An example search has returned 50 entries
’Ak’ah ła’ dishhį́įhgo baa naashá.
lard some 3-1-melt.I 3-to 1-go.CIʼÁłah ʼaleehdi ʼamá bééhániih daats’í bá ’ádazhniiyą́ą́’? ʼÁko daatsʼí nímasii łaʼ ʼakǫ́ǫ́ dííkááł.
group gathering-at mother 3-3-remember perhaps 3-for 4-pl-eat.P so perhaps potatoes some there 3-2-take.OC.F’Ahbínídą́ą́’ hashbį’go baa nídiisdzá ’ákondi t’áadoo ’áłtso da.
morning-past 1-clear.I-GO 3-for 1-start.P however NEG complete NEG
listen
Even though I started clearing the land this morning I didn’t finish.
bookmark- Imperfective (I) (∅, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- hashbį’ clear the landfind in Navajo Verb Modes
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- ńdiishdááh startfind in Navajo Verb Modes
- ’ahbínídą́ą́’ this morningfind in Navajo Adverb Lexicon
- -dą́ą́’ past time
- time
- -aa to
- goal
’Ahwééh yishdlį́į́h ’áádóó naanishgóó yishááh.
coffee 3-1-drink.U and.then work-toward 3-1-go.U’Asdzą́ą́ t’ah doo naalyéhé bá hooghangóó digháah da.
woman still NEG trading.post-to 3-walk.I NEGThe woman has not gone to the store yet.
bookmark’Eii mósí tsásk’eh bik’i dah síłteeh.
that cat bed 3-on up 3-2-AO.CI’Ííyą́ą́’ dóó bik’ijį’ tsinyaagi nétį́į́ dóó ’iiłhaazh.
1-eat.P and 3-after tree-under-at.spec 1-lie.down.P and 1-sleep.P-’oh
Béégashii báháchxį’go bik’ee neeshchééł.
cattle 3-become.angry.I-GO 3-on.account.of 1-flee.ProgBéégashii yáázh ła’ shibee’í’diidłííd bik’i niní’ą́.
calf one 1-cattle.brand 3-on 3-1-put.NPBįįh bináyaa niłchiin ’éí hataałii chodayooł’į́.
deer 3-eye beneath matter that medicineman 3-3 use.ICh’ééh déyáago hooghangóó nááshdááł.
in.vain 1-go.sg.P-GO home-to 1-return.Prog
listen
I am tired and I’m on my way home.
bookmark- ch’ééh in vain, futilely, tryfind in Navajo Adverb Lexicon
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- déyá gofind in Navajo Verb Modes
- -go verb and subordinating encliticfind in Navajo Adverb Lexicon
- -góó to, toward, along, on, with a numeral it indicates a date
- Progressive (Prog)find in Navajo Verb Modes
- nááshdááł return, go backfind in Navajo Verb Modes
Ch’ééh jiyáán hastiin baa nahashniihgo ch’ééh ’ííł’įįd ’ahbínídą́ą́’.
watermelon man 3-from 3-1-buy.CI-GO tried in.vain 1-act.P morning-past
listen
I tried in vain to buy a watermelon from a man this morning.
bookmark- Continuative Imperfective (CI)find in Navajo Verb Modes
- nahashniih buy, sellfind in Navajo Verb Modes
- ch’ééh in vain, futilely, tryfind in Navajo Adverb Lexicon
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- ’asht’í actfind in Navajo Verb Modes
- ’ahbínídą́ą́’ this morningfind in Navajo Adverb Lexicon
- -aa to
Ch’iyáán ’ádaasdįįdgo kingóó ła’ hááshááł.
food pl-3-run.out.P-GO store-to some area-1-go.get.Prog
listen
The shelves are empty, and I am going to the grocery store.
bookmark- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- ’ádįįh dwindle, become extinctfind in Navajo Verb Modes
- -go verb and subordinating encliticfind in Navajo Adverb Lexicon
- -góó to, toward, along, on, with a numeral it indicates a date
- Progressive (Prog)find in Navajo Verb Modes
- hááshááł go along after itfind in Navajo Verb Modes
Chidí bąąh dah sitání bąąh dah shishtįįh ńt’éé’ ’ił adaagizí doo ’éí da lá.
car license plate 3-1-put. I SSO past Sup-with screw neg that neg Disc.Chidí naat’a’íísh hooghan yikáá’góó ch’ét’a’ doodaii’ dził bąąhgóósh ch’ét’a’?
airplane-Q hogan 3-over-along 3-fly.P or mountain 3-side-along-Q 3-fly.PDá’ák’ehdi t’ah ńt’éé’ t’óó ’ayóigo nahachagii bizhiin yijiłgo yiiłtsą́.
field-at still past many grasshoppers swarm 4-move.along.Prog-GO 3-1-see.PDoo choshijooł’į́į́’ le’ ’át’éégóó shił hóyéé’.
NEG 3-1-make.use.O proof.against-NEG 1-with lazy.NIHa’át’éego lá ’íiyisíí ’atiinjį’ ’ańdeeshdááł lá?
how Q main road-up.to 1-back-on-go.sg.F DISCHa’át’íí biniiyé ’ákǫ́ǫ́ díníyá?
what 3-for.purpose there 2-start.go.PHádą́ą́’sh Dibé Nitsaadę́ę́’ néínídzá?
when-past-Q Colorado 3-return.PJáádéé ́ałgháázhdikahígíí naaki góne’ iiyá.
leg.by-means-of 3-3-race-NMLZ two rank 1-go.PK’os jóhonaa’éí yich’ą́ą́h ’i’ííjool.
cloud sun 3-protect 3-drift.PMósí yázhí bimá yits’ą́ą́’ yóó’ííyá.
kitten 2-mother 3-from away-3-go.PNa’nishkaadgo nídíshchííyaagi hanáshyį́į́h ńt’éé’ ’iiłhaazh lá, t’ah nít’éé’ shilééchąą’í ch’ééshinísid.
1-herd.I-GO pinetree-under-at 1-rest.I past 1-slept.P DISC all.of.sudden 1-dog 1-woke.up.P
listen
When I was out herding I was resting under a pinetree and I went to sleep but suddenly to my surprise my dog woke me up.
bookmark- Imperfective (I) (∅, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- na’nishkaad herd, go out herdingfind in Navajo Verb Modes
- -yaa under, beneath, down
- location
- -gi at
- Imperfective (I) (∅, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- hanááshyį́į́’ restfind in Navajo Verb Modes
- ńt’éé’ relates to past timefind in Navajo Adverb Lexicon
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- ’iishháásh sleepfind in Navajo Verb Modes
- t’ah ńt’éé’ all of a suddenfind in Navajo Adverb Lexicon
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- ch’ééníssííd awaken him/herfind in Navajo Verb Modes
Na’nízhoozhídę́ę́’ shíká bił ’oolwoł.
Gallup 1-for 3-with 3-drive.INaakaii Bito’gi béégashii bee łá’í ’ídlínígíí bee ’anishtah.
mexican water-at cow 3-with one-unify.P-COMP 3-with 1-among.NINi ga’ k’ad dibé bikéé’ díínááł.
you EMPH now sheep 3-behind 2-go.FNiba’ sézį́.
2-wait 1-stand.SPNNichxǫ’ t’áadoo baa nánít’íní.
stop NEG 3-about 2-bother.I-ÍNihizaad ’índa bik’i’diishtį́į́h ndi k’ad bee yashtí’ łeh.
1du-language until.now 3-1-understand.I but now 3-by.means.of 1-talk.DI usuallyNíká ’adeeshwoł biniiyé níyá.
2-for 1-run.F 3-purpose.of 1-came.PNíwe, doo ch’il bikáá’ nijigháa da!
stop NEG plant 3-on 3-4-walk.I NEGŃléí dziłtsį́į́góó diit’ash.
there mountain-base-toward start-1du-go.du.ISam ’ádił yálti’.
Sam reflx-with 3-talk.DIShá bíighah tsiyaa sédáago, shinááł nida’jiłkǫ́ǫ́’.
sun proportionate tree-under 1-sit.SPN-GO 1-watch.CI pl-4-swim.PShá hooł’aah.
1-for areal-2 move-over.IShikee’ ’ániidígo biniinaa shikee’ bąąh tó’diisool.
1-shoe recently because 1-foot 3-on 3-blister.form.PShikéédę́ę́’ naa hodoolzhish.
1-behind-from 2-passing become.FShiye’ éí naaki béeso yideená chidí yésį́.
1-son TOP two money 3-exchange.for car 3-stand.SPNShizhé’é bichíditsoh yaa naashnish
1-father 3-truck-large on.it 3-3-worked.P 1-father 3-truck-large on.it 3-3-workedShį́į́dą́ą́’ na’niiłkaadgo t’áá ’áháníjį’ ’adeeshch’iłgo bik’ee deelyiz.
Sitsóí yik’i sidáhí béé’éshdlééh.
1-grandchild 3-on 3-sit.SPN-nom 3-1-copy.IT’áadoo hosh biih dadoołtaałí.
neg cactus 3-in pl-2dpl-step.O-ÍTó lą’ígo nidlą́ ’áko bee nitah yá’áhoot’ééh dooleeł.
water many 3-2-drink.DI so 3-with 2-among pl-3-good.NI futureTó tsíídkáá’ didíkaah.
water charcoal-on start-3-2-put.I.OCTsé bikáa’gi béésh dah si’ą́.
rock 3-on-at knife up 3-sit.SNPYas Niłt’ees bini góne’ yas dajiłhį́į́h.
January 3-in 3-into snow Pl.4-melt.IYiską́ągo Na’nízhoozhígóó deet’áazhgo haa’í lá ’adiidį́į́ł?
tomorrow Gallup-to 1dpl-go.du.F-GO where Q 1pdl-eat.F
listen
When we go to Gallup tomorrow, where shall we eat?
bookmark- yiską́ągo tomorrowfind in Navajo Adverb Lexicon
- -góó to, toward, along, on, with a numeral it indicates a date
- -go verb and subordinating encliticfind in Navajo Adverb Lexicon
- Future (F)find in Navajo Verb Modes
- déyá start to gofind in Navajo Verb Modes
- haa’í wherefind in Navajo Questions Lexicon
- lá particle for content questionsfind in Navajo Questions Lexicon
- Future (F)find in Navajo Verb Modes
- yíshą́ eat itfind in Navajo Verb Modeslook up conjugationhide conjugation ▾




