An example search has returned 50 entries

’Éí naanishígíí haa nízahdę́ę́’ binanilnishgo hoolzhiizh?

that work-ÍGÍÍ how 3-long.N-past 3-2-work-GO time.move.P

Bee nahaldzoohí yah ’adíítį́į́ł. Da’ yah ’ííńtą́?

broom in 3-2-bring.F.SSO Q in 3.2.bring.P.SSO

Chidí naat’a’íísh hooghan yikáá’góó ch’ét’a’ doodaii’ dził bąąhgóósh ch’ét’a’?

airplane-Q hogan 3-over-along 3-fly.P or mountain 3-side-along-Q 3-fly.P

Chidí naat’a’íísh hooghan yikáá’góó ch’éta’ ’éí doodago daats’í dził yąąhgóó ch’ét’a’?

airplane-Q house 3-over-along 3-fly.P TOP or perhaps mountain 3-over-along 3-fly.P

Da’ Cubadę́ę́’ tsinaa’eeł nił ní’éél?

Q Cuba-from boat 2-with 3-float.P

Da’ Ron saad nináánéíłkaah ya’?

Q Ron word 3-3-investigate.I Q
listenloadingplaying

Ron’s investigating words again?

Dichin nínízin ya’?

hungry 2-want.NI Q

Díí yihahígíí biyi’, háísh tówónaanígóó ch’aa deeyá?

this year.IGII within who overseas.GOO travel 3-going.F-Q

Díísh haa yit’éego ’atiin?

this-Q how 3-be.NI road
listenloadingplaying

How is this road?

Díidí háísh bichidí?

this who-Q 3-car
listenloadingplaying

Whose car is this?

Ha’a’aahdę́ę́sh naaghan ’éí doodago e’e’aahdę́ę́sh naaghan?

east-from-Q 2-home TOP or west-from-Q 2 home

Ha’át’éegishą’ nich’ah nííní’ą́?

where-at-Q 2-hat 3-2-set.down.SRO.P
listenloadingplaying

Where did you leave your hat? Where did you set your hat down?

Ha’át’éego lá ’íiyisíí ’atiinjį’ ’ańdeeshdááł lá?

how Q main road-up.to 1-back-on-go.sg.F DISC
listenloadingplaying

How can I get back onto the main road?

Ha’át’íísh hastiin dóó ’at’ééd ’áyiilaa?

what-Q man and girl 3-3-make.P
listenloadingplaying

What did the man and the girl make?

Ha’át’íísh nizhé’é yaa naaghá?

what-Q 2-father 3-about 3-do.CI

Ha’át’ííshą’ hastiin dóó ’at’ééd ’áyiilaa?

what-Q man and girl 3-3-make.P
listenloadingplaying

What did the man and the girl make?

haa + Neuter V

listenloadingplaying

how / what V. The ’h’-expressions formed with ’haa’ plus a neuter verb are used to pose questions about “physical characteristics, quantity, and degree”.

Haa níníłnééz?

what 2-tall.relatively.NI
listenloadingplaying

How tall are you?

haa nóolin

listenloadingplaying

what does it look like

haa yit’é (hait’é), haa yit’éego (hait’éego)

listenloadingplaying

how is it, what is its condition

Haa’ísh nínígai?

where-Q 2-hurt.I
listenloadingplaying

Where do you hurt?

Haaʼísh dáʼákʼeh?

where-Q cornfield
listenloadingplaying

Where is the cornfield?

Haaʼísh niʼnishʼaah?

where-Q 3-1-park.SRO.F
listenloadingplaying

Where should I park?

hahgo

listenloadingplaying

when [future]

Hahgo hooghan ’ájílééh?

When hogan 4-make.I

Hahgo hooghan ’ánílééh?

when hogan 3-2-make.I
listenloadingplaying

When are you building a hogan?

Hahgo Jáan hooghan ’íílééh?

When John hogan 3-3-make.F
listenloadingplaying

When will John build a hogan?

Hahgo lá tá’dinigizh?

When part 2-shear.F

Háadi lá lį́į́’ naakai?

where-at Q horse 3-walk.pl.I

Háadi lá łį́į́’ naakai?

where-at Q horse 3dpl-walk.I

háá-P.ENCLITIC

listenloadingplaying

where. The expressions formed with ’háá-’ have a postpositional enclitic following them which indicates information about direction, location, or path.

háádę́ę́’

listenloadingplaying

from where

Háágóó díníyá?

where-to 2-go.F

Háidíígíísh neidiyoołnih nínízin?

which.one-ÍGÍÍ-Q 3-3-buy.F 2-think.NI

Háísh tsinaa’eeł ’áyiilaa?

who-Q boat 3-3-make.P

Háíshą’ tsinaa’eeł ’áyiilaa lá?

who-Q boat 3-3-make.P DISC

Háish dooda ní?

who-Q NEG 4-said.P
listenloadingplaying

Who said no?

Mary ha’át’íí nayiisnii’?

Mary what 3-3-buy.P

Naadą́ą́’ lá haa néelą́ą́’ nida’ak’eh biyi’ góne’?

corn Q how 3.much.N 2-cornfield 3-in there
listenloadingplaying

How much corn is in your cornfield?

Nádí daats’í ’éí doodaii’ nideezhí daats’í bááh ’íidoolííł?

older.sister perhaps or younger.sister perhaps bread 3-make.F
listenloadingplaying

Is your older sister or your younger sister going to make bread? / Maybe your older sister or your younger sister is going to make bread.

Ni daats’í nił bééhózin ’éí doodaii’ nicheii daats’í bił bééhózin?

2 perhaps 2-with 3-know.CI TOP or 2-grandfather perhaps 3-with 3-know.CI

Nichidíshą’ háadi nííníłbą́ą́z?

2-car-Q where-at 3-2-park.P

Nidlóóhísh doodaii’ dooísh nidlóoh da?

2-cold.X-Q or NEG-Q 2-cold.X-Q NEG

Nidlóóhísh doodaii’ doo daats’í nidlóoh da?

2-cold.I-Q or neg perhaps 2-cold.I neg

Nizhé’é ha’át’íísh nahideeshnih nízin.

2-father-Q what 3-1-buy.F 3-want.NI

Niłísh bééhosin doodaii’ biłísh bééhozin?

2-with-Q 3-know.CI or 3-with-Q 3-know.CI

Yadiizíníshą’ haa néelt’e’go nínízin?

can-Q how 3.many.N-GO 2-want.NI

Yiską́ągoósh ’adeestsił nínízingo bee na’anishí hasht’enilééh?

tomorrow-Q 1-make.F 2-want.NI-GO tool 3-2-prepare.I

ʼAwéé chʼídeeldloʼ. ʼA’áshįįh daatsʼí nihee dahólǫ́.

baby 3-laugh.P Navajo.salt perhaps 2dpl-with pl-HO-exist.NI

“Shich’é’é baa shíni’" diníine’. T’ahdiísh t’áá ’ákónít’é?

1-daughter 3-about 1-mind 2-say.P still-Q just 2-well.NI