An example search has returned 50 entries

ʼAdaʼniigeh, nihíká ʼadoohjah.

3pl-marry.F 1dpl-after 2dpl-run.pl.F
listenloadingplaying

We are having a wedding, we need everyone’s help.

’Ahwééh yishdlį́į́h ’áádóó naanishgóó yishááh.

coffee 3-1-drink.U and.then work-toward 3-1-go.U

’Ayóo deesk’aazgo beeldléí ditánígíí biih násh’nah.

very cold-GO blanket 3-thick.NI-ÍGÍÍ 3-into 1-crawl.R
listenloadingplaying

When it’s very cold, I get into a thick blanket.

’Azhą́chíil ndi dibé ch’ínínil.

even 3-snow.I but sheep 3-1-release.P

’Azhą́ shaa jidiijéé’ ndi, t’áá hwéé deeshwoł.

even.though 1-from-4-start-run.P just but 1-run.F

’Ałchíní ’ólta’di t’áá ’áhą́dígo ’ahąąh naazį́.

boy school-at just together-GO abreast pl-3-stand.SPN

’Ólta’góó deínóhkááh.

school-toward pl-2dpl-go.pl.PROG

’Ákót’éego ’i’íímas ’ájiił’įįh ni.

like.this-GO FOC twill 3-4-make.U EMPH

’Íhoo’aah ’ayóo bidziil.

education very 3-strong.I

Asdzą́ą́ yázhí bichidí doondó’ ndi naalnish da.

woman little 3-car not.even but 3-work.P NEG

bik’ídiidis

3DO-1dpl-wrap.it.around.it.I

Ch’éénísh’į́įgo náá’deeshtł’óół nissin.

out summer.GO 1-again.weave.F 1-desire
listenloadingplaying

I want to weave again when summer returns.

Chaha’oh biyaagi ni’dííłbąs.

shade.house 3-under-at 2-drive.F

Chidí sits’ą́ą́’ hashtł’ish yiih yilwodgo t’áá ch’į́į́góó ch’ééh ’ííł’įįd.

car 1-from mud 3-into 3-go.P-GO failure in.vain 1-act.P

Da’ dichin nínízin?

Q hungry 2-want.NI

dadoołbish

pl-3DO-2dpl-boil.it.F
listenloadingplaying

boil it, 2nd person plural

dajoodlą́ą́’

pl-3DO-4dpl-drink.it.P

deiitł’ó

pl-3DO-1dpl-weave.it.I

didideeshjah

3DO-1-start.fire.F
listenloadingplaying

start fire, 1st person singular

Diné biWashingdoon ’akéé góne’ dahsidáhígíí ’éí ’asdzááni ’át’é.

Navajo 3-government following rank up-3-sit-rel TOP women 3-be.NI
listenloadingplaying

In the Navajo Nation government the second in command is a woman.

Díí yihahígíí biyi’, háísh tówónaanígóó ch’aa deeyá?

this year.IGII within who overseas.GOO travel 3-going.F-Q

Díkwíí jį́ shą’ nanilnish?

how.many Q days 2-work.I

Doo ’áłah dadiidleeł da.

NEG together pl-1dpl-meet.pl.F NEG

Doo ndi dichin nizin da.

not.even 3.hunger-I.am.NI NEG

Doo tó tsíídkáá’ dididííkáał da.

NEG water charcoal-on start-3-2-put.OC.F NEG

dínółkaad

3DO-2dpl-start.to.herd.them.(animals).I

hadaniilchaad

pl-3DO-1dpl-card.it.(as.in.wool).P

haidééłbįįd

3DO-3-fill.something.up.with.it.P

haiilgizh

3DO-1dpl-cut.it.out.P

hanishchaad

3DO-1-card.it.(as.in.wool).I

hayíígeed

3DO-3-dig.it.out.P

Háágóó lá Bíl doogááł nízin Jáan?

where-toward Q Bill 3-go.sg.F 3-want.CI John

Háíshą’ tsinaa’eeł ’áyiilaa?

who-Q boat 3-3-make.P

Háá’íshą’. ’Ákǫ́ǫ́ dílyeed!

what-Q there 2-run.F

K’aa’ísh ’aní’á biyaa doodago daats’í báhátis ’ayiist’oh?

arrow-Q bridge 3-under or perhaps 3-over 3-3-shot.P

na’ashkǫ́ǫ́’

1-swim.I

Nichxǫ’ t’áadoo baa nánít’íní.

stop NEG 3-about 2-bother.I-Í

nijizlá

3DO-4-carry.a.ropelike.thing.around.P

Shidá’í éí t’óó chaha’oh ła’ nijó’aah laanaa ní.

my.uncle TOP just arbor one 4-build.O hope 2-say.P
listenloadingplaying

My uncle said, “he wishes he could build a shade house.”

Shimá dóó shizhé’é bił dibé dóó tł’ízí ta’nda’díígish nt’éé’.

1-mom and 1-dad 3-with sheep and goats 3-pl.shear.I past

Shimá bighangóó shíni’ ńt’éé’ ch’ééhago shhoogéé’.

1-mother 3-home-to 1-desire.to.go past in.vain 1-go.P-GO 1-with ho-become.lazy.X

shéłbéézh

3DO-1-boil.it.P

T’óó la’ ajiłhosh.

contrary.to.appearances 4-sleep.NI

Tsxį́įłgo łees’áán ’ánílééh; nimásání nihaa níyá!

quickly tortilla 2-make.I 2-mat.grandma 1.pl-to 3-came.P

yiilbéézh

3DO-1dpl-boil.it.I

yiishjį́į́’

Perfective Mode: 1-become.black.P
listenloadingplaying

I became black, got sunburned

yishbéézh

3DO-1-boil.it.I

Yiską́ągo níléí Tóhajiileehgóó shigáál deizt’i’.

tomorrow.GO over.there Tóhajiileeh-toward 1-physical.being pl-3-path.extend.P

ʼÉí ʼashkii hanii, habééso hólǫ́!

that boy NEG.FOC 4-money 3-exist.NI

“Níléí dził binaagóó ’ahééh hi’díníilchééł”, ní jiní ma’ii.

yonder.there mountain 3-around-GÓÓ around 2-du-run.F 3-say.P 4-say.P coyote