An example search has returned 50 entries

’Ahbínídą́ą́’ t’áadoo ’ííyą́ą́’góó biniinaa wónáásdóó sitsiits’iin díínii’.

morning-past neg 1-eat.P-GO.NEG because soon 1-head 3-ache.P

’Ashkii bi’éé’ hazhó’ó ’ayíyiishchid dóó ’ólta’ góne’ yah ’ííyá.

boy 3-shirt nicely 3-3-tuck.in.P and school into into 3-go.P

’Áłah ’aleehdi hastiin léi’ t’óó yááłtih yiits’a’.

meeting-at man INDEF just 3-talk.Prog 3-be.heard.I

'Atiingóó sh oolwoł nít’éé’ tó siyį́į’go shił ’ádzaa.

road-GOO 1-with 3-run-Prog past water 3-be.LPB.SPN-GO 1-with 3-do.P
listenloadingplaying

I was driving on the road. I imagine water on the road.

bik’ídadidiidis

pl-3DO-1dpl-wrap.it.around.it.F
listenloadingplaying

wrap it around it, 1st person plural

Ch’ééh jiyáán náshdį́į́h ’áádóó tó náshdlį́į́h.

watermelon again-1-eat.R then water again-1-drink.R
listenloadingplaying

I eat watermelon then I drink water.

Ch’iyáán bá hooghandi béeso bideená naashnish.

food.store-at money 3-in-exchange.for 1-work.CI

Ch’óóshdą́ą́dą́ą́’ Bilagáanaa Bizaad doo diists’a’ da. K’ad ’éí t’áá shxǫǫ t’áá bee yáshti’.

formerly English neg 1-understand.I neg. Now TOP good.thing barely 3.with 1.speak-I

Da’ołhosh.

2pl-sleep.NI
listenloadingplaying

You all go to sleep.

dadidínóołkał

pl-3DO-2dpl-start.to.herd.them.(animals).F
listenloadingplaying

start to herd them (animals), 2nd person plural

deidoołbish

pl-3DO-3dpl-boil.it.F
listenloadingplaying

boil it, 3rd person plural

didadidoołjah

pl-3DO-2dpl-start.fire.F
listenloadingplaying

start fire, 2nd person plural

didíníilkał

3DO-1dpl-start.to.herd.them.(animals).F
listenloadingplaying

start to herd them (animals), 1st person dual

diididoołjah

3DO-3-start.fire.F

Diné bikéyah bikáa’gi ndahonidzood yę́ędą́ą́’ Naatsis’áán hoolyégóó niha’áłchíní bił ’adahineet’į́į́’.

Navajo 3-land 3-on-at pl-areal-3-flee.pl.P past Navajo.Mountain areal-be.called.NI-to 1pl-children 3-with pl-1dpl-sneak.off.P

Díí ’abíní dibé tóógóó neeshkał.

this morning sheep water-to 3-1-herd.Prog

Díí tsídii bit’oh yisdádeeshjoł, ’áko shį́į́ kónááhoot’éhé tsídii ła’ náábít’oh dooleeł.

this bird 3-nest 3-1-save.F-NCM then maybe next.year bird some again-3-nest future
listenloadingplaying

I’ll save this bird nest (from destruction) and it will probably serve another bird next year.

Díí tł’éé’ t’áá ká dóola dá’ák’eólyeed lágo.

this night NEG bull into.field-3-run.O hope.not LÁGO

Dlǫ́ǫ́’ ’atiin bąąhgóó ndaazį́įgo sh nizhóní.

prairie.dog road 3-on-GÓÓ about-pl-3-stand.NP-GO 1-with 3-be.nice.NI
listenloadingplaying

I like when prairie dogs stand alongside the road.

Doo hanii kintahgóó díníyáa da nisin.

NEG contrary town-toward 2-start.go.P NEG 1-think.CI

Haahláyéé ’ajiiłhosh.

don’t.dare 4-sleep.I

hadeidínóołchał

pl-3DO-3dpl-card.it.(as.in.wool).F
listenloadingplaying

card it (as in wool), 3rd person plural

haołgéésh

3DO-2dpl-cut.it.out.I

Hatáaldi ’iikááh ’atah ’ajóle’.

ceremony-at sandpainting among 4-make.O
listenloadingplaying

One wants to take part in the sandpainting at the ceremony.

Hádą́ą́’ Jáan bighan ’áyiilaa?

When-past John 3-hogan 3-3-make.P

háínígeed

3DO-2-dig.it.out.P

Irene dibé bee holǫ́nígíí yishniih.

Irene sheep 3-with 3s-exist.NI-ÍGÍÍ 3-1-hear.I

Jooł yee ndaanéhé Jóhonaa’éí daashin daolyée ni’.

ball 3-by.means.of pl-3-player.CI-NMLZ Sun(s) wasn’t.it pl-3-name.NI remember
listenloadingplaying

Weren’t the basketball players called the Suns?

nidaohłé

pl-3DO-2dpl-carry.a.ropelike.thing.around.I

nideilé

pl-3DO-3dpl-carry.a.ropelike.thing.around.I

Shicheii naalyehe bahooghandi chʼiiyaan nayiiłniih.

maternal.grandfather grocery 3-house-at food 3-3-buy.I
listenloadingplaying

My maternal grandfather is buying food at the grocery store.

Shidá’í éí t’óó chaha’oh ła’ nijó’aah laanaa ní.

my.uncle TOP just arbor one 4-build.O hope 2-say.P
listenloadingplaying

My uncle said, “he wishes he could build a shade house.”

Shidibé ’ąą’ dinót’į́į́ł laanaa ch’ééh nisin.

1-sheep expanse 3-increase.O wish in.vain 1-want.CI

Shimásání shicheii yich’į’ báhóóchįįd.

1-maternal.grandmother maternal.grandfather 3-to 3-for-3-anger.P
listenloadingplaying

My grandmother (maternal) is mad at my grandfather (maternal).

Shį́įgo ch’ééh jiyáán yishį́į́h ’áádóó tó lą’í yishdlį́į́h.

summer-GO watermelon 3-1-eat.U and.then water lots 3-1-drink.U
listenloadingplaying

Every summer, I eat watermelon then I drink a lot of water.

Shį́įgo dooládó’ deesdoi da lá, Hoozdodi!

summer-go certainly hot.SPN DA DISC Phoenix-at

Sitsóí éí ’ashiiké nidaanéego ’atah nijóne’ laanaa nízin.

my.grandson TOP boy pl-3pl-play.I-GO join 4-play.O hope 3-3.want.CI
listenloadingplaying

My grandson is wishing to participate in the boys game.

T’ah doo la’ nimá bich’į’náah da.

still NEG surprise 2-mother 3-toward 2-go.I NEG

T’áá ká ’ooshháásh lágo.

neg 1-go.to.sleep.O LÁGO

T’óó la’ ajiłhosh.

contrary.to.appearances 4-sleep.NI

Tł’óo’di kǫ’ diltłi’ bikáa’gi chéch’il ła’ dináádísh’nííł.

outside-at fire 3-burn.NI 3-on-at oak some fire-again-3-1-move.PlO.I

yididínóołkał

3DO-3-start.to.herd.them.(animals).F
listenloadingplaying

start to herd them (animals), 3rd person

yiidlą́ą́’

3DO-1dpl-drink.it.P

Yiską́ągoósh ’adeestsił nínízingo bee na’anishí hasht’enilééh?

tomorrow-Q 1-make.F 2-want.NI-GO tool 3-2-prepare.I

Yiskáago, Naʼnizhoozhídi Shizhéʼé chidí bikeeʼ neidiyoołnih.

Tomorrow, Gallup-at 1-father car 3-tire 3-3-buy.F
listenloadingplaying

Tomorrow, my father will buy car tires in Gallup.

yiyiigish

3DO-3-make.one.cut.in.it.I

yiyííłhį́į́’

3DO-3-melt.it.(snow).P

Łééchąą’í ’atsį’ yiyííyą́ą́’adą́ą́dą́ą́’.

dog meat 3-3-eat.P yesterday
listenloadingplaying

The dog ate the meat yesterday.

ʼAtʼééd doo bzhǫ́ǫ da dooleeł.

girl NEG 3-with HO-happy.NI NEG 3-become.F

ʼÉí ʼashkii hanii, habééso hólǫ́!

that boy NEG.FOC 4-money 3-exist.NI