An example search has returned 50 entries

’Adą́ą́dą́ą́’ shá bíighah ’atah ’adishdiłgo ’i’íí’ą́.

yesterday 1-for 3-passing down 1-play.stick.dice.RI-GO evening

’Ahbínídą́ą́’ ch’ééh niba’ hasht’e’ ’ádííníszin.

morning-Past in.vain 2-wait ready REFL-1-keep.CI

listenloadingplayingSpeaker: Ellavina PerkinslistenloadingplayingSpeaker: Sharon J. NelsonlistenloadingplayingSpeaker: Sharon J. Nelson

I was all ready and waiting for you all this morning (but you didn’t come), (Lit. in vain I wait for you in readiness).

’Ahbínídą́ą́’ t’áadoo ’ííyą́ą́’góó biniinaa wónáásdóó dichin shi’niiłhį́.

morning-past neg 1-eat.P-GO.NEG 3-because soon hunger 1-3-kill.I

’Awééh kweʼé ninishteeh, adaʼoogeeh.

baby here 3-carry.AnO.I 3-fall.O

’ayóigo

listenloadingplaying

very, extremely

’Ayóo łį́į́’ sh naalgeed diní, ’ííshją́ą́shį́į́ díí łį́į́chogii bikáá’ dah ńdaah!

very horse 1-with 3-buck.CI 3-2-say.NI lets.see this stallion 3-on up 2-sit.I
listenloadingplaying

You said you’re good at riding broncos; let’s see you get on this stallion!

’Ayóo łį́į́’ sh naalgeed diní, ’ííshją́ą́shį́į́ díí łį́į́chogii bikáá’ dah ńdaah.

very horse 1-with 3-buck.CI 3-2-say.NI lets.see this stallion 3-on up 2-sit.I
listenloadingplaying

You said you’re good at riding broncos; let’s see you get on this stallion!

’Azhą́ shibéeso hólǫ́ǫ ndi t’áadoo ła’ baa nínil da.

even.though 1-money 3-exist.NI even.though NEG some 3-to 3-1-give.PlO1.P NEG

’Ałk’idą́ą́’ Diné bikéyah bikáa’gi łį́į́’ bichąą bíighahgo tł’oh deíl’áá ńt’éé’ jiní.

long.ago Navajo.land 3-upon-at horse 3-belly sufficient-GO Pl-3-extend.out.of.sight.SNP hearsay
listenloadingplaying

They say that long ago the grass in the Navajo country was as high as a horse’s belly.

’Ałk’idídą́ą́’ kin ’áshłaa ńt’éé’ ’éí t’ahdii bii’ shighan.

quite.long.ago house 3-1-make.P past it still 3-in 1-home

’Ałk’idą́ą́’ ’éiyá naadą́ą́’ ’ayóo k’éédadiilyééh nít’éé’.

long.ago TOP corn very pl-3-1dpl-plant.R past

Ííshją́ą́ shį́į́ díí ’atoo’ béésh bii’ kǫ’í bikáá’ dah séką́.

certainly perhaps this stew stove 3-on up 3-1-put.OC.P

'Áłahji’ tó dilchxoshí síníł’ą́.

always water popping-Í 3-2-keep.SPN

Awéé’ doo ndó’ yidlóoh da.

baby NEG NDO’ 3-cold.I NEG
listenloadingplaying

The baby isn’t even cold.

Bááh łikanígíí ła’ nisin háálá ayóo łikan.

bread 3-be.sweet.NI.NOM some 3-1-want.NI because very 3-be.sweet.NI

Béégashii báháchxį’go bik’ee neeshchééł.

cattle 3-become.angry.I-GO 3-on.account.of 1-flee.Prog

ch’į́į́góó

listenloadingplaying

everything possible without result, failure in spite of every effort, to no avail

Chidí kǫ́ǫ́ ndaajeehígíí t’áá ’ániidígo dahodeezlįįd.

car here 3-run.pl.I-COMP just recently pl-3-become.P
listenloadingplaying

These cars that run around here just recently came into existence, cars are a recent invention.

Chidí sits’ą́ą́’ hashtł’ish yiih yilwodgo t’áá ch’į́į́góó ch’ééh ’ííł’įįd.

car 1-away mud 3-into 3-go.P-GO just fail in.vain 3-1-act.P

Diné k’asdą́ą́’ t’áá ’ałtso bichidí dahólǫ́ dííshjį́į́góó.

person nearly everyone 3-car pl-exist.N nowadays
listenloadingplaying

Nearly everyone has a car nowadays.

Doochǫǫł ’át’éego ha’éé’ bik’íhizhdizheeh dooleeł.

ridiculous 3-be.NI-GO 4-clothes 4-spit.P FUT
listenloadingplaying

It is ridiculous (intolerable) for a person to spit on his clothing.

Dooládó’ t’áadóó biniyéhégóó naadzólníi da.

certainly NEG 3-because-Í-NEG-GO handsome DA

Haahláyéé ch’íjíghááh.

don’t.dare out-4-come.I
listenloadingplaying

Don’t you dare come out!

Hastiin ’éí tsídii ła’ ’adah ’ayídzíí’ą́.

man TOP bird INDEF down 3-3-knock.off.SRO.P

Hoozdodę́ę́’ Łééchąąłgaii bee nááshdááłgo Kinłánídi da’jiyání góne’ sédáago shiyaa haalwod lá.

Phoenix-from greyhound.bus 3-with 1-return.Prog-GO Flagstaff-at cafe into 1-sit.SPN-GO 1-under 3-run.P DISC

K’adę́ę ’ałné’e’áahgo díchin bik’ee shitah ’anahodí’niitłi’.

now noon hunger 3-account 1-among 1-shake.R
listenloadingplaying

When it is nearly noon, I get shaky from hunger.

Kintah góyaa yishááł ńt’éé’ béeso ńdiiłtsooz

areal-down 1-go.Prog past money 3-1-pick.FFO.P

laanaa

listenloadingplaying

optative particle expressing a positive wish, hope or desire

Nida’iilyéego ’áłt’ąą yiską́ągo ’índanááł doo.

pass.pay.I-go after.all tomorrow only.then 2-come.Prog future

Nidlóóhísh ’éí doodago doo daats’í nidlóoh da?

2-cold.X-Q TOP or NEG perhaps 2-cold.X-Q NEG

Nidlóóhísh doodaii’ dooísh nidlóoh da?

2-cold.I-Q or NEG-Q 2-cold.I-Q NEG

Nimá yázhí bighangóó díílwoł dóó ’áájí ’awéé’ baa ’áhólyą́dooleeł.

your aunt 3-house-to 2-run-and that-way baby 3-for 2-care.CI FUT

Sha’áłchíní béeso ’ashladiin baa nínil ńt’éé’ t’ááła’ajį́ ’ałtso yibadooskai.

1-children money 50 3-for 2-put.PlO.P past at-once all 3-3-exhaust.P

Shá bíighah yáshti’ lá.

sun proportionate 1-talk.I DISC

Shikee’ ’ániidígo biniinaa shikee’ bąąh tó’diisool.

1-shoe recently because 1-foot 3-on 3-blister.form.P
listenloadingplaying

Because my shoes are new, they made a water blister on my foot.

Shimá sání dah díníilghaazh ’ayiila’ii’, nihí yaa néíni’ką́.

1-grandmother frybread 3-3-make.P-and 1.dpl under 3-3-place.P

Shimósí yázhí tsin yąąh dah sidáago hádésh’na’ ńt’éé’ ’áłt’ąą hadanáálwod.

1-cat little tree 3-on up 3-sit.SPN-GO 1-climb.P but after.all 3-run.down.P

t’áá

listenloadingplaying

just

T’áá ’ákwíízhíní tó dah siyínígóó ’ałnánáshdááh.

every summer lake-toward again-1-go.R

t’áá ’íiyisíí

t’óó

listenloadingplaying

with

T’áá ’aaí ’aníigo t’éiyá doo bikee’ saad si’ą́ą da.

truly 3-say.I-GO only NEG 3-behind word 3-sit.SPN NEG

Tsxį́įłgo tł'aakał ła’ ’ájóle’.

hurry-GO skirt some 3-4-make.O
listenloadingplaying

One wishes to quickly make a skirt.

Yas naanáásmasgo wónáásdóó ’ayóó ’áníłtsxo silį́į́.

snow 3-1-roll.around.Prog soon more large 3-become.P
listenloadingplaying

I was rolling the snowball around and it got very large.

Yiską́ągo Na’nízhoozhígóó deet’áazhgo haa’í lá ’adiidį́į́ł?

tomorrow Gallup-to 1dpl-go.du.F-GO where Q 1pdl-eat.F

yóó’

listenloadingplaying

away (disappearing, getting lost)

Łah shicheii nahałáago bá ’asmaz ńt’éé’.

once 1-grandpa 3-perform.ceremony.CI-GO 3-for 3-1-twirl.CI past
listenloadingplaying

Once when my grandfather performed a ceremony, I twirled (the bullroarer tsin ndi’ni’) for him.

ʼAwéé chʼídeeldloʼ. ʼA’áshįįh daatsʼí nihee dahólǫ́.

baby 3-laugh.P Navajo.salt perhaps 2dpl-with pl-HO-exist.NI