An example search has returned 50 entries

*Nidlóóhísh doodaii’ doo sha’shin nidlóoh da?

2-cold.X-Q or NEG perhaps 2-cold.X-Q NEG

-shą’

Bá’ólta’íísh níyá?

3-for-3-teach-Q 3-come.P
listenloadingplaying

Has the teacher come yet?

Ch’ah ’éí doodaii’ nák’ee sinilí łizhinígíí daats’í nee hólǫ́’?

hat or sunglasses perhaps 2-with 4-exist.NI
listenloadingplaying

Do you have a hat or sunglasses? / Maybe you have a hat or sunglasses.

Chidí naat’a’íísh hooghan yikáá’góó ch’ét’a’ doodaii’ dził bąąhgóósh ch’ét’a’?

airplane-Q hogan 3-over-along 3-fly.P or mountain 3-side-along-Q 3-fly.P

Chidí naat’a’íísh hooghan yikáá’góó ch’éta’ ’éí doodago daats’í dził yąąhgóó ch’ét’a’?

airplane-Q house 3-over-along 3-fly.P TOP or perhaps mountain 3-over-along 3-fly.P

Da’ Cubadę́ę́’ tsinaa’eeł nił ní’éél?

Q Cuba-from boat 2-with 3-float.P

Da’ dichin nínízin?

Q hungry 2-want.NI

Da’ Ron saad neiskáá’?

Q Ron word 3-3-investigate.P
listenloadingplaying

Did Ron study words?

Dichinísh doodaii’ dibáá’ísh dzinízin?

hunger-Q or thirst-Q 3-4-want.NI

Díkwíí lá ninááhai?

how.many Q 2-winter

Donovanísh aadę́ę́’ deeyá?

Donovan-Q from-there 3-come.P
listenloadingplaying

Is it Donovan that is coming?

Díidí háísh bichidí?

this who-Q 3-car
listenloadingplaying

Whose car is this?

Gohwééh haa néeląą’ nee hólǫ́?

coffee how 3-much.N 2-with 4-exist.NI

Ha’a’aahdę́ę́sh naaghan ’éí doodago e’e’aahdę́ę́sh naaghan?

east-from-Q 2-home TOP or west-from-Q 2 home

Ha’at’iish náádaadi’ní?

what-Q again-pl-3-say.I

Ha’át’íí baa ’áłah ’aleeh jiní?

what 3-for meeting 4-say.NI

Ha’át’íí shį́į́ biniinaa łeech’ąą’í nidahał’in?

what perhaps 3-because dog pl-3-bark.I

Ha’át’íísh Mary nayiisnii’?

What-Q Mary 3-to.buy.I
listenloadingplaying

What did Mary buy?

Ha’át’íísh neidiyoołnih nínízin?

who-Q 3-3-buy.F 2-think.NI

Ha’át’íí nizhé’é yaa naaghá?

what Q 2-father 3-about 3-do.CI

haa níldííl

listenloadingplaying

how large is it

Haa níníłnééz?

what 2-tall.relatively.NI
listenloadingplaying

How tall are you?

haa níłtso

listenloadingplaying

how big is it

haa nóolin

listenloadingplaying

what does it look like

haa nóoshóní

listenloadingplaying

how pretty is it

haa yit’é (hait’é), haa yit’éego (hait’éego)

listenloadingplaying

how is it, what is its condition

Haa’ísh nínígai?

where-Q 2-hurt.I
listenloadingplaying

Where do you hurt?

Haaʼísh niʼnishʼaah?

where-Q 3-1-park.SRO.F
listenloadingplaying

Where should I park?

há’at’é-go

háadi

listenloadingplaying

where at

Háadi lá ’ádeiit’į́?

where-at Q pl-3-be
listenloadingplaying

Where are we (pl)?

Háadi lá łį́į́’ naakai?

where-at Q horse 3dpl-walk.I

háajį’go

listenloadingplaying

toward where

háá-P.ENCLITIC

listenloadingplaying

where. The expressions formed with ’háá-’ have a postpositional enclitic following them which indicates information about direction, location, or path.

Háágóó lá Bíl doogááł nízin Jáan?

where-toward Q Bill 3-go.sg.F 3-want.CI John

Hádą́ą́’sh Mary ’ólta’dę́ę́’ nádzá?

when-past-Q Mary school-from 3-return.P

Háí lá ’ałhosh?

who Q 3-sleep.I

Háí lá kintahgóó sh ’adoołbąs?

who-Q town-to 1-me 3-drive.F

Háí lá sis łigai ’iił’įh

who-Q belt silver 3-3-make.U
listenloadingplaying

Who makes silver concho belts?

Háísh ’ałhosh?

who-Q 3-sleep.I

Háísh tsinaa’eeł ’áyiilaa?

who-Q boat 3-3-make.P

Jáan, nanilnishísh?

John 2-work.I-Q
listenloadingplaying

John, are you working?

K’aa’ísh tsénaa ’aní’á biyaa doodago daats’í báhátis ’ayiist’oh?

arrow-Q bridge 3-under or perhaps 3-over 3-3-shot.P

Kwe’éshą’ haa nízah nináhálzhishgo nináháltį́į́h?

here-Q how 3-long.N-up.to time.move.R-GO rain.R
listenloadingplaying

How often does it rain here?

Na’nízhoozhígóó deeyá, ya’?

Gallup-toward 2-go.sg.F Q

Nichidí háadish nííníłbą́ą́z?

2-car where-at-Q 3-2-park.P

Nichidí lá háadi nííníłbą́ą́z?

2-car where-at-Q 3-2-park.P

T’ahdiísh nahałtin?

still-Q area-rain.CI
listenloadingplaying

Is it still raining?

Tł’éédą́ą́’ásh nahóółtą́ kééhót’ínígi?

night-past-Q rain.P 2-live.NI-at