Your search for * in time has returned 50 entries

’Aadę́ę́’ hoołtį́į́ł.

there-from 3s-rain.Prog

’Adą́ą́dą́ą́’ shá bíighah ’atah ’adishdiłgo ’i’íí’ą́.

yesterday 1-for 3-passing down 1-play.stick.dice.RI-GO evening

’Ahbínídą́ą́’ ch’ééh niba’ hasht’e’ ’ádííníszin.

morning-Past in.vain 2-wait ready REFL-1-keep.CI
listenloadingplaying

I was all ready and waiting for you all this morning (but you didn’t come), (Lit. in vain I wait for you in readiness).

’Ałk’idą́ą́’ Diné bikéyah bikáa’gi łį́į́’ bichąą bíighahgo tł’oh deíl’áá ńt’éé’ jiní.

long.ago Navajo.land 3-upon-at horse 3-belly sufficient-GO Pl-3-extend.out.of.sight.SNP hearsay

listenloadingplayingSpeaker: Dana DesideriolistenloadingplayingSpeaker: Lorene B Legah

They say that long ago the grass in the Navajo country was as high as a horse’s belly.

’Ałk’idą́ą́’ shimá b na’nishkaadgo ’aghaa’ yisdizígíí dibé yázhí yichíihgo yizénéíłt’ih.

long ago 1-mother 3-with SUP-1-herd.I-GO wool 3-spin.P-ígíí lamb 3-birth.P-GO 3-neck-around-3-tie.P

’ałk’idídą́ą́’

listenloadingplaying

quite some time ago, quite a long time ago

’Ałk’idídą́ą́’ kin ’áshłaa ńt’éé’ ’éí t’ahdii bii’ shighan.

quite.long.ago house 3-1-make.P past it still 3-in 1-home

’Éí naanishígíí haa nízahdę́ę́’ binanilnishgo hoolzhiizh?

that work-ÍGÍÍ how 3-long.N-past 3-2-work-GO time.move.P

-dę́ę́’

-dóó

-ee

-íighah

At'ééd aní shí k'ad naalyéhé báhooghango déyá. Nit'éé' bimá aní k'adee' da'iigháásh.

girl 3-say.IP 1-now goods 3-for-home-GO directional-go. past 3-mother 3-say.IP now time-sleep.

Chidí bąąh dah sitání bąąh dah shishtįįh ńt’éé’ ’ił adaagizí doo ’éí da lá.

car license plate 3-1-put. I SSO past Sup-with screw neg that neg Disc.
listenloadingplaying

I started to put the license plate on my car when I found out I had the wrong kind of nut and bolt (or screws).

Da’ ’ałní’ní’ą́ąjį’ tł’óo’di nishínílnish?

Q noon-until outside-at 2-work.P

Damóo yę́ędą́ą́’ dziłghą́ą́’dę́ę́’ shádí dóó ba’áłchíní bił ’adaashkai.

sunday past.time mountain-top.of-from 1-elder.sister and 3-children 3-with downward-1-go.Pl.P

listenloadingplayingSpeaker: Dana DesideriolistenloadingplayingSpeaker: Lorene B LegahlistenloadingplayingSpeaker: Devon Denny

Last Sunday I accompanied my older sister and her family down from the mountaintop.

Díí chąą’ shą’ háádę́ę́’ niníyęęzh?

this manure-Q where-from 3-ooze.P

Dííshą’ látsíní háádę́ę́’ naa ninídee’?

this-Q bracelet where-from 2-to 3-arrive.PlO.P

Dlǫ́ǫ́’ ’a’ą́ą́dę́ę́’ hanoolne’ dóó naneesne’.

prairie.dog hole-from stick.head.up.out.P and 3-look.around.P

Dziłdę́ę́’ hoołtį́į́ł ńt’éé’ t’áá nihich’į’jį’ ’ásdįįd.

mountain-from areal-rain.Prg past just 1pl-toward-up.to 3-disappear.P

Ha’a’aahdę́ę́sh naaghan ’éí doodago e’e’aahdę́ę́sh naaghan?

east-from-Q 2-home TOP or west-from-Q 2 home

Haidą́ą́’ ’a’áán góne’ naashnish ńt’éé’ --- doo sh yá’áhoot’éeh da.

winter-past mine.shaft 1-work.I past neg 1-with area-good.N neg

Haidą́ą́’ shich’ą́ą́h ’ííchííl na’nishkaadgo.

winter-past 1-protect 3-snow.P 3-1-herd.CI-GO

Háádę́ę́’shą’ tó ndahohheeh?

where-from-Q water pl-3-2-haul.LPB.I

Hoozdodę́ę́’ Łééchąąłgaii bee nááshdááłgo Kinłánídi da’jiyání góne’ sédáago shiyaa haalwod lá.

Phoenix-from greyhound.bus 3-with 1-return.Prog-GO Flagstaff-at cafe into 1-sit.SPN-GO 1-under 3-run.P DISC

Kintahdę́ę́’ łį́į́’ sh nááldlosh.

town-from horse 1-with 3-crawl.CI

Na’nishkaadgo nídíshchííyaagi hanáshyį́į́h ńt’éé’ ’iiłhaazh lá, t’ah nít’éé’ shilééchąą’í ch’ééshinísid.

1-herd.I-GO pinetree-under-at 1-rest.I past 1-slept.P DISC all.of.sudden 1-dog 1-woke.up.P

Neeznáadigóó ’oolkiłgo ’áłah ’aleeh daaní.

ten.at-toward time-GO meeting pl-4-say.NI

ńt’éé’

listenloadingplaying

relates to past time. Used variously as an adverb, a connective (conjunction), and, with nouns, as an adjective translatable as “former, late, deceased”

Sha’áłchíní béeso ’ashladiin baa nínil ńt’éé’ t’ááła’ajį́ ’ałtso yibadooskai.

1-children money 50 3-for 2-put.PlO.P past at-once all 3-3-exhaust.P

Shi’éé’ kin bikáá’dóó hadah (or bidah, ’adah) ’ahé’ah.

1-clothes house 3-on-from areal-downward 3-1-toss.FFO.P

Shighan bíighahgi yas biyi’dę́ę́’ tsé hahíí’ą́.

3-house 3-inside of snow 3-inside-from rock 3-stick.out.NP

Shighandóó ha’a’aahjígo ’ahidiildzis dóó ’ákóyaa bida’atiin.

1-house-from east-to-GO join-together-canyons and there-down 3-off-road

Shikindóó t’áá ’ahanidi nikin si’ą́

1-house-at just near-at 2-house 3-sit.P.SRO

Shilééchąą’í sitsijį’ yilwoł.

1-dog 1-ahead-to 3-run.I

Shilééchąą’í yázhí shikéé’ yildlosh ńt’éé’ hashtł’ish yiih yildloozh.

1-dog little 1-behind 3-walk.Prog past mud 3-into 3-walk.P

Shimósí yázhí tsin yąąh dah sidáago hádésh’na’ ńt’éé’ ’áłt’ąą hadanáálwod.

1-cat little tree 3-on up 3-sit.SPN-GO 1-climb.P but after.all 3-run.down.P

T’ah ’ałk’idídą́ą́’ sik’is t’áá yiiłtsą́ą́ nít’ę́ę́’.

still long-ago 1-friend just 3-1-see.P past

T’ah doo lą’í náháhą́ądą́ą́’ ’Ashįįh Bii’ Tóodi shighan nít’ę́ę́’.

still NEG many year-past Salt.Lake.City-at 1-home past

Tó Haach’i’dę́ę́’ ’ííyisíí naashá.

Tohatchi-from truly 1-go.CI

Tsinaabąąs bikáádę́ę́’ ’adaashááh nt’éé shitł’aakał ’íízǫ́ǫ́z.

wagon 3-from downward-1-go.I past 1-skirt 3o-1-tear.P

Tł’éédą́ą́’ ni’shéłhaazh.

night-past 1-rest.P

łah

listenloadingplaying

once, at one time, once upon a time

łahda

listenloadingplaying

sometimes, from time to time