An example search has returned 50 entries
ʼÁłah ʼaleehdi ʼamá bééhániih daats'í bá dazhniiyą́ą́? ʼÁko daatsʼí nímasii łaʼ ʼakǫ́ǫ́ dííkááł.
meeting-at mother 3-remember perhaps 3-for 4-pl-eat.F potatoes perhaps some there 3-2-take.F’Adą́ą́dą́ą́’ísh tł’óo’di nanilnishgo nee ’ałní’ní’ą́?
yesterday-Q outside-at 2-work.CI-GO 2-with noon’Adą́ą́dą́ą́’ísh tł’óo’di nishínílnish?
yesterday-Q outside-at 2-work.PBéésh náábał dóó haa nízahdi nighan?
windmill and how 3-long.N-at 2-homeCh’ah ’éí doodaii’ nák’ee sinilí łizhinígíí daats’í nee hólǫ́’?
hat or sunglasses perhaps 2-with 4-exist.NIDo you have a hat or sunglasses? / Maybe you have a hat or sunglasses.
bookmarkChidí naat’a’íísh hooghan yikáá’góó ch’ét’a’ doodaii’ dził bąąhgóósh ch’ét’a’?
airplane-Q hogan 3-over-along 3-fly.P or mountain 3-side-along-Q 3-fly.Pda’
Da’ dichin nínízin?
Q hungry 2-want.NIDichinísh doodaii’ dibáá’ísh dzinízin?
hunger-Q or thirst-Q 3-4-want.NIDíí haa yit’éego ’atiin?
this how 3-be.NI roadDíísh haa yit’éego ’atiin?
this-Q how 3-be.NI roadGohwééh t’áá bizhání ’éí doodaii’ ’abe’ biłgo daats’í nínízin?
coffee only TOP or milk perhaps 3-with 3-2-want.NIHa’a’aahdę́ę́sh naaghan ’éí doodago e’e’aahdę́ę́sh naaghan?
east-from-Q 2-home TOP or west-from-Q 2 homeha’át’éegi
Ha’át’éegosh náníldzid?
why-Q 2-fear.IHa’át’íí baa ’áłah ’aleeh jiní?
what 3-for meeting 4-say.NIHa’át’íí neidiyoołnih nínízin?
who 3-3-buy.F 2-think.NIHa’át’íísh neidiyoołnih nínízin?
who-Q 3-3-buy.F 2-think.NIHaash nízah kodóó nighanjį’?
how-Q 3-long.N here-from 2-home-toHastiin dóó ’at’ééd lá ha’át’íí ’áyiilaa?
man and girl Q what 3-3-make.PHá’át’íí lá hastiin dóó ’at’ééd ’áyiilaa?
what Q man and girl 3-3-make.Pháadi
Háadi lá dibé nidahaniih?
where-at Q sheep pl-3-pass-sell.CIWhere are sheep being sold?
bookmarkHáadi lá lį́į́’ naakai?
where-at Q horse 3-walk.pl.IHáadi lá łį́į́’ naakai?
where-at Q horse 3dpl-walk.IHáadi niyaa hazlį́į́’?
where-at 2-under area-grow.PHáádę́ę́’shą’ tó ndahohheeh?
where-from-Q water pl-3-2-haul.LPB.IHáágóóshą díníyá?
where-to.Q 2-go.FHádą́ą́’sh Mary ’ólta’dę́ę́’ nádzá?
when-past-Q Mary school-from 3-return.PHái da shą’ tsinaa’eeł ’ájiilaa lá?
who DA Q boat 3-4-make.P DISCHáí dahoneesná, Kinłánídę́ę́’ ’Óola yee ’ádadójíhígíí doodago Gah Bikee’ Taah Yí’áhídę́ę́’ Hado yee ’ádadójíhígíí daats’í?
who pl-3-win.P Denver-from nugget 3-with RFLX-pl-4-call.NI-nom or Florida-from heat 3-with RFLX-pl-4-call.NI-nom perhaps
listen
Which team won? Denver Nuggets or Miami Heat.
bookmark- háí who
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- -ee by means offind in Navajo Postposition Lexicon
- Neuter Imperfective (NI)find in Navajo Verb Modes
- doodago orfind in Navajo Conjunction Lexicon
- -ee by means offind in Navajo Postposition Lexicon
- daats’í maybe, perhaps, possiblyfind in Navajo Adverb Lexicon
Háí lá sis ligái ííł’įįh?
who-Q belt silver 3-make.UHáí shą’ bił nanilnish?
who Q 3-with 2-work.IHáíshą’ tsinaa’eeł ’áyiilaa?
who-Q boat 3-3-make.PHáá’íshą’. ’Ákǫ́ǫ́ dílyeed!
what-Q there 2-run.FJáanísh naalnish?
John-Q 3-work.IMary ha’át’íí nayiisnii’?
Mary what 3-3-buy.PMary ha’át’íí yinízin?
Mary what 3-3-want.NINa’nízhoozhígóó deeyá, ya’?
Gallup-toward 2-go.sg.F QNádí daats’í ’éí doodaii’ nideezhí daats’í bááh ’íidoolííł?
older.sister perhaps or younger.sister perhaps bread 3-make.FNichidí lá háadi nííníłbą́ą́z?
2-car Q where-at 3-2-park.PNizhé’é ha’át’íísh nahideeshnih nízin.
2-father-Q what 3-1-buy.F 3-want.NINił hǫ́zhǫ́ǫ́sh doodaii’ doósh nił hózhǫ́ǫ da?
2-with-happy.NI-Q or neg-Q 2-with happy.NI negRonshą’ saadísh neiiłkaah?
Ron-Q word-Q 3-3-investigate.IWhat about Ron, is he investigating words? / Is Ron studying words (too)?
bookmarkYadiizíníshą’ haa néelt’e’go nínízin?
can-Q how 3.many.N-GO 2-want.NIYiską́ągo Na’nízhoozhídi háadish ’adeeshį́į́ł ninízin?
tomorrow Gallup-at where-Q 2-eat.F 2-want.CI
listen
When you go to Gallup tomorrow where do you want to eat?
bookmark- yiską́ągo tomorrowfind in Navajo Adverb Lexicon
- háá-P.ENCLITIC where
- -sh enclitic for content questions
- -di atfind in Navajo Postposition Lexicon
- Future (F)find in Navajo Verb Modes
- yíshą́ eat itfind in Navajo Verb Modes
- Continuative Imperfective (CI)find in Navajo Verb Modes
- nisin think, wantfind in Navajo Verb Modes