An example search has returned 50 entries
’Adą́ą́dą́ą́’ísh tł’óo’di nishínílnish?
yesterday-Q outside-at 2-work.P’At’éédísh yiniłtsą́?
girl-Q 3-2-see.P’Éí naanishígíí haa nízahdę́ę́’ binanilnishgo hoolzhiizh?
that work-ÍGÍÍ how 3-long.N-past 3-2-work-GO time.move.PCh’ah ’éí doodaii’ nák’ee sinilí łizhinígíí daats’í nee hólǫ́’?
hat or sunglasses perhaps 2-with 4-exist.NIChidí naat’a’íísh hooghan yikáá’góó ch’ét’a’ doodaii’ dził bąąhgóósh ch’ét’a’?
airplane-Q hogan 3-over-along 3-fly.P or mountain 3-side-along-Q 3-fly.P
listen
Did the airplane fly over the house or along the mountainside?
bookmark- -ísh enclitic for yes/no questions
- -káá’ on, on top offind in Navajo Postposition Lexicon
- location
- -góó to, toward, along, on, with a numeral it indicates a datefind in Navajo Postposition Lexicon
- location
- -ąąh on, besidefind in Navajo Postposition Lexicon
- location
- -góó to, toward, along, on, with a numeral it indicates a datefind in Navajo Postposition Lexicon
- location
Chidí naat’a’íísh hooghan yikáá’góó ch’éta’ ’éí doodago daats’í dził yąąhgóó ch’ét’a’?
airplane-Q house 3-over-along 3-fly.P TOP or perhaps mountain 3-over-along 3-fly.PDa’ Cubadę́ę́’ tsinaa’eeł nił ní’éél?
Q Cuba-from boat 2-with 3-float.PDah díníilghaazhísh ’íilnilaa?
fry.bread-Q 3-2-make.PDíkwíí lá ninááhai?
how.many Q 2-winterDíkwíí shą’ ninááhai?
how.many Q 2-winter.NIDíkwíísh ninááhai?
how.many-Q 2-winter.NIDoo bił bééhózin da ya’?
neg 3-with 3-know.CI neg QGohwééh t’áá bizhání ’éí doodaii’ ’abe’ biłgo daats’í nínízin?
coffee only TOP or milk 3-with-GO perhaps 3-2-want.NIha’át’éegi
Ha’át’éego lá ’íiyisíí ’atiinjį’ ’ańdeeshdááł lá?
how Q main road-up.to 1-back-on-go.sg.F DISCHow can I get back onto the main road?
bookmarkHa’át’éegoshą’ ’ayóo náníldzid?
why-Q very 2-fear.IHa’át’íísh biniinaa naníchxǫ’?
what-Q 3-because 2-pout.CIHa’át’íísh Mary nayiisnii’?
What-Q Mary 3-to.buy.IHa’át’íísh neidiyoołnih nínízin?
who-Q 3-3-buy.F 2-think.NIhaa níldííl
Haa nízahjį’ hanínáshyįh dooleeł t’áá ’ákwíí jį́?
how 3-long.N-up.to 1-rest.R FUT every dayHahgo Jáan hooghan ’íílééh?
When John hogan 3-3-make.FHáadi lá dibé nidahaniih?
where-at Q sheep pl-3-pass-sell.CIHáágóósh díníyá?
where-to-Q 2-go.IHádą́ą́’ Jáan bighan ’áyiilaa?
When-past John 3-hogan 3-3-make.PHái da shą’ tsinaa’eeł ’ájiilaa?
who DA Q boat 3-4-make.PHáidíígíí lá neidiyoołnih?
which.one-ÍGÍÍ Q 3-3-buy.FHáidíígíísh neidiyoołnih nínízin?
which.one-ÍGÍÍ-Q 3-3-buy.F 2-think.NIHáí lá kintahgóó shił ’adoołbąs?
who-Q town-to 1-me 3-drive.FHáí lá sis łigai ’iił’įh
who-Q belt silver 3-3-make.UHáísh tsinaa’eeł ’áyiilaa?
who-Q boat 3-3-make.PHáísh yiską́ągo ’adoogis?
who-Q tomorrow 3-wash.FHáágóósh díníyá?
where-to-Q 2-go.IK’aa’ísh ’aní’á biyaa doodago daats’í báhátis ’ayiist’oh ?
arrow-Q bridge 3-under or perhaps 3-over 3-3-shot.P
listen
Did s/he perhaps shoot arrows under or over the bridge?
bookmark- -ísh enclitic for yes/no questions
- doodago particle or
- daats’í particle for perhaps
- -yaa under, beneath, downfind in Navajo Postposition Lexicon
- location
- -tis overfind in Navajo Postposition Lexicon
- location
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- ’adisht’oh be an archer, shoot arrowsfind in Navajo Verb Modes
Na’nízhoozhígóósh díníyá?
Gallup-to-Q 2-go.SPNaadą́ą́’ lá haa néelą́ą́’ nida’ak’eh biyi’ góne’?
corn Q how 3.much.N 2-cornfield 3-in thereNichidí lá háadi nííníłbą́ą́z?
2-car Q where-at 3-2-park.PNichidí háadish nííníłbą́ą́z?
2-car where-at-Q 3-2-park.PNidlóóhísh doodaii’ doo daats’í nidlóoh da?
2-cold.I-Q or neg perhaps 2-cold.I negNihimásání ha’át’íí lá yinízin?
1dpl-grandmother what LÁ 3-3-want.NINizhé’é ha’át’íísh nayiisnii’?
2-father what-Q 3-3-buy.PNił bééhózinísh ’éí doodaii’ nicheii daats’í bił bééhózin?
2-with 3-know.CI-Q TOP or 2-grandfather perhaps 3-with 3-know.CI
listen
Do you know or does your grandfather know?
bookmark- -ił withfind in Navajo Postposition Lexicon
- accompaniment
- Continuative Imperfective (CI)find in Navajo Verb Modes
- nisin think, wantfind in Navajo Verb Modes
- -ísh enclitic for yes/no questions
- doodaii’ particle or
- daats’í particle for perhaps
- Continuative Imperfective (CI)find in Navajo Verb Modes
- nisin think, wantfind in Navajo Verb Modes




