An example search has returned 50 entries
ʼÁłah ʼaleehdi ʼamá bééhániih daats’í bá ’ádazhniiyą́ą́’? ʼÁko daatsʼí nímasii łaʼ ʼakǫ́ǫ́ dííkááł.
group gathering-at mother 3-3-remember perhaps 3-for 4-pl-eat.P so perhaps potatoes some there 3-2-take.OC.F’At’éédísh yiniłtsą́?
girl-Q 3-2-see.P’Atsį’ísh ’éí doodaii’ łóó’ísh nínízin?
meat-Q or fish-Q 3-2-want.NIChidí naat’a’í ’íinilaaígíí háajį’ ninít’a’?
airplane 3-2-make.P-ÍGÍÍ where-up.to 3-fly.PChidí naat’a’íísh hooghan yikáá’góó ch’ét’a’ doodaii’ dził bąąhgóósh ch’ét’a’?
airplane-Q hogan 3-over-along 3-fly.P or mountain 3-side-along-Q 3-fly.PChidí naat’a’íísh hooghankáá’góó ch’ínísaal ’éí doodaii’ dziłghąą’góó daats’í?
airplane house-over-along over-3-fly.P TOP or mountain-attached-along perhapsChidí naat’a’íísh hooghankáá’góó ch’ínísaal ’éí doodaii’ dziłghą́ą́’góó daats’í?
airplane house-over-along over-3-fly.P TOP or mountain-attached-along perhapsChidíísh bee hólǫ́ doodaii’ ni daats’í chidí nee hólǫ́?
car-Q 3-with 4-exist.NI or 2 maybe car 2-with 4-exist.NIDaniel hahgosh hidilníísh?
Daniel when-Q 3-start.work.IDichin nínízin ya’?
hungry 2-want.NI QDíí yihahígíí biyi’, háísh tówónaanígóó ch’aa deeyá?
this year.IGII within who overseas.GOO travel 3-going.F-QDíkwíí jį́ lá nanilnish?
how.many Q days 2-work.IDíidí háísh bichidí?
this who-Q 3-carHa’át’éegoshą’ t’áadoo ’azee’ál’į́į́góó nisíníyáa da?
why-Q NEG hospital-to 2-go.sg.P NEGHa’át’éegoshą’ t’áadoo díníyáa da?
why-Q neg 2-go.sg.P NEGHa’át’íí baa ’áłah ’aleeh jiní?
what 3-for meeting 4-say.NIHa’át’íí biniiyé shą́ą́h ńdídááh?
what 3-because 1-passing.by 2-go.IHa’át’íí shį́į́ biniinaa łeech’ąą’í nidahał’in?
what perhaps 3-because dog pl-3-bark.IHa’át’íísh baa hane’?
What Q 3-for be.told.CIHa’át’íísh náádaadi’ní?
what-Q again-pl-3dpl-say.Ihaa nóoshóní
Haa’í lá neezgai?
where Q 3-hurt.NHaaʼí yeeʼ dibé naakaí?
where-Q show.me sheep 3-walk.around.CIHastiin dóó ’at’ééd ha’át’íí lá ’áyiilaa?
man and girl what Q 3-3-make.PHáadi lá lį́į́’ naakai?
where-at Q horse 3-walk.pl.Iháajį’go
háádóó
Hádą́ą́’ ’áłtsé chidí naat’a’í nił nast’a’?
When past first airplane 2-with 3-fly.PHádą́ą́’sh Mary ’ólta’dę́ę́’ nádzá?
when-past-Q Mary school-from 3-return.PHái da shą’ tsinaa’eeł ’ájiilaa lá?
who DA Q boat 3-4-make.P DISCHáí lá kintahgóó shił adoołbąs?
who-Q town-to 1-me 3-drive.FHáí lá sis łigai ’iił’įh
who-Q belt silver 3-3-make.UHáíshą’ tsinaa’eeł ’áyiilaa?
who-Q boat 3-3-make.PHáágóósh díníyá?
where-to-Q 2-go.IK’aa’ísh tsénaa ’aní’á biyaa doodago daats’í báhátis ’ayiist’oh?
arrow-Q bridge 3-under or perhaps 3-over 3-3-shot.Plá
Nádí daats’í ’éí doodaii’ nideezhí daats’í bááh ’íidoolííł?
older.sister perhaps or younger.sister perhaps bread 3-make.FIs your older sister or your younger sister going to make bread? / Maybe your older sister or your younger sister is going to make bread.
bookmarkNichidí háadish nííníłbą́ą́z?
2-car where-at-Q 3-2-park.PNichidí háadishą’ nííníłbą́ą́z
2-car where-at-Q 3-2-park.PNichidí lá háadi nííníłbą́ą́z?
2-car where-at-Q 3-2-park.PNidlóóhísh doodaii’ dooísh nidlóoh da?
2-cold.X-Q or NEG-Q 2-cold.X-Q NEGNizhé’é ha’át’íísh nahideeshnih nízin.
2-father-Q what 3-1-buy.F 3-want.NINizhé’ésh ha’át’íí nayiisnii’?
2-father-Q what 3-3-buy.PŃléí ’asdzą́ą́ sáníshą’ háí ’át’į́?
there woman old-Q what 3-be.NTł’éédą́ą́’ásh nahóółtą́ kééhót’ínígi?
night-past-Q rain.P 2-live.NI-atYiską́ągo Na’nízhoozhígóó deet’áazhgo haa’í lá ’adiidį́į́ł?
tomorrow Gallup-to 1dpl-go.du.F-GO where Q 1pdl-eat.F
listen
When we go to Gallup tomorrow, where shall we eat?
bookmark- yiską́ągo tomorrowfind in Navajo Adverb Lexicon
- -góó to, toward, along, on, with a numeral it indicates a datefind in Navajo Postposition Lexicon
- -go verb and subordinating encliticfind in Navajo Adverb Lexicon
- Future (F)find in Navajo Verb Modes
- déyá start to gofind in Navajo Verb Modes
- haa’í where
- lá particle for content questions
- Future (F)find in Navajo Verb Modes
- yíshą́ eat itfind in Navajo Verb Modeslook up conjugationhide conjugation ▾




