Your search for * has returned 50 entries

’Adą́ą́dą́ą́’ ná’iyéláá’ nít’éé’ nídasésdo.

Yesterday SUP-1-pick.P past 1-sore.SP
listenloadingplaying

I picked pinyon yesterday and I got sore (physically) as a result.

’Ahwééh náánááshdlą́ą́’.

coffee again-1-drink.R

’Ałk’idą́ą́’ ’ayóo nahałtin ńt’éé’.

long.ago very areal-rain.I past

’Ałk’idą́ą́’ dahane’ yę́ę k’ad ’índa baa nídahane’.

past pl-3.tell.story.I old now until.now 3-for pl-3.tell.story.I

’Ałk’idą́ą́’ tł’oh naadą́ą́’ dant’į́įhgo łį́į́’ doodaii’ béégashii da há hada’ał’éés ńt’éé’.

long.ago grass corn 3-ripen.I-GO horse or cow etc. 4-for 3-stomp.I past

’Ałní’ní’ą́dą́ą́’ t’ah doo da’adánígóó disháágóó ch’iyáán ’ásdįįd.

noon-past still NEG cafeteria-to 1-go.I-NEG food 3-dwindle.NI

’Áádóó níléíjigo daaníigo t’óó ’áajigo sh dah ’adiilwod.

and.then over.there-toward pl-3-say.I-GO just that.way-toward 1-with start.off 3-drive.P

Ch’iyáán ’ádaasdįįdgo kingóó ła’ hááshááł.

food pl-3-run.out.P-GO store-to some area-1-go.get.Prog

Ch’óóshdą́ą́dą́ą́’ shichidí naaki. K’ad ’éí t’ááłá’i.́

formerly 1-car two now it one
listenloadingplaying

I used to have two cars. Now I have only one.

daooyą́ą́’

pl-3DO-2dpl-eat.it.P

Dibé t’áá daaztsą́ą́ lágo bik’íníyá.

sheep just pl-3-die.P DISC-GO 3-onto-1-come.P
listenloadingplaying

I found that the sheep was already dead when I came upon it.

Dichin nínízin ya’?

hungry 2-want.NI Q

Díí kwe’é biká’ígíí ’índa bik’i’diitą́.

this here 3-on.NOM until.then 3-1.understand.P
listenloadingplaying

All this writing I now understand it.

Dooládó’ deesdoi hazlį́į’ da lá!

Certainly 3-hot.SP 3-become.P as.such discovery
listenloadingplaying

Goodness it got very hot!

Ha’a’aahdę́ę́sh naaghan ’éí doodago e’e’aahdę́ę́sh naaghan?

east-from-Q 2-home TOP or west-from-Q 2 home

Ha’át’éego lá ’íiyisíí ’atiinjį’ ’ańdeeshdááł lá?

how Q main road-up.to 1-back-on-go.F DISC
listenloadingplaying

How can I get back onto the main road?

ha’át’íí

Haa néelą́ą́’ nidá’ák’eh?

how 3-much.N 2-cornfield
listenloadingplaying

How many cornfields do you have?

Haashíyee’ ’ahíłká ’ańdiijah.

let’s.see really each.other-for together-1du-run.pl.F
listenloadingplaying

Let’s cooperate with one another and see what happens.

Hahgo hooghan ’ádíílííł?

when hogan 3-2-make.F

Haidą́ą́’ shich’ą́ą́h ’ííchííl na’nishkaadgo.

winter-past 1-protect 3-snow.P 3-1-herd.CI-GO

Hastiin ’éí łį́į́’ nabíiłgo’ nít’éé’ biisxį́į́ lá, jiní.

man that horse na.downward.3.3.fall P
listenloadingplaying

’It is said that the man died from falling off a horse.’

Hastiin nééz doondó’ ndi ’alzhish da.

man tall NEG but 3-dance.DI NEG

Háí lá kintahgóó sh adoołbąs?

who-Q town-to 1-me 3-drive.F

Háí lá sis ligái ííł’įįh?

who-Q belt silver 3-make.U

Kin Łánídiísh ’éí doodago Bee’eldííldahsinildi daats’í naniná?

Flagstaff-at-Q TOP or Albuquerque-at perhaps 2-go.around.CI

Mósí dóó łeechą́ą́’ii’ baniłts’ood’ii’, bił hózhǫ́.

cat dog 3-1-feed.P-and 3-with 3-happy.NI

Naaki yiskánídą́ą́’ da’iiníílta’go hahoolzhiizh.

two day-past pl-1dpl-school.NI-GO start-time.passing.P
listenloadingplaying

We started school a couple of days ago.

Nádí daats’í ’éí doodaii’ nideezhí daats’í bááh ’íidoolííł?

older.sister perhaps or younger.sister perhaps bread 3-make.F
listenloadingplaying

Is your older sister or your younger sister going to make bread? / Maybe your older sister or your younger sister is going to make bread.

Nichidí lá háadi nííníłbą́ą́z?

2-car-Q where-at 3-2-park.P

Nichidí t’áadoo diists’ą́ą́’góó lá haayit’éego néiikah dooleeł.

2-car NEG 3-start.P-NEG-GO DISC how 1pl-return.F future
listenloadingplaying

How will we go back if your vehicle does not start.

Nizhónígo saad ha’oodzíí’ ’áníléehgo bik’e’íłchí.

nicely word HO-speak.P 3-2-make.I-GO 3-2-write.I

Shééhonísinísh?

1-2-know.NI-Q
listenloadingplaying

Do you know me?

Shilééchąą’í bikéé’ yishááł.

my.dog 3-following 1-go.Prog

Shimá dóó shizhe’é ’éiyáhá Kin Łánígóó naazh’áázh.

1-mother and 1-father TOP building many-to 3-roundtrip.pl.SP
listenloadingplaying

My mother and my father made a trip to Flagstaff.

Shiníbaal doo tó biníkáoogeeh le’ ’át’éégóó ’íishłaa.

1-tent NEG water 3-through-3-flow.I prepare.against 3-1-make.P

Shí t’óó ’ááłk’iis yisháałgo shizhé’é tsékooh gódeg ha’asbą́ą́z.

1 merely SUP-alongside 1-go.Prog-GO 1-father canyon areal-up up-3-drive.P
listenloadingplaying

My father drove (a wagon) up out of the canyon with me walking alongside.

Shínaaí tł’éédą́ą́’ hááhgóóshį́į́ Bilagáanak’ehjí bitsąąh yáłti’.

1-brother night-last somehow English 3-sleep 3-talk.P
listenloadingplaying

My older brother was really talking English in his sleep last night.

T’ahádą́ą́’ niha’áłchiní ’ólta’di bá hada’didoołííł.

right.now 2pl-children school-at 3-for pl-2dpl-enroll.F

T’áadoo naníchxǫ’go t’éíyá naalyéhí bá hooghangóó shikee’ ’iihdíiwoł.

before 2-pout.CI-NEG-GO only goods 3-for house.GOO 1-follow 3-2-ride.(I)

Tó lą’ígo nidlą́ ’áko bee nitah yá’áhoot’ééh dooleeł.

water many 3-2-drink.DI so 3-with 2-among pl-3-good.NI future

Tóógóó łį́į́’ ’ałkéé’ deíkááh.

water-to horse RECIP-behind 3-walk.pl.Prog

Tóta’góó díníyáá ládą́ą́’ tł’oh ła’ nahidíiłnih.

Farmington-to 2-go.F if hay some 3-2-buy.F
listenloadingplaying

If you go to Farmington buy some hay.

Ts’ídá ’iishxáashgo shiyáázh bił ná’ílwod.

about 1-to.sleep 1-son with 3-drove.in.again.R
listenloadingplaying

As I was about to take a nap, my son drove in again.

Tsiiyi’di náá’dzítseeł yiits’a’.

forest.up.to 4-again.chop in.sound.R
listenloadingplaying

It sounds like he’s chopping wood in the forest again.

Tł’éédą́ą́’ ’iiłhaazh.

night-past 1-sleep.P

Yá’át’éehgo yínááł.

be.good.I-GO 2-go.sg.Prog

Yiłką́ą́dą́ą́’ n’diish’na áádóó ’olta’goo dah diiyá.

Dawn.last 1-got.up and school.GOO off.to 1-walk.P

Ła’ damóo yę́ędą́ą́’ dah ’iyétł’ónée, k’ad ’ałníí’góó ’eeshtł’óół.

one Sunday past up 3-1-set.P-past now middle-toward 1-weave.Prog

ʼDa’azhishgóó, sis łigaii shaʼ díílééł.

dance-to 1-go.F belt silver 1-borrow 3-lend.SFO.F