwoł.

even.though 1-from-4-start-run.P just but 1-run.F

’Eii ’asdzání t’áá naníle’dii haadzih.

that lady just dismay 3-speak.P

Asdzání ní’jookąąhgo kintahdi nijighá.

woman-NOM Rep-3a-beg.I-GO town-at about-3a-walk.I
listenloadingplaying

A lady is walking around in the city asking for help.

bik’ídadidiidis

pl-3DO-1dpl-wrap.it.around.it.F
listenloadingplaying

wrap it around it, 1st person plural

Ch’óóshdą́ą́dą́ą́’ Diné Bizaad naalkaah doo sh bééhózin da. K’ad éí t’áá shxǫǫd sh báá hózin.

formerly Navajo language research NEG 1-with 3-of ho-know.CI NEG | now TOP luckily 1-with 3-about-ho-know.CI

Chidí nidabinóołtłáád.

car pl-3-2dpl-stop.O

Da’ k’ad daats’í ch’iyáán ’áníléehgo n ’adazh’niiyą́ą́’?

Q now perhaps food 2-make.I-GO 2-for feast.happen

dadiilyį́į́h

pl-3DO-1dpl-melt.it.I

dadizhdínóołkał

pl-3DO-4dpl-start.to.herd.them.(animals).F
listenloadingplaying

start to herd them (animals), 4th person plural

deiilzhóó’

pl-3DO-1dpl-brush/comb.it.P

Dichin nínízin ya’?

hungry 2-want.NI Q

diidį́į́ł

3DO-1dpl-eat.it.F
listenloadingplaying

eat it, 1st person dual

Dziłghą́ą́’góó deeshááł nissin.

mountain-top-toward 1-go.F 1-want.CI

Díí ’áʼkáán háidíígíísh nahiidiilnih?

TOPIC flour which.one-ÍGÍÍ-Q 3-2du-buy.F

Díí dibé yázhí yíłtééł.

TOP sheep little 3-2-carry.AnO.Prog

Díí tsé t’óó la’ béésh át’é nahalin.

this rock contrary.to.appearances metal 3.be.NI 3-resemble.NI

dííyį́į́ł

3DO-2-eat.it.F
listenloadingplaying

eat it, 2nd person singular

Haa’íyee’ shinááł Diné bizaad bíhwiidííł’aał.

lets.see 2-1-watch.Prog Navajo language 3-2-learn.F

Hahgo hooghan ’ájílééh?

When hogan 4-make.I

Haidą́ą́’ ’a’áán góne’ nishishnish ńt’éé’ --- doo sh yá’áhoot’éeh da.

winter-past mine.shaft 1-work.P past NEG 1-with 3-good.N NEG

Hastiin t’áá ’ádzaagóó nahasne’.

man at.random 3-tell.P

Háadi lá dibé nidahaniih?

where-at Q sheep pl-3-pass-sell.CI

Háí lá b nanilnish?

who Q 3-with 2-work.I

Háí lá sis łigai ’iił’įh

who-Q belt silver 3-3-make.U

Hodíína’go ch’í’deeshnił.

later.GO out.animals.F

jiłhį́į́h

3DO-4-melt.it.(snow).I

Mary ha’át’íí yinízin?

Mary what 3-3-want.NI

Masí dó’ nee holǫ́ǫ́’ísh łí?

cat DÓ’ 2-with exist.NI-Q ŁÍ

Ni daats’í nił bééhózin ’éí doodaii’ nicheii daats’í bił bééhózin?

2 perhaps 2-with 3-know.CI TOP or 2-grandfather perhaps 3-with 3-know.CI

nidiilyeeł

3DO-1dpl-carry.a.ropelike.thing.around.F
listenloadingplaying

carry a ropelike thing around, 1st person dual

shéłbéézh

3DO-1-boil.it.P

Shí shik’ehgo hoogáał ni.

I FOC 1-follow-GO ho-move.Prog EMPH
listenloadingplaying

I’m the one that’s in charge of the event.

Sohodizingo t’áá ká nídoó’nééh.

prayer-GO neg 2-get.up.O

T’ah ’abíínídą́ą́’ naanishgóó dah dii.

still morning-past work-to up start-1-step.I

T’ah doo béeso ’ałtso ’ádįįhdą́ą́’ chidí bitoo’ nahíłniih.

still NEG money all 3-not.exist.NI-past vehicle 3-fuel 3-2-buy.I

T’áá binaa naasháa dooleeł

just 3-nearby 1-walk.I FUTURE

Yadiizíní bigháníshgéésh.

can 3-through-1-cut.open.I

yididínóołkał

3DO-3-start.to.herd.them.(animals).F
listenloadingplaying

start to herd them (animals), 3rd person

yik’íideezdiz

3DO-3-wrap.it.around.it.P

yishhį́į́h

3DO-1-melt.it.(snow).I

yiyííshóó’

3DO-3-brush/comb.it.P

Ła’ damóo yę́ędą́ą́’ dah ’iyétł’ónée, k’ad ’ałníí’góó ’eeshtł’óół.

one Sunday past up 3-1-set.P-past now middle-toward 1-weave.Prog

ʼAtʼééd doo bzhǫ́ǫ da dooleeł.

girl NEG 3-with HO-happy.NI NEG 3-become.F

“Níléí dził binaagóó ’ahééh hi’díníilchééł”, ní jiní ma’ii.

yonder.there mountain 3-around-GÓÓ around 2-du-run.F 3-say.P 4-say.P coyote