An example search has returned 50 entries
*Nidlóóhísh doodaii’ doo sha’shin nidlóoh da?
2-cold.X-Q or NEG perhaps 2-cold.X-Q NEGBá’ólta’íísh níyá?
3-for-3-teach-Q 3-come.PCh’iyáán nináhíłnihgo haa nízahjį’ ’ánádįįh?
food 3-2-buy.R how 3-long.N-up.to 3-become.none.RChidíísh bee hólǫ́ doodago ni daats’í chidí nee hólǫ́?
car-Q 3-with 4-exist.N or 2 maybe car 2-with 4-exist.NIDa’ ’ałní’ní’ą́ąjį’ tł’óo’di nishínílnish?
Q noon-until outside-at 2-work.P
listen
Did you work outside up to noon?
bookmark- da’ particle for yes/no questions
- ’ałní’ní’ą́ąjį’ noon-untilfind in Navajo Adverb Lexicon
- -jį́’ up to, as far asfind in Navajo Postposition Lexicon
- time
- -di atfind in Navajo Postposition Lexicon
- location
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- naashnish workfind in Navajo Verb Modes
Da’ Ron saad nináánéíłkaah ya’?
Q Ron word 3-3-investigate.I Qdaats’í
Dah díníilghaazhísh ’íilnilaa?
fry.bread-Q 3-2-make.PDaniel hahgosh hidilníísh?
Daniel when-Q 3-start.work.IDichin nínízin ya’?
hungry 2-want.NI QDíí haa yit’éego ’atiin?
this how 3-be.NI roadDíkwíí shą’ ninááhai?
how.many Q 2-winter.NIHa’át’éego lá ’íiyisíí ’atiinjį’ ’ańdeeshdááł lá?
how Q main road-up.to 1-back-on-go.F DISCHa’át’éegoshą’ t’áadoo díníyáa da?
why-Q neg 2-go.sg.P NEGha’át’ééjí
Ha’át’íí baa ’áłah ’aleeh jiní?
what 3-for meeting 4-say.NIHa’át’íí shį́į́ biniinaa łeech’ąą’í nidahał’in?
what perhaps 3-because dog pl-3-bark.Ihaa néelą́ą́’
Hastiin dóó ’at’ééd ha’át’íí ’áyiilaa?
man and girl what 3-3-make.PHáadish nichidí nííníłbą́ą́z?
where-at-Q 2-car 3-2-.park.Pháagi
Háágóó lá Bíl doogááł nízin Jáan?
where-toward Q Bill 3-go.sg.F 3-want.CI JohnHáágóó lá díníyá?
where-to.Q 2-go.Fhááji
hádą́ą́’
Hádą́ą́’ dii hooghan ’íinilaa?
when-past this hogan 3-2-make.PHádą́ą́’ hooghan ’ájíilaa?
When-past this hogan 3-4-make.PHádą́ą́’sh Mary ’ólta’dę́ę́’ nádzá?
when-past-Q Mary school-from 3-return.PHái da shą’ tsinaa’eeł ’ájiilaa lá?
who DA Q boat 3-4-make.P DISCHái da shą’ tsinaa’eeł ’ájiilaa?
who DA Q boat 3-4-make.PHáí lá ’ałhosh?
who Q 3-sleep.IHáí lá bił nanilnish?
who Q 3-with 2-work.IHáísh ’ałhosh?
who-Q 3-sleep.IHáísh tsinaa’eeł ’áyiilaa?
who-Q boat 3-3-make.PHáísh yiską́ągo ’adoogis?
who-Q tomorrow 3-wash.FHoł háádaalch’ąłí biyi’ góne’ésh t’áá hwííní’į́?
4-with elevator areal.inside-Q 3-see.PHáá’íshą’. ’Ákǫ́ǫ́ dílyeed!
what-Q there 2-run.FHáágóósh díníyá?
where-to-Q 2-go.IKwe’éshą’ haa nízah nináhálzhishgo nináháltį́į́h?
here-Q how 3-long.N-up.to time.move.R-GO rain.Rlá
Nizhe’é ha’át’íísh yaa naaghá?
2-father what-Q 3-about 3-do.CINizhé’é ha’át’íísh nayiisnii’?
2-father what-Q 3-3-buy.PRonísh saad neiiłkaah?
Ron-Q word 3-3-investigate.IYiską́ągo Na’nízhoozhígóó deet’áazhgo haa’í lá ’adiidį́į́ł?
tomorrow Gallup-to 1dpl-go.du.F-GO where Q 1pdl-eat.F
listen
When we go to Gallup tomorrow, where shall we eat?
bookmark- yiską́ągo tomorrowfind in Navajo Adverb Lexicon
- -góó to, toward, along, on, with a numeral it indicates a datefind in Navajo Postposition Lexicon
- -go verb and subordinating encliticfind in Navajo Adverb Lexicon
- Future (F)find in Navajo Verb Modes
- déyá start to gofind in Navajo Verb Modes
- haa’í where
- lá particle for content questions
- Future (F)find in Navajo Verb Modes
- yíshą́ eat itfind in Navajo Verb Modeslook up conjugationhide conjugation ▾




