An example search has returned 50 entries
ʼÁłah ʼaleehdi ʼamá bééhániih daats’í bá ’ádazhniiyą́ą́’? ʼÁko daatsʼí nímasii łaʼ ʼakǫ́ǫ́ dííkááł.
group gathering-at mother 3-3-remember perhaps 3-for 4-pl-eat.P so perhaps potatoes some there 3-2-take.OC.F’Adą́ą́dą́ą́’ísh tł’óo’di nanilnishgo nee ’ałní’ní’ą́?
yesterday-Q outside-at 2-work.CI-GO 2-with noon’Asdzą́ą́ ’éí ’ashkii ha’át’íí yeiní’ą́?
woman TOP boy what 3-to-3-3-move.SRO.P’Atsį’ísh ’éí doodaii’ łóó’ísh nínízin?
meat-Q or fish-Q 3-2-want.NI’Atsį́’ísh ’éí doodaii’ łóó’ísh nínízin?
meat-Q or fish-Q 3-2-want.NI’Ałah ’aleehgóó deesháál nínízinísh doodago béésh nitsíkeesí daats’í bee nidoonááł ’éí doodago t’áá hooghanídi daats’í KTNN yídíiłts’iił?
meeting-to 1-go-F 3-2 want.NI-Q or computer possibly 2-watch.F or just home-at possibly KTNN 3-2-listen.F
listen
Will you go to the Chapter meeting in person or watch on the computer or will you stay home and listen to KTNN?
bookmark- -góó to, toward, along, on, with a numeral it indicates a datefind in Navajo Postposition Lexicon
- Future (F)find in Navajo Verb Modes
- déyá start to gofind in Navajo Verb Modes
- Neuter Imperfective (NI)find in Navajo Verb Modes
- nisin think, wantfind in Navajo Verb Modes
- doodago orfind in Navajo Conjunction Lexicon
- -ísh enclitic for yes/no questions
- daats’í maybe, perhaps, possiblyfind in Navajo Adverb Lexicon
- -ee by means offind in Navajo Postposition Lexicon
- -di atfind in Navajo Postposition Lexicon
- Future (F)find in Navajo Verb Modes
Chidí daats’í bee hólǫ́ ’éí doodaii’ niísh chidí nee hólǫ́?
car maybe 3-with 4-exist.N TOP or 2-Q car 2-with 4-exist.NIChidí naat’a’íísh hooghankáá’góó ch’ínísaal ’éí doodaii’ dziłghąą’góó daats’í?
airplane house-over-along over-3-fly.P TOP or mountain-attached-along perhapsDa’ dichin nínízin?
Q hungry 2-want.NIDa’ Ron saad neiskáá’?
Q Ron word 3-3-investigate.PDaniel hahgosh hidilníísh?
Daniel when-Q 3-start.work.IDibé bitsį’ doodago béégashii bitsį’ daats’í nínízin?
sheep 3-meat or cow 3-meat possibly 3-2-want.NIDíidí háísh bichidí?
this who-Q 3-carDíkwíí shą’ ninááhai?
how.many-Q 2-winter.NIDíkwíísh ninááhai?
how.many-Q 2-winter.NIHa’a’aahjíísh ’éí doodago ’e’e’aahjíísh nighan?
east-from-Q 2-home TOP or west-from-Q 2-homeha’át’éegi
Ha’át’éegoshą’ ’ayóo náníldzid?
why-Q very 2-fear.IHa’át’íí baa ’áłah ’aleeh jiní?
what 3-for meeting 4-say.NIHa’át’íí shį́į́ biniinaa łeech’ąą’í nidahał’in?
what perhaps 3-because dog pl-3-bark.IHa’át’íí shį́į́ biniinaa łééch’ąą’í nidahał’in.
what perhaps 3-because dog pl-3-bark.IHa’át’íísh nizhé’é nahideeshnih nízin.
what-Q 2-father 3-1-buy.F 3-want.NIHaa níníłnééz?
what 2-tall.relatively.NIhaa nízah nináhálzhishgo shą’
haa níłtso
haa yit’é (hait’é), haa yit’éego (hait’éego)
haa’í
Haaʼí yeeʼ dibé naakaí?
where-Q show.me sheep 3-walk.around.CIHastiin dóó ’at’ééd ha’át’íí lá ’áyiilaa?
man and girl what Q 3-3-make.PHastiin dóó ’at’ééd lá ha’át’íí ’áyiilaa?
man and girl Q what 3-3-make.Phá’at’é-go
Háadi lá dibé nidahaniih?
where-at Q sheep pl-3-pass-sell.CIHáadi lá łį́į́’ naakai?
where-at Q horse 3dpl-walk.Iháajį’go
háá-P.ENCLITIC
Hádą́ą́’sh Mary ’ólta’dę́ę́’ nádzá?
when-past-Q Mary school-from 3-return.Pháidí
Háidíígíísh neidiyoołnih nínízin?
which.one-ÍGÍÍ-Q 3-3-buy.F 2-think.NIHáí lá tsinaa’eeł ’áyiilaa?
who Q boat 3-3-make.PHáí lá́ bá nidáá’?
who Q 3-for 2-enemyway.ceremonyJáan naalnishísh?
John 3-work.I-QK’aa’ísh ’aní’á biyaa doodago daats’í báhátis ’ayiist’oh?
arrow-Q bridge 3-under or perhaps 3-over 3-3-shot.P
listen
Did s/he perhaps shoot arrows under or over the bridge?
bookmark- -ísh enclitic for yes/no questions
- doodago particle or
- daats’í particle for perhaps
- -yaa under, beneath, downfind in Navajo Postposition Lexicon
- location
- -tis overfind in Navajo Postposition Lexicon
- location
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- ’adisht’oh be an archer, shoot arrowsfind in Navajo Verb Modes
Kin Łánídiísh ’éí doodago Bee’eldííldahsinildi daats’í naniná?
Flagstaff-at-Q TOP or Albuquerque-at perhaps 2-go.around.CIMary ha’át’íí nayiisnii’?
Mary what 3-3-buy.PNa’nízhoozhígóó náádínídzáago háadish ’adeeshį́į́ł nínízin?
Gallup-toward again-2-go.R-GO where-Q 1-eat-F 2-want.NI
listen
When you go to Gallup again where do you want to eat?
bookmark- -góó to, toward, along, on, with a numeral it indicates a datefind in Navajo Postposition Lexicon
- Iterative (R)find in Navajo Verb Modes
- yishááh gofind in Navajo Verb Modes
- -go verb and subordinating encliticfind in Navajo Adverb Lexicon
- háadi where at
- -sh enclitic for content questions
- Future (F)find in Navajo Verb Modes
- ’ashą́ eatfind in Navajo Verb Modes
- Neuter Imperfective (NI)find in Navajo Verb Modes
- nisin think, wantfind in Navajo Verb Modes
Nichidí háadishą’ nííníłbą́ą́z
2-car where-at-Q 3-2-park.PYadiizíníshą’ haa néelt’e’go nínízin?
can-Q how 3.many.N-GO 2-want.NIYiską́ągo Na’nízhoozhídi háadish ’adeeshį́į́ł ninízin?
tomorrow Gallup-at where-Q 2-eat.F 2-want.CI
listen
When you go to Gallup tomorrow where do you want to eat?
bookmark- yiską́ągo tomorrowfind in Navajo Adverb Lexicon
- háá-P.ENCLITIC where
- -sh enclitic for content questions
- -di atfind in Navajo Postposition Lexicon
- Future (F)find in Navajo Verb Modes
- yíshą́ eat itfind in Navajo Verb Modeslook up conjugationhide conjugation ▾
- Continuative Imperfective (CI)find in Navajo Verb Modes
- nisin think, wantfind in Navajo Verb Modes




