An example search has returned 50 entries
’Ak’ah ła’ dishhį́įhgo baa naashá.
lard some 3-1-melt.I 3-to 1-go.CI’Ahbínídą́ą́’ ch’ééh niba’ hasht’e’ ’ádííníszin.
morning-Past in.vain 2-wait ready REFL-1-keep.CI’Ahbínídą́ą́’ t’áadoo ’ííyą́ą́’góó biniinaa wónáásdóó dichin shi’niiłhį́.
morning-past neg 1-eat.P-GO.NEG 3-because soon hunger 1-3-kill.I
listen
I did not eat this morning, so I am hungry now.
bookmark- ’ahbínídą́ą́’ this morningfind in Navajo Adverb Lexicon
- t’áadoo notfind in Navajo Adverb Lexicon
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- ’ashą́ eatfind in Navajo Verb Modes
- -niinaa because of, on account of
- wónáásdóó soon, finallyfind in Navajo Adverb Lexicon
- Imperfective (I) (∅, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- sisxé killfind in Navajo Verb Modes
’Ahwééh yishdlį́į́h ’áádóó naanishgóó yishááh.
coffee 3-1-drink.U and.then work-toward 3-1-go.U’Ahwééh bidáádít’áhí bikáá’ dah sí’aah.
coffee 3-lid 3-on up 3-SRO.CI’Ak’ah ła’ dishhį́įhgo baa naashá.
lard some 3-1-melt.I 3-to 1-go.CI’Ashkii chizh dáádílkał yiníkáiyiníłhan.
boy firewood door 3-through-3-3-throw.P’Ashkii yázhí éí bimá kingóó yił yi’ash.
boy little TOP 3-mother store-to 3-with 3-walk.du.Prog’Ayóo deesk’aazgo beeldléí ditánígíí biih násh’nah.
very cold-GO blanket 3-thick.NI-ÍGÍÍ 3-into 1-crawl.R’Ałk’idą́ą́’ Diné bikéyah bikáa’gi łį́į́’ bichąą bíighahgo tł’oh deíl’áá ńt’éé’ jiní.
long.ago Navajo.land 3-upon-at horse 3-belly sufficient-GO Pl-3-extend.out.of.sight.SNP hearsay’Ałk’idą́ą́’ shimá bił na’nishkaadgo ’aghaa’ yisdizígíí dibé yázhí yichíihgo yizénéíłt’ih.
long ago 1-mother 3-with SUP-1-herd.I-GO wool 3-spin.P-ígíí lamb 3-birth.P-GO 3-neck-around-3-tie.P
listen
Long ago, while herding sheep with my mother, she used to tie a yarn around the newborn lamb’s neck.
bookmark- ’ałk’idą́ą́’ long ago, formerlyfind in Navajo Adverb Lexicon
- -dą́ą́’ past time
- -ił with
- Imperfective (I) (∅, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- na’nishkaad herd, go out herdingfind in Navajo Verb Modes
- -go verb and subordinating encliticfind in Navajo Adverb Lexicon
- -go verb and subordinating encliticfind in Navajo Adverb Lexicon
’Ánísts’ísí yę́ędą́ą́’ Kintahdi shi yaa hoo’a’ ’éí biniinaa díshní.
1-small.NI past town-at 1-possessive 3-of 3-space.P TOP because 3-1-say.NI-á
-ch’į’
-ne’
-ni
Asdzání ní’jookąąhgo kintahdi nijighá.
woman-NOM Rep-3a-beg.I-GO town-at about-3a-walk.IBeehaz’áanii bik’ehgo baa hwiiníst’įįd.
laws 3-according-to-GO 3-about 3-discuss.PChidí sits’ą́ą́’ hashtł’ish yiih yilwodgo t’áá ch’į́į́góó ch’ééh ’ííł’įįd.
car 1-from mud 3-into 3-go.P-GO failure in.vain 1-act.P
listen
I did everything possible to get my car out of the mud.
bookmark- -ts’ą́ą́’ away from, separating from, derived from
- -iih into
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- yilyeed go, runfind in Navajo Verb Modes
- t’áá ch’į́į́góó failurefind in Navajo Adverb Lexicon
- ch’ééh in vain, futilely, tryfind in Navajo Adverb Lexicon
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- ’asht’í actfind in Navajo Verb Modes
Damóo yę́ędą́ą́’ Yootóógóó niséyá.
Sunday past Santa.Fe-to 1-go.PDíí yihahígíí biyi’, háísh tówónaanígóó ch’aa deeyá?
this year.IGII within who overseas.GOO travel 3-going.F-QHa’át’éegishą’ nich’ah nííní’ą́?
where-at-Q 2-hat 3-2-set.down.SRO.PHa’át’íísh baa hane’?
What Q 3-for be.told.CIHaash nízah kodóó nighanjį’?
how-Q 3-long.N here-from 2-home-toHaidą́ą́’ shich’ą́ą́h ’ííchííl na’nishkaadgo.
winter-past 1-protect 3-snow.P 3-1-herd.CI-GOHáágóó lá díníyá?
where-to.Q 2-go.FHoozdo hoolyéedi deesdoi sha’shin. ’Áyaańda (’áyąą) diné bi’éétsoh t’áá gééd ndaakai.
Phoenix areal-called-at hot possibly no.wonder person 3-coat without pl-3-go.pl.PK’ad Na’nízhoozhídi naasháa le’.
now Gallup-at around-1-walk.I hopeMą’iitsoh shik’iilwodgo tsékooh góyaa bidááłgo’.
wolf 1-3-attack-COMP canyon areal-down 3-1-push.PMexicogóó daashin déyáa ni’.
Mexico-to was.it 2-go.I NI’Na’nízhoozhígóó deeyá, ya’?
Gallup-toward 2-go.sg.F QNa’nízhoozhídi yíníyáago t’áá ká ła’ bił ’ahóókááh lágo.
Gallup-at 2-go.P-GO see.to.it some 3-with 3pl-meet.O NEGNáás heesháałgo chidí bine’ ’ííyá.
forward 1-step.Prog-GO car 3-behind 1-go.PNdáa’di shizhé’é diné ła’ yił ’ahi’niigą́ą’go bita’ niséyá.
summer.ceremony-at 1-father man one 3-fight.P-GO 3-between 3-1-go.siPNichidí lá háadi nííníłbą́ą́z?
2-car Q where-at 3-2-park.PNił bééhózinísh ’éí doodaii’ nicheii daats’í bił bééhózin?
2-with 3-know.CI-Q TOP or 2-grandfather perhaps 3-with 3-know.CI
listen
Do you know or does your grandfather know?
bookmark- -ił with
- accompaniment
- Continuative Imperfective (CI)find in Navajo Verb Modes
- nisin think, wantfind in Navajo Verb Modes
- -ísh enclitic for yes/no questionsfind in Navajo Questions Lexicon
- doodaii’ particle orfind in Navajo Questions Lexicon
- daats’í particle for perhapsfind in Navajo Questions Lexicon
- Continuative Imperfective (CI)find in Navajo Verb Modes
- nisin think, wantfind in Navajo Verb Modes
Ólta’di ndeii’néego ’ashkii ła’ kin bizánághahdę́ę́’ shich’į’ ch’élwodgo bił ’ahídégoh.
school-at 1pl-play.I-GO boy some building-3-around-from 1-to out-3-run.P-GO 3-with 3-1-collide.PSha’áłchíní béeso ’ashladiin baa nínil ńt’éé’ t’ááła’ajį́ ’ałtso yibadooskai.
1-children money 50 3-for 2-put.PlO.P past at-once all 3-3-exhaust.PShicheii t’áá ’íiyisíí hastihgo biniinaa kónááhoot’éhí doo na’ádódlíi da.
1-grandfather very 3-old.N-GO because next.year NEG 3-expect.live.NP NEGShikéédę́ę́’ naa hodoolzhish.
1-behind-from 2-passing become.FShilééch’ąą’í bits’ąą ńdínésht’į́į́’.
1-dog 3-away.from 1-hide.PShilééchąą’í yázhí táa’go tsásk’eh yiyaa ’ahííjéé’.
1-dog small three-comp bed 3-under 3-lie.pl.NPShimá sání t’áá shídin ’ííyá.
Shí t’óó ’ááłk’iis yisháałgo shizhé’é tsékooh gódeg ha’asbą́ą́z.
1 merely SUP-alongside 1-go.Prog-GO 1-father canyon areal-up up-3-drive.PT’ah doo la’ nimá bich’į’ dínáah da.
still NEG surprise 2-mother 3-toward 2-go.I NEGTsinaabąąs bee nida’abąąs yę́ędą́ą́’ shi’dizhchį́.
wagon 3-with pl-3-drive.I past 1-pass-born.PYiską́ągo nighandi naadeeshááł.
tomorrow 2-home-at 2-to-1-go.FYootóodi níyáago shik’éí daostse’ laanaa nisin.
Santa.Fe-at 1-arrive.P-GO 1-relatives 3-1-see.O wish 1-want.CIŁa’ nááhai yę́ędą́ą́’ Tóta’di daashin niiłtsą́ą ni’.
one year prior Farmington-at wasn’t.it 2-1-see.P rememberI might have seen you last year at Farmington.
bookmark



