An example search has returned 50 entries

Chidí naat’a’í ’íinilaaígíí háajį’ ninít’a’?

airplane 3-2-make.P-ÍGÍÍ where-up.to 3-fly.P
listenloadingplaying

How far did the airplane that you built go when it flew?

Chidí naat’a’íísh hooghankáá’góó ch’ínísaal ’éí doodaii’ dziłghąą’góó daats’í?

airplane house-over-along over-3-fly.P TOP or mountain-attached-along perhaps

Chidí naat’a’íísh hooghankáá’góó ch’ínísaal ’éí doodaii’ dziłghą́ą́’góó daats’í?

airplane house-over-along over-3-fly.P TOP or mountain-attached-along perhaps

Chidíísh bee hólǫ́ doodaii’ ni daats’í chidí nee hólǫ́?

car-Q 3-with 4-exist.NI or 2 maybe car 2-with 4-exist.NI

Da’ Ron saad neiiłkaah?

Q Ron word 3-3-investigate.I
listenloadingplaying

Is Ron studying words?

Da’ shééhonísin?

Q 1-2-know.NI

Dah díníilghaazhísh ’íilnilaa?

fry.bread-Q 3-2-make.P
listenloadingplaying

Did you make fry bread?

Dichin nínízin ya’?

hungry 2-want.NI Q

Díísh haa yit’éego ’atiin?

this-Q how 3-be.NI road
listenloadingplaying

How is this road?

Díí ’áʼkáán háidíígíísh nahiidiilnih?

TOPIC flour which.one-ÍGÍÍ-Q 3-2du-buy.F

Díí jį́ Nida’iiníísh ’áko shį́į́ nihich’į’ nida’iil, ya’?

today Friday then.maybe 1pl-toward 1pl-payment.I Q

Ha’át’éego lá ’íiyisíí ’atiinjį’ ’ańdeeshdááł lá?

how Q main road-up.to 1-back-on-go.F DISC
listenloadingplaying

How can I get back onto the main road?

Ha’át’íí shį́į́ biniinaa łeech’ąą’í nidahał’in?

what perhaps 3-because dog pl-3-bark.I

Haa néelą́ą́’ nidá’ák’eh?

how 3-much.N 2-cornfield
listenloadingplaying

How many cornfields do you have?

Haa níníłnééz?

what 2-tall.relatively.NI
listenloadingplaying

How tall are you?

haa níłtsááz

listenloadingplaying

how big around, how thick is it

haa yit’é (hait’é), haa yit’éego (hait’éego)

listenloadingplaying

how is it, what is its condition

Haa’í lá neezgai?

where Q 3-hurt.N

Haash nízah kodóó nighanjį’?

how-Q 3-long.N here-from 2-home-to

Hahgo hooghan ’ájílééh?

When hogan 4-make.I

Hastiin dóó ’at’ééd ha’át’íí ’áyiilaa?

man and girl what 3-3-make.P
listenloadingplaying

What did the man and the girl make?

há’at’é-P.ENCLITIC

listenloadingplaying

where. The expressions formed with ’há’at’é-’ either appear with a postpositional enclitic (also with the subordinating complementizer ’-go’, which we listed separately)

Háadi lá ’ádeiit’į́?

where-at Q pl-3-be

háá-P.ENCLITIC

listenloadingplaying

where. The expressions formed with ’háá-’ have a postpositional enclitic following them which indicates information about direction, location, or path.

Hádą́ą́’ hooghan ’ájíilaa?

When-past this hogan 3-4-make.P

Hái da shą’ tsinaa’eeł ’ájiilaa lá?

who DA Q boat 3-4-make.P DISC
listenloadingplaying

(I wonder) who made this boat?

Háí lá ’ałhosh?

who Q 3-sleep.I

Háí lá sis ligái ííł’įįh?

who-Q belt silver 3-make.U

Háí lá yiską́ągo Tónaneesdizígóó bił ’adeeswod?

who discovery tomorrow.GO Tuba.City.GOO with 3-drive.F-Q

Háísh ’ałhosh?

who-Q 3-sleep.I

Háísh ’átsą́ą́’ jóyą́ą́’ laanaa nízin?

Who ribs 4-eat.O hope 3-3-want.CI

Háísh tsinaa’eeł ’áyiilaa?

who-Q boat 3-3-make.P

Háíshą’ tsinaa’eeł ’áyiilaa?

who-Q boat 3-3-make.P

Háidígíí ááhdi?

which.one-ÍGÍÍ 3-2-to say
listenloadingplaying

Which one are you talking about?

Háidígíísh ʼałkʼésdisí deeshį́į́ł?

which.one-ÍGÍÍ-Q candy 3-1-eat.F

Jáanísh naalnish?

John-Q 3-work.I

Mary ha’át’íí nayiisnii’?

Mary what 3-3-buy.P

Na’nízhoozhígóósh díníyá?

Gallup-to-Q 2-go.SP

Nádí daats’í ’éí doodaii’ nideezhí daats’í bááh ’íidoolííł?

older.sister perhaps or younger.sister perhaps bread 3-make.F
listenloadingplaying

Is your older sister or your younger sister going to make bread? / Maybe your older sister or your younger sister is going to make bread.

Nidlóóhísh ’éí doodago doo daats’í nidlóoh da?

2-cold.X-Q TOP or NEG perhaps 2-cold.X-Q NEG

Nidlóóhísh doodaii’ dooísh nidlóoh da?

2-cold.X-Q or NEG-Q 2-cold.X-Q NEG

Nidlóóhísh doodaii’ doo daats’í nidlóoh da?

2-cold.I-Q or neg perhaps 2-cold.I neg
listenloadingplaying

Are you cold or not?

Ronshą’ saadísh neiiłkaah?

Ron-Q word-Q 3-3-investigate.I
listenloadingplaying

What about Ron, is he investigating words? / Is Ron studying words (too)?

Shizhé’éésh łį́į́’ yiyííshǫǫdę́ę ’ayóó ’eelwod?

1-father horse-Q 3-3-tame.P-COMP.past really 3-run.away.P

Tł’éédą́ą́’ásh nahóółtą́ kééhót’ínígi?

night-past-Q rain.P 2-live.NI-at