An example search has returned 50 entries
’Ak’ah ła’ dishhį́įhgo baa naashá.
lard some 3-1-melt.I 3-to 1-go.CI’Ach’ą́ nisin ndi shidíbé nído’ahígíí ’ádin.
meat.hunger 1-want.NI but 1-sheep 4-butcher.F 3-1.none.NI’Ahbínídą́ą́’ t’áadoo ’ííyą́ą́’góó biniinaa wónáásdóó dichin shi’niiłhį́.
morning-past neg 1-eat.P-GO.NEG 3-because soon hunger 1-3-kill.I
listen
I did not eat this morning, so I am hungry now.
bookmark- ’ahbínídą́ą́’ this morningfind in Navajo Adverb Lexicon
- t’áadoo notfind in Navajo Adverb Lexicon
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)
- ’ashą́ eat
- -niinaa because of, on account offind in Navajo Postposition Lexicon
- wónáásdóó soon, finallyfind in Navajo Adverb Lexicon
- Imperfective (I) (∅, ni, si, yi-∅)
- sisxé kill
’Ayóo deesk’aazgo beeldléí ditánígíí biih násh’nah.
very cold-GO blanket 3-thick.NI-ÍGÍÍ 3-into 1-crawl.R’Ałk’idą́ą́’ dahane’ yę́ę bíneeshdlį́įgo yíłta’.
long.ago pl-story past 3-1-admire.I-GO 3-1-read.P’Átséétł’éédą́ą́’ lą’í nahoołtą́.
before-last.night many around-3-rain.P’Áłtsé biba’ dooleeł ’áko shį́į́ ’índa nihił dah adidoolwoł.
first 3.for will until then only 1.with start 3-drive.F’Íídeeshwosh daats’í doodaii’ saad naalkaah bindeeshnish.
1-sleep.F maybe or word research 3-1-work.FBįįh bił da’doołdǫǫh.
deer 3-with pl-2dpl-shoot.ICh’iyáán bá hooghandi béeso bideená naashnish.
food.store-at money 3-in-exchange.for 1-work.CIChaha’oh biyaagi ni’dííłbąs.
shade.house 3-under-at 2-drive.FChahash’ohjí ch’ínááhoníshóó’.
brush arbor-JÍ out-again-area-sweep.RChidí nidabinołtłáád.
car pl-3-2dpl-stop.IChidí nidabinóołtłáád.
car pl-3-2dpl-stop.ODa’ k’ad daats’í ch’iyáán ’áníléehgo ná ’adazh’niiyą́ą́’?
Q now perhaps food 2-make.I-GO 2-for feast.happendeididínóołkał
pl-3DO-3dpl-start.to.herd.them.(animals).FDibé tóógóó dínóshkaad.
sheep water-toward 3-1-start.herd.Odizhdííłjéé’
3DO-4-start.fire.PDíí tł’éé’ t’áá ká dóola dá’ák’eólyeed lágo.
this night NEG bull into.field-3-run.O hope.not LÁGODíí tł’éé’ t’áá ká dóola dá’ák’eólyeed.
this night NEG bull into.field-3-run.ODíí ’áʼkáán háidíígíísh nahiidiilnih?
TOPIC flour which.one-ÍGÍÍ-Q 3-2du-buy.FHaa’íyee’ díí chidí bikééji’ adeez’ahí hasht’e diilnííł.
lets.see this pickup.truck 3-1.pl-fix.Fhadadíníilchał
pl-3DO-1dpl-card.it.(as.in.wool).Fhadaniilchaad
pl-3DO-1dpl-card.it.(as.in.wool).Phadííníłbįįd
3DO-2-fill.something.up.with.it.Pjidiłhį́į́h
3DO-4-melt.it.IKinaaldáágóó jidóya’ t’óó ’ílį́.
puberty.ceremony-to 4-go.O hope just thinkNa’nishkaadgo nídíshchííyaagi hanáshyį́į́h ńt’éé’ ’iiłhaazh lá, t’ah nít’éé’ shilééchąą’í ch’ééshinísid.
1-herd.I-GO pinetree-under-at 1-rest.I past 1-slept.P DISC all.of.sudden 1-dog 1-woke.up.P
listen
When I was out herding I was resting under a pinetree and I went to sleep but suddenly to my surprise my dog woke me up.
bookmark- Imperfective (I) (∅, ni, si, yi-∅)
- na’nishkaad herd, go out herding
- -yaa under, beneath, downfind in Navajo Postposition Lexicon
- location
- -gi atfind in Navajo Postposition Lexicon
- Imperfective (I) (∅, ni, si, yi-∅)
- hanááshyį́į́’ rest
- ńt’éé’ relates to past timefind in Navajo Adverb Lexicon
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)
- ’iishháásh sleep
- t’ah ńt’éé’ all of a suddenfind in Navajo Adverb Lexicon
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)
- ch’ééníssííd awaken him/her
Ná’áł’ah doo ndi yiyiichįįh da.
3-butcher.CI NEG 3-good.at.NP NEGŃdíshchíí’ yáázhí bąąh hasis’na’go shił yaa ’ádzaa.
pine.tree little 3-on 1-climb.P-GO 1-with down 3-act.PShá bíighah na’ashkǫ́ǫ́’.
sun proportionate 1-swim.CIShidá’í látsíní ’áyiilaa’ii’ yaa bił hoozhǫǫhgo bima yaa yinítą́.
1-uncle bracelet 3-make.P-and 3-3-happy.I 3-mother 3-3-give.PShimá dóó shizhé’é bił dibé dóó tł’ízí ta’nda’díígish nt’éé’.
1-mom and 1-dad 3-with sheep and goats 3-pl.shear.I past
listen
We used to shear sheep and goats with my mom and dad in the past.
bookmark- dóó and, and thenfind in Navajo Conjunction Lexicon
- -ił withfind in Navajo Postposition Lexicon
- dóó and, and thenfind in Navajo Conjunction Lexicon
- Imperfective (I) (∅, ni, si, yi-∅)
- tá’dishgéésh shear it
- ńt’éé’ pastfind in Navajo Conjunction Lexicon
- ńt’éé’ relates to past timefind in Navajo Adverb Lexicon
Sitsóí éí ’ashiiké nidaanéego ’atah nijóne’ laanaa nízin.
my.grandson TOP boy pl-3pl-play.I-GO join 4-play.O hope 3-3.want.CIT’ahádą́ą́’ dah ’ayítł’óh.
before.thus up 3-2-loom.set.IT’áá ká tó tsíídkáá’ dididííkááł.
NEG water charcoal-on start-3-2-put.OC.FTį’ ninádeiilnish.
let’s.go again-pl-1dpl-work.RTsé’áándę́ę́’ dóó tsédáajį’ ninish’na’.
cave-from and cliff-to 1-crawl.PYas Niłt’ees bini góne’ yas dajiłhį́į́h.
January 3-in 3-into snow Pl.4-melt.IYiską́ągo Bee’eldííldahsinilgóó ’adeesdee’.
tomorrow Albuquerque-to 4-PL.underway.FŁa’ nááhai yę́ędą́ą́’ Tóta’di daashin niiłtsą́ą ni’.
one year prior Farmington-at wasn’t.it 2-1-see.P rememberI might have seen you last year at Farmington.
bookmark



