An example search has returned 50 entries

Ch’ééníshį́įgo náá’deeshtł’óół nissin.

return.summer.GO 1-again.weave.F 1-desire

’Abe’ yistiní hazhóó’ógo ni’ ninishtłeeh ńt’éé’ nááłhęęsh.

ice.cream carefully stop 3-1-stop.carry.I past 3-fall.P
listenloadingplaying

I was carefully putting down a scoop of ice cream when it fell.

’Adą́ą́dą́ą́’ ’íítseedgo bee na’anishí hasht’enáshdlééh.

yesterday 1-pound.P-GO tool 3-1-put.back.I

’Ahbínídą́ą́’ ch’ééh niba’ hasht’e’ ’ádííníszin.

morning-Past in.vain 2-wait ready REFL-1-keep.CI

listenloadingplayingSpeaker: Tyler TinhornlistenloadingplayingSpeaker: Ellavina PerkinslistenloadingplayingSpeaker: Sharon J. Nelson

I was all ready and waiting for you all this morning (but you didn’t come).

’Anít’i’ ńtłóo’go biniinaa béégashii t’óó yigháníkah.

fence 3-loose.P-GO 3-because.of cow just 3-through-3-go.pl.P
listenloadingplaying

Because the fence is slack (loose), the cows go right through it.

’Ashą́ą́ nít’ę́ę́’ t’áadoo hooyání shaa ’ílwod.

1-eat.Prog past suddenly 1-for 3-drive.P

’Ayóo łį́į́’ sh naalgeed diní, ’ííshją́ą́shį́į́ díí łį́į́chogii bikáá’ dah ńdaah.

very horse 1-with 3-buck.CI 3-2-say.NI lets.see this stallion 3-on up 2-sit.I
listenloadingplaying

You said you’re good at riding broncos; let’s see you get on this stallion!

’Ayóo’ósh nidlóóh? ’Áyaańda dah dinítsiz.

very-Q 2-cold.I no.wonder up 2-shiver.NI

’Ałah ’aleehgóó deesháál nínízinísh doodago béésh nitsíkeesí daats’í bee nidoonááł ’éí doodago t’áá hooghanídi daats’í KTNN yídíiłts’iił?

meeting-to 1-go-F 3-2 want.NI-Q or computer possibly 2-watch.F or just home-at possibly KTNN 3-2-listen.F

’Ałní’ní’ą́dą́ą́’ t’ah doo da’adánígóó disháágóó ch’iyáán ’ásdįįd.

noon-past still NEG cafeteria-to 1-go.I-NEG food 3-dwindle.NI

’Ííshją́ą́ díí ’atoo’ béésh bii’ kǫ’í bikáá’ dah séką́.

don’t forget this stew stove 3-top up 1-put.P.OC
listenloadingplaying

Don’t forget that I put the stew on the stove.

’Ólta’góó daats’í deeshááł doodaii’ jooł bee nideeshneeł.

school-toward maybe 1-walk.F or ball 3-with 1-play.F

’Ólta’dóó ’azee’ ’al’íníjį’ t’áá ná’ahanaad.

school-from hospital-to just long.time.pass.I

Asdzą́ą́ yázhí bichidí doondó’ ndi naalnish da.

woman little 3-car not.even but 3-work.P NEG

Awéé’ doo ndó’ yidlóoh da.

baby NEG NDO’ 3-cold.I NEG
listenloadingplaying

The baby isn’t even cold.

ch’ínígóó

listenloadingplaying

everything possible without result, failure in spite of every effort, to no avail

Ch’óóshdą́ą́dą́ą́’ Na’nízhoozhídi kééhasht’į́ ńt’éé’.

formerly Gallup-at 1-live.I past
listenloadingplaying

I used to live in Gallup. I lived formerly in Gallup.                                                                                                                                                                        

Chidí sits’ą́ą́’ hashtł’ish yiih yilwodgo t’áá ch’į́į́góó ch’ééh ’ííł’įįd.

car 1-away mud 3-into 3-go.P-GO just fail in.vain 3-1-act.P

Chʼééh jiyáán doo łikan da, wóóyą́ą́ʼ.

watermelon NEG sweet NEG 3-3-eat.O
listenloadingplaying

The watermelon does not taste good. Don't eat it.

Dibé bits’į́’ daodą́ą́laanaa.

sheep 3-meat pl-3-1dpl-eat.O LAANAA

Díí chidí ’ayóo dilwo’ ha’ní ’áko ndi doo baa jííníshłíi da.

this car very 3-fast 3-say.P CONJ NEG 3-about 4-1-rely.P NEG

Doo ’atiin bąąhgóó ch’il ’ahwééh ’áłah ’ájíléeh da.

NEG road 3-beside-along plant coffee together 3-4-gather.SFO.I NEG

Doo ’áłah diidleeł da.

NEG together pl-1dpl-meet.pl.F NEG

Doondó’ ’ółta’ da.

NEG 3-go.school.NI NEG
listenloadingplaying

He doesn’t even go to school.

Dził bíchį́į́shk’ą́ą́h gódeg hoołtį́į́ł.

mountain 3-nose-against areal-up areal-rain.Prog
listenloadingplaying

It’s raining up on the point of the mountain.

Dziłghą́’ą́ bizaad diists’a’ laanaa.

White.Mountain.Apache 3-language 1-understand.NI wish

hahí

listenloadingplaying

fast, quick

Haidą́ą́’ shich’ą́ą́h ’ííchííl na’nishkaadgo.

winter-past 1-protect 3-snow.P 3-1-herd.CI-GO

Hazhóʼí síní. Tʼáadoo naaní’dííldisí.

careful 2-sit.I NEG again-2-wander.Prog-í

Hoozdo hoolyéedi deesdoi sha’shin. ’Áyaańda (’áyąą) diné bi’éétsoh t’áá gééd ndaakai.

Phoenix areal-called-at hot possibly no.wonder person 3-coat without pl-3-go.pl.P
listenloadingplaying

I guess it’s warm in Phoenix. No wonder people go around without coats.

k’adę́ę

listenloadingplaying

nearly, almost

K’adę́ę ’ałné’e’áahgo díchin bik’ee shitah ’anahodí’niitłi’.

now noon hunger 3-account 1-among 1-shake.R
listenloadingplaying

When it is nearly noon, I get shaky from hunger.

Kintah góyaa yishááł ńt’éé’ béeso ńdiiłtsooz

areal-down 1-go.Prog past money 3-1-pick.FFO.P

Kénídánííljeehgo, sin ła’ beehódíítał.

shoe.game-GO song some 2-sing.F

Ląʼí Náhóółago hodookʼááłígíí yaa kódzaa dooleeł

much 3-rain-GO.O 3-fire.I-IGII 3-down to.happen.NI 3-become.F
listenloadingplaying

The forest fire will go down if we get heavy rain.

Naaki yiskánídą́ą́’ da’iiníílta’go hahoolzhiizh.

two day-past pl-1dpl-school.NI-GO start-time.passing.P
listenloadingplaying

We started school a couple of days ago.

Nibéézh bee hane’é doo ndi naalnish da.

2-cellphone NEG but 3-work.P NEG

Níwe, doo aghaa’ bee nijinée da!

stop NEG wool 3-with 3-4-play.I NEG
listenloadingplaying

Stop, one does not play with wool!

Shá bíighah na’ashkǫ́ǫ́’go yiishjį́į́’ lá.

sun proportionate 1-swim.CI-GO 1-sun.burn.I DISC

Shilééchąą yázhí shikéé’ yildlosh ńt’éé’ hashtł’ish yiih yildloozh.

1-dog little 1-behind 3-walk.Prog past mud 3-into 3-walk.P

T’ah doo sha’áłchíní haleehę́ędą́ą́’ doozhǫǫgo shibéeso (sibéeso) hólǫ́ǫ́ ńt’éé’.

still NEG 1-children 3-be.born.I-past satisfactory 1-money 3-exist.NI past
listenloadingplaying

Before I acquired a family I had plenty of money.

T’ahádą́ą́’ dah ’ayítł’óh.

before.thus up 3-2-loom.set.I

T’áadoo yaa nidanoht’áhí.

NEG down pl-3-2dpl-put.SRO.I-Í

T’áá ’ákwíízhíní tó dah siyínígóó ’ałnánáshdááh.

every summer lake-toward again-1-go.R

Tsé bikáa’gi béésh dah si’ą́.

rock 3-on-at knife up 3-sit.SNP

Tł’ée’go shibee ni’dildlaadí bóhosésa’go ch’ééh ’ádináhweessił.

night-GO 1-flashlight 3-1-miss.P-GO in.vain reflex-around-1-grope.Prog
listenloadingplaying

When I missed my flashlight at night I groped around myself.

Tł’óo’di kǫ’ diltłi’ bikáa’gi chéch’il ła’ dináádísh’nííł.

outside-at fire 3-burn.NI 3-on-at oak some fire-again-3-1-move.PlO.I

Yiską́ągo níléí hódahdi ’ółta’di ni’dí’néeshtįįł nissin.

tomorrow that up.at school-at 1-teach.F 1-want.CI