An example search has returned 50 entries
’Atiin bąąhgóó béésh halne’é tsin bá ’adaaz’á.
road 3-along.side telephone pole 3-for 3Pl-stand.upright.SPN’Ałní’ní’ą́ągo tó háálínídi ’ahéédidiit’ash.
noon-GO spring-at refl-1du-meet.F’Áłah ’aleehdi hastiin léi’ t’óó yááłtih yiits’a’.
meeting-at man INDEF just 3-talk.Prog 3-be.heard.I’Eii lą́ą baa nitséskees nít’ę́ę́’.
TOP EMP 3-about 1-think.I past-lááh
-niiyé
-ts’ąą
-yaa
Bibee’eldǫǫh haiyííłhan’ii’ ’bįįh yił ’adeesdǫǫh.
gun 3-jerk.out.P-and deer 3-shot.PBich’ijí nishłį́.
3-toward-side 1-be.NIBikáá’ dah ’asdáhí bikáa’gi doodaai’ ni’góó daats’í nishdaah?
chair 3-top-at or floor-on perhaps 1-sit.NICh’ééh déyáago hooghangóó nááshdááł.
in.vain 1-go.sg.P-GO home-to 1-return.Prog
listen
I am tired and I’m on my way home.
bookmark- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- déyá gofind in Navajo Verb Modes
- -go verb and subordinating encliticfind in Navajo Adverb Lexicon
- -góó to, toward, along, on, with a numeral it indicates a date
- Progressive (Prog)find in Navajo Verb Modes
- nááshdááł return, go backfind in Navajo Verb Modes
Ch’į́į́góó baa ntséskees.
fail 3-about 1-think.IChidí daats’í bee hólǫ́ ’éí doodaii’ niísh chidí nee hólǫ́?
car maybe 3-with 4-exist.N TOP or 2-Q car 2-with 4-exist.NIDa’ chidíísh bee hólǫ́ doodaii’ ni daats’í chidí nee hólǫ́?
Q car-Q 3-with 4-exist.NI or 2 maybe car 2-with 4-exist.NI
listen
Does s/he have a car or do you have a car?
bookmark- da’ particle for yes/no questionsfind in Navajo Questions Lexicon
- -ísh enclitic for yes/no questionsfind in Navajo Questions Lexicon
- -ee by means of
- accompaniment
- doodaii’ particle orfind in Navajo Questions Lexicon
- doodaii’ orfind in Navajo Conjunction Lexicon
- daats’í particle for perhapsfind in Navajo Questions Lexicon
- Neuter Imperfective (NI)find in Navajo Verb Modes
Da’ Cubadę́ę́’ tsinaa’eeł nił ní’éél?
Q Cuba-from boat 2-with 3-float.PDa’adánídi ’áts’ą́ą́’ deeshghał.
restaurant-at ribs 3-1-eat.FDibé ła’ yóó’ ’íínilgo k’adę́ę ’e’e’aahgo ch’ééh bíká naanááshwoł.
sheep some away 3-1-lose.P-GO almost evening in.vain 3-after 1-run.around.PDíí na’ach’ąą’ígíí ’éí Diné bee ’iiná shį́į́ wolyé.
TOP 3-picture.I-ÍGÍÍ Navajo 3-by.means.of living perhaps 3-name.NIHa’át’éegishą’ nich’ah nííní’ą́?
where-at-Q 2-hat 3-2-set.down.SRO.PHa’át’íí baa ’áłah ’aleeh jiní?
what 3-for meeting 4-say.NIHaidą́ą́’ ’a’áán góne’ naashnish ńt’éé’ --- doo shił yá’áhoot’éeh da.
winter-past mine.shaft 1-work.I past neg 1-with 3-good.N negHaidą́ą́’ ’a’áán góne’ nishishnish ńt’éé’ --- doo shił yá’áhoot’éeh da.
winter-past mine.shaft 1-work.P past neg 1-with 3-good.N negHak’az bik’ee shíchį́į́h doo ’áháłchįįh da.
Kin Łánídiísh ’éí doodago Bee’eldííldahsinildi daats’í naniná?
Flagstaff-at-Q TOP or Albuquerque-at perhaps 2-go.around.CIKintahdę́ę́’ hahí néínídzáá lá.
town-from quickly 2-return.P DISCKinŁánídi ’ííníshta’ ńt’éé’ ’áádóó t’áá ’ániidígo ’áadi náánísdzáá ńtéé’ ’ééhosisya’ lá.
Flagstaff-in 1-study.P past and.then just recently there-at 1-return.P past 1-get.hazy.P discNa’nízhoozhídi Naasht’éshí ’Atsá’jí yee nááda’alzhish.
gallup.at Zuni.people eagle-way 3-with again-pl-3-dance.RNimá sání bich’į́’ ch’iyáán ła’ dijááh.
2-grandmother 2-to food some start-3-2.take.PlO2.FŃdíshchíí’ yáázhí bąąh hasis’na’go shił yaa ’ádzaa.
pine.tree little 3-on 1-climb.P-GO 1-with down 3-act.P
listen
The little pinetree bent down with me when I climbed it.
bookmark- -ąąh on, beside
- -ił with
- accompaniment
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- haash’nééh climb up (on hands and knees)find in Navajo Verb Modes
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- ’áshnééh actfind in Navajo Verb Modes
- yaa down, downwardfind in Navajo Adverb Lexicon
Sha’áłchíní béeso ’ashladiin baa nínil ńt’éé’ t’ááła’ajį́ ’ałtso yibadooskai.
1-children money 50 3-for 2-put.PlO.P past at-once all 3-3-exhaust.PSha’áłchíní Toohgóó bił ’eesbąs.
1-children Shiprock-to 3-with 1-drive.ProgShicheii bighangóó yishááł.
1-grandfather house-toward 1-go.ProgShidá’í tsékooh góyaa bił ’adáá’áázh.
1-uncle canyon areal-down 3-with 1.go.dual.PShighanídóó ’e’e’aah bich’ijígo shádí bighan.
1-home-from west 3-in.the.direction.of older.sister 3-dwell.NShilééchąą’í bikéé’ yishááł.
my.dog 3-following 1-go.ProgShiníbaal doo tó biníkáogeeh le’ ’át’éégóó ’íishłaa.
1-tent NEG water 3-through-3-flow.O proof.against-NEG 3-1-make.PShí ’éí doo shił bééhozin da nít’éé’.
1-possessive TOP NEG 3-3-knowledge.CI NEG pastFor me, I didn’t know about this.
bookmarkShínaaí chidí bił dah diilwodgo bizánághah góne’ łeezh ’adzíísi’.
older.brother car 3-with up 3-run.I-GO 3-around areal-in dust 3-trail.PT’áá hazhóó’ógo yisháałgo biniinaa shaa ’adiildee’.
just carefully 1-walk.Prog-GO 3-because 1-for PASS-left.behind.PT’ą́ą́tsoh táá’góó yoołkáłę́ędą́ą́’ ’ałdó’ Tóta’góó tádííyá.
May three-góó day-past also Farmington-góó 1-went.PTsinaabąąs bee nida’abąąsgo shi’dizhchį́.
wagon 3-with pl-3-drive.I-GO 1-pass-born.PTł’éédą́á’ dibé ch’íníjéé’ yiists’ą́ą́’ ’áádóó t’óó ńléí tsé deez’áhí bizánághah góne’ ’ahosoolts’ą́ą́’.
last.night sheep out-3-run-Pl.P 3-sound.P and then merely there rock point 3-around areal-in out-areYiską́ągo naaltsoos naa deesh’ááł.
tomorrow book 2-for 1-move.SRO.FÁniid iiyą́ą́ ’áko ndi t’ah dichin nisin.
Recently 1-eat.P even then still 3-hungry 1-want.NI
listen
I recently ate even then I am still hungry.
bookmark- ’ániidígo recently, not long agofind in Navajo Adverb Lexicon
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- ’áko ndi even so, even thenfind in Navajo Conjunction Lexicon
- -t’ah in a recess, pocket or enclosed space, undercover
- Neuter Imperfective (NI)find in Navajo Verb Modes
- nisin think, wantfind in Navajo Verb Modes