An example search has returned 50 entries

’Adą́ą́dą́ą́’ ’íítseedgo bee na’anishí hasht’enáshdlééh.

yesterday 1-pound.P-GO tool 3-1-put.back.I

’Ashą́ą́ nít’ę́ę́’ t’áadoo hooyání shaa ’ílwod.

1-eat.Prog past suddenly 1-for 3-drive.P

’Ashkii nishłínę́ędą́ą́’ łah yoostsah bik’íníyá.

boy 1-be.NI-past once ring 3-1-find.P

’Awééh kweʼé ninishteeh, adaʼoogeeh.

baby here 3-carry.AnO.I 3-fall.O

’Azhą́ hasistih ndi ’ayóo ’eesh’į́.

even.though 1-be.old.P even.though very 3-1-see.Prog

’Ałk’idą́ą́’ dahane’ yę́ę k’ad ’índa baa nídahane’.

past pl-3.tell.story.I old now until.now 3-for pl-3.tell.story.I

’Ałk’idą́ą́’ Naayéé’ Neizghání ha’a’aahjigo ’atsiniltł’ish bił dah yizdéél jiní.

long.ago Monster Slayer east-to lightning 3-with up 3-move.SFO.P 4-say
listenloadingplaying

It is said that long ago Monster Slayer was carried away eastward by lightning.

’Ałk’idą́ą́’ shimá b na’nishkaadgo ’aghaa’ yisdizígíí dibé yázhí yichíihgo yizénéíłt’ih.

long ago 1-mother 3-with SUP-1-herd.I-GO wool 3-spin.P-ígíí lamb 3-birth.P-GO 3-neck-around-3-tie.P

’Ałk’idídą́ą́’ kin ’áshłaa ńt’éé’ ’éí t’ahdii bii’ shighan.

quite.long.ago house 3-1-make.P past it still 3-in 1-home

’át’ahígo

listenloadingplaying

shortly, soon, in a little while

’áłt’ąą

listenloadingplaying

after all, in spite of that, “darn if”, unfortunately

Asdzą́ą́ yázhí bichidí doondó’ naalnish da.

woman little 3-car not.even but 3-work.P NEG

Béésh bii’ kǫ’í bizooł dego deez’á.

stove 3-pipe up 3-extend.SPN
listenloadingplaying

The stovepipe sticks up (extends upward, rises).

Ch’íníyáá nít’ę́ę́’ t’áá hooshch’į’ łééchąą’í shich’į’ ch’élwod.

out-1-go.P past suddenly 1-to dog out-3-come.P

ch’į́į́góó

listenloadingplaying

everything possible without result, failure in spite of every effort, to no avail

Ch’óóshdą́ą́dą́ą́’ Bilagáanaa Bizaad doo diists’a’ da. K’ad ’éí t’áá shxǫǫ t’áá bee yáshti’.

formerly English neg 1-understand.I neg. Now TOP good.thing barely 3.with 1.speak-I

Ch’óóshdą́ą́dą́ą́’ Diné Bizaad naalkaah doo sh bééhózin da. K’ad éí t’áá shxǫǫd sh báá hózin.

formerly Navajo language research NEG 1-with 3-of ho-know.CI NEG | now TOP luckily 1-with 3-about-ho-know.CI

Chidí ’anáshdlééh, háálá doo naalnish da.

car 3-1-repair.I because NEG 3-work.I NEG

Chidí kǫ́ǫ́ ndaajeehígíí t’áá ’ániidígo dahodeezlįįd.

car here 3-run.pl.I-COMP just recently pl-3-become.P
listenloadingplaying

These cars that run around here just recently came into existence, cars are a recent invention.

Chidí łizhinígíí doodago łigaaígíí daats’í nahideeshnih?

car black-nom or white-nom perhaps 3-2-buy.F

dah

listenloadingplaying

up (at an elevation), off (as in starting off), static (holding)

Deenásts’aa’ sh naaldloosh ńt’éé’ shimá siiłtsą́, yiniinaa násineestsxas.

ram 1-with 3-trot.CI past 1-mother 1-3-see.P 3-because 1-3-whip.P
listenloadingplaying

I was riding around on a ram when my mother saw me and she gave me a whipping because of it.

Díí tł’éé’ ’iidííłhosh.

this night 2-sleep.F

Díí tł’éé’ t’áá ká dóola dá’ák’eólyeed.

this night NEG bull into.field-3-run.O

Doo ’atiin bąąhgóó ch’il ’ahwééh ’áłah ’ájíléeh da.

NEG road 3-beside-along plant coffee together 3-4-gather.SFO.I NEG

Doo choshijooł’į́į́’ le’ ’át’éégóó sh hóyéé’.

NEG 3-1-make.use.O proof.against-NEG 1-with lazy.NI

Doo t’áá k’ad chidí na’ní’ą́ą da.

NEG just now vehicle 2-3-1-lend.P NEG

listenloadingplayingSpeaker: Dana DesideriolistenloadingplayingSpeaker: Jennifer Reyes Morgan

I don’t want to lend you a car.

Doo łá’í ndi naash’áa da.

NEG one but 3-1-hold.SRO.CI NEG
listenloadingplaying

I haven’t a single one, I have not even one.

Dziłdę́ę́’ hoołtį́į́ł ńt’éé’ t’áá nihich’į’jį’ ’ásdįįd.

mountain-from areal-rain.Prg past just 1pl-toward-up.to 3-disappear.P

Hádą́ą́’ ’áłtsé chidí naat’a’í n nast’a’?

When past first airplane 2-with 3-fly.P

Hoozdo hoolyéedi deesdoi sha’shin. ’Áyaańda (’áyąą) diné bi’éétsoh t’áá gééd ndaakai.

Phoenix areal-called-at hot possibly no.wonder person 3-coat without pl-3-go.pl.P
listenloadingplaying

I guess it’s warm in Phoenix. No wonder people go around without coats.

KinŁánídi ’ííníshta’ ńt’éé’ ’áádóó t’áá ’ániidígo ’áadi náánísdzáá ńtéé’ ’ééhosisya’ lá.

Flagstaff-in 1-study.P past and.then just recently there-at 1-return.P past 1-get.hazy.P disc
listenloadingplaying

I was young I went to school in Flagstaff but I returned there recently to find that I’m so hazy about things that I barely recognize the place.

Na’nishkaadgo nídíshchííyaagi hanáshyį́į́h ńt’éé’ ’iiłhaazh lá, t’ah nít’éé’ shilééchąą’í ch’ééshinísid.

1-herd.I-GO pinetree-under-at 1-rest.I past 1-slept.P DISC all.of.sudden 1-dog 1-woke.up.P

Ná’oolkiłí sits’ą́ą́’ tanáóó’nił lágo!

watch 1-away 3-1-take.apart.O don’t

Níwe, tʼáádoo ʼałkʼésdisí niyą́ní.

stop NEG candy 3-2-eat.DI.NEG

Ńdíshchíí’ yáázhí bąąh hasis’na’go shił yaa ’ádzaa.

pine.tree little 3-on 1-climb.P-GO 1-with down 3-act.P

Shá bíighah tsiyaa sédáago, shinááł nida’jiłkǫ́ǫ́’.

sun proportionate tree-under 1-sit.SPN-GO 1-watch.CI pl-4-swim.P

Shichidí t’ahdii yá’át’ééh, ’át’ah ’índa ła’ ninááhideeshnih.

1-car still 3-good.N later one again-3-1-buy.F

Shilį́į́’ doo dah didíłdąsh da.

1-horse NEG up start-3-2.jerk.F NEG

Shínaaí shíká ’adoolwoł nisin ńt’éé’ ’áłt’ąą t’áadoo níyáa da.

1-older.brother 1-for 3-run.F 1-want.NI but after.all NEG 3-come.sg.P NEG

T’ah ’ałk’idídą́ą́’ ’éí Diné tát’áá góyaa kéédahat’íinii t’éiyá díí tábąąhgóó bidáda’ak’eh naaznil ńt’éé’.

still quite.long.ago the people water-near areal-down pl-3-reside.NI-NOM only this water-edge-toward farm 3-lie.PlO.SPN past

T’áá ká ’adinoólgháásh lágo.

neg 2-oversleep.O LÁGO

T’áá ká ’adinoólgháásh.

neg 2-oversleep.O

Tooh ńłínígíí ha’naa shił ’adeeshdloozh ńt’éé’ łį́į́’ shił deezgo’

water river areal-across 1-with 3-move.P past horse 1-with 3-fall.P
listenloadingplaying

I started to ride across the river when the horse fell with me.

Tsé ’ayóí ’áníłtso léi’ tsékooh góyaa hadah ch’ééłmááz.

rock remarkably large INDEF canyon areal-down areal-edge out-3-1-roll.P
listenloadingplaying

I rolled a big rock over the edge and into the canyon.

Tsé dzídzahashníiłgo baa naashá, daniidoiigo táchééh góne’ yah ’adoo’nił biniiye.

rock into.fire-3-1-put.P-GO 1-go.I 3-become.hot.P-GO sweathouse into in 3-PASS.put.PlO.F 3-because
listenloadingplaying

I’m busy putting stones into the fire, to be taken into the sweathouse when they get hot.

Yílk’idę́ę́’ télii ła’ ’adah náádáałgo yiiltsą́.

hill-from donkey INDEF down 3-return.Prog 3-1du-see.P

Yootóodi níyáago shik’éí daostse’ laanaa nisin.

Santa.Fe-at 1-arrive.P-GO 1-relatives 3-1-see.O wish 1-want.CI

Łahda sibéeso (shibéeso) ’ádin łeh.

sometimes 1-money 3-not.exist.NI usually
listenloadingplaying

At times, I have no money.