An example search has returned 50 entries

’Ahbínídą́ą́’ t’áadoo ’ííyą́ą́’góó biniinaa wónáásdóó sitsiits’iin díínii’.

morning-past neg 1-eat.P-GO.NEG because soon 1-head 3-ache.P

’Ashkii nishłínę́ędą́ą́’ łah yoostsah bik’íníyá.

boy 1-be.NI-past once ring 3-1-find.P

’Ayóo’ósh nidlóóh? ’Áyaańda dah dinítsiz.

very-Q 2-cold.I no.wonder up 2-shiver.NI

’Azhą́ deesk’aaz ndi t’áá ’ákwíí jį́ na’nishkaad.

even. though 3-cold.SPN but just every day 1-herd CI

’Ałk’idą́ą́’ Diné bikéyah bikáa’gi łį́į́’ bichąą bíighahgo tł’oh deíl’áá ńt’éé’ jiní.

long.ago Navajo.land 3-upon-at horse 3-belly sufficient-GO Pl-3-extend.out.of.sight.SNP hearsay
listenloadingplaying

They say that long ago the grass in the Navajo country was as high as a horse’s belly.

’Ałk’idą́ą́’ tł’oh naadą́ą́’ dant’į́įhgo łį́į́’ doodaii’ béégashii da há hadahwiił’éés ńt’éé’.

long.ago grass corn 3-ripen.I-GO horse or cow etc. 4-for 3-stomp.I past

’Ałk’idídą́ą́’ kin ’áshłaa ńt’éé’ ’éí t’ahdii bii’ shighan.

quite.long.ago house 3-1-make.P past it still 3-in 1-home

’át’ah ’índa

listenloadingplaying

not even, doesn’t even

’Ííshją́ą́ ’at’ééd yázhí hooghandę́ę́’ ch’idoogááł.

certainly girl little house-from out-3-walk.F

Béégashii báháchxį’go bik’ee neeshchééł.

cattle 3-become.angry.I-GO 3-on.account.of 1-flee.Prog

Ch’į́į́góó ch’ééh tádííyá.

fail in.vain 1-go.P

Ch’óóshdą́ą́dą́ą́’ Bilagáanaa Bizaad doo diists’a’ da. K’ad ’éí t’áá shxǫǫ t’áá bee yáshti’.

formerly English neg 1-understand.I neg. Now TOP good.thing barely 3.with 1.speak-I

Ch’óóshdą́ą́dą́ą́’ shichidí naaki. K’ad ’éí t’ááłá’í.

formerly 1-car two now it one
listenloadingplaying

I used to have two cars. Now I have only one.

Chizh ła’ yah ’aníjááh.

firewood some in 2-bring.I

Da’ ’ałní’ní’ą́ąjį’ tł’óo’di nishínílnish?

Q noon-until outside-at 2-work.P

de, deg

listenloadingplaying

up

Doo ’áłah diidleeł da.

NEG together pl-1dpl-meet.pl.F NEG

Doo deighánígóó łeeyi’ ’azhnígeed.

NEG far ground-inside 3-4-dig.P

Doo nił bééhózín da lá jiní. T’áá káhí la’ bił hóolne’!

NEG 2-with 3-knowledge.CI NEG disc 4-say.P just never some 3-with 2-tell.F

Doo łá’í ndi naash’áa da.

NEG one but 3-1-hold.SRO.CI NEG
listenloadingplaying

I haven’t a single one, I have not even one.

dooshą’ --- lá

Dooshą’ kót’éego áníléeh da lá.

ensure like.this 2-do.I DISC

Gohwééh doo ndi łikan da.

coffee NEG but 3-taste-good.NI NEG
listenloadingplaying

The coffee doesn’t even taste good.

Haahláyéé ’ajiiłhosh.

don’t.dare 4-sleep.I

hahí

listenloadingplaying

fast, quick

Hazhó’ó nidahísóotą́.

still pl-2dpl-sit.pl.P

Kintahdę́ę́’ hahí néínídzáá lá.

town-from quickly 2-return.P DISC

KinŁánídi ’ííníshta’ ńt’éé’ ’áádóó t’áá ’ániidígo ’áadi náánísdzáá ńtéé’ ’ééhosisya’ lá.

Flagstaff-in 1-study.P past and.then just recently there-at 1-return.P past 1-get.hazy.P disc
listenloadingplaying

I was young I went to school in Flagstaff but I returned there recently to find that I’m so hazy about things that I barely recognize the place.

Na’níle’dii béeso ła’ haaníníl, t’áadoo tł’oh nidziisnii’ da.

dismay money some 4-3-1-give.PlO.P NEG hay 3-4-buy.P NEG

Naakidi tsin sitą́ądi daats’í kinaaldá b ’ahééniijéé’.

two mile 3-run.pl.P-at maybe purberty.ceremony 3-with RECIP-1dpl-run.pl.P
listenloadingplaying

We (pl.) ran about two miles with the girl who was running in the puberty ceremony.

Naalyéhé bá hooghandi t’ah doo dá’deelkaałdą́ą́’ nisingo na’ńle’dii tsį́į́ł shiisxį́ (siisxį́).

trading.post-at just NEG 3-PASS-close.I-past 1-think.N-GO dismay speed 1-3-kill.P

Nidlóóhísh ’éí doodago doo daats’í nidlóoh da?

2-cold.X-Q TOP or NEG perhaps 2-cold.X-Q NEG

Nidlóóhísh doodaii’ dooísh nidlóoh da?

2-cold.I-Q or NEG-Q 2-cold.I-Q NEG

Níwe, tʼáádoo ʼabeʼ tʼóó bee naninéʼhí. Hazhóʼó nidlą́.

stop NEG milk just 3-with 2-play.R-NEG properly 3-2-drink.I

Shi’éé’ kin bikáá’dóó hadah (or bidah, ’adah) ’ahé’ah.

1-clothes house 3-on-from areal-downward 3-1-toss.FFO.P

Shitah honeezgaigo, doo naashnish da dooleeł.

1-body 3-pain.P-GO NEG 1-work.I NEG 3-become.F
listenloadingplaying

I am sick; I will not work today.

Shizhé’éésh łį́į́’ yiyííshǫǫdę́ę ’ayóó ’eelwod?

1-father horse-Q 3-3-tame.P-COMP.past really 3-run.away.P

Shí ’éí doo shił bééhozin da nít’éé’.

1-possessive TOP NEG 3-3-knowledge.CI NEG past

Shízhe’é yéeni’ ’ayóó ’iiná bee nanihizhneeztą́ą́’.

1-father past-deceased very life 3-with 1pl-4-teach.P

T’ah ’ałk’idídą́ą́’ ’éí Diné tát’áá góyaa kéédahat’íinii t’éiyá díí tábąąhgóó bidáda’ak’eh naaznil ńt’éé’.

still quite.long.ago the people water-near areal-down pl-3-reside.NI-NOM only this water-edge-toward farm 3-lie.PlO.SPN past

T’ah doo lą’í náháhą́ądą́ą́’ ’Ashįįh Bii’ Tóodi shighan nít’ę́ę́’.

still NEG many year-past Salt.Lake.City-at 1-home past

T’áadoo hosh biih dadoołtaałí.

neg cactus 3-in pl-2dpl-step.O-Í

T’áadoo yaa nidanoht’áhí.

NEG down pl-3-2dpl-put.SRO.I-Í

T’áá ch’ééh ’ásht’į́įgo bįįh biyaaghah ’eelwod.

just in.vain 1-act.NI-GO deer 3-around.corner 3- run.away.P
listenloadingplaying

I was still trying (to get a bead) when the deer went around a corner and disappeared.

Tsé ’ayóí ’áníłtso léi’ tsékooh góyaa hadah ch’ééłmááz.

rock remarkably large INDEF canyon areal-down areal-edge out-3-1-roll.P
listenloadingplaying

I rolled a big rock over the edge and into the canyon.

Tsé bikáa’gi béésh dah si’ą́.

rock 3-on-at knife up 3-sit.SNP

Tsé taah héjaa’go tó ńlínígíí bikáá’ ha’naa shił ni’ílwod.

stone water-into 3-1-put-.P-GO stream 3-on area-across 1-with 3-run.P
listenloadingplaying

Putting stones into the water, I drove across the stream.

wónáásdóó

listenloadingplaying

soon, finally

Yiską́ągo díí doo ’íídííłtah da. (K’ad tsxíiłgo ’ííníłta’.)

tomorrow this NEG 3-2-read.F NEG (now quickly 3-2-read.I)

łahda

listenloadingplaying

sometimes, from time to time