An example search has returned 50 entries

’Aná’ázt’i’ ńtłóo’go biniinaa béégashii t’óó yigháńdaakah.

fence 3-loose.P-GO 3-because.of cow just 3-through-pl-3-go.pl.P
listenloadingplaying

Because the fence is slack (loose), the cows go right through it.

’Ayóigo deesk’aaz --- ’áyąą dah dinítsiz.

terribly cold no.wonder up 2-shiver.NI

’Ayóo la’ deesdoi, nahóółtą́ą́’ laanaa.

very disc 3-hot.SPN 3-rain.O hope

’Ałk’idą́ą́’ Naayéé’ Neizghání ha’a’aahjigo ’atsiniltł’ish bił dah yizdéél jiní.

long.ago Monster Slayer east-to lightning 3-with up 3-move.SFO.P 4-say
listenloadingplaying

It is said that long ago Monster Slayer was carried away eastward by lightning.

’Ałk’idídą́ą́’ kin ’áshłaa ńt’éé’ ’éí t’ahdii bii’ shighan.

quite.long.ago house 3-1-make.P past it still 3-in 1-home

’Áłchíní hastą́ą́ binááhaidóó deigo hodees’áago t’áá ’ałtso da’ółta’go yá’át’ééh.

children six 3-year.P-from up areal-extend.NP all pl-3-study.NI-GO 3-good.N

’Ólta’góó daats’í deeshááł doodaii’ jooł bee nideeshneeł.

school-toward maybe 1-walk.F or ball 3-with 1-play.F

Ániid ’iiyą́ą́’áko ndi t’ah dichin nisin.

recently 1-eat.P even then still 3-hungry 1-want.NI

*Nidlóóhísh doodaii’ doo sha’shin nidlóoh da?

2-cold.X-Q or NEG perhaps 2-cold.X-Q NEG

Asdzą́ą́ yázhí bichidí doondó’ naalnish da.

woman little 3-car not.even but 3-work.P NEG

Ałk’idą́ą́’ ’éiyá naadą́ą́’ ’ayóo k’éédadiilyééh ńt’éé’. Díísh jį́įdi ’éiyá kindi nidahaniih.

long.ago TOP corn very pl-3-1dpl-plant.R past | this day-at TOP store-at pl-3-pass-buy.CI
listenloadingplaying

Long ago, we planted corn. Now, corn is bought at the store.

Ch’ééh jiyáán hastiin baa nahashniihgo ch’ééh ’ííł’įįd ’ahbínídą́ą́’.

watermelon man 3-from 3-1-buy.CI-GO tried in.vain 1-act.P morning-past

Ch’óóshdą́ą́dą́ą́’ Bilagáanaa Bizaad doo diists’a’ da. K’ad ’éí t’áá shxǫǫ t’áá bee yáshti’.

formerly English neg 1-understand.I neg. Now TOP good.thing barely 3.with 1.speak-I

Ch’óóshdą́ą́dą́ą́’ Bilagáanaa Bizaad doo diists’a’ da. K’ad éí t’ááshxǫǫd t’áá bee yáshti’.

formerly English NEG 1-understand.I NEG | now TOP at.least just 3-with 1-speak.I

Chidí bąąh dah sitání bąąh dah shishtįįh ńt’éé’ adaagizí doo ’éí da lá.

car license plate 3-1-put. I SSO past Sup-with screw neg that neg Disc.
listenloadingplaying

I started to put the license plate on my car when I found out I had the wrong kind of nut and bolt (or screws).

Dibé ła’ yóó’ ’íínilgo k’adę́ę ’e’e’aahgo ch’ééh naanááshwoł.

sheep some away 3-1-lose.P-GO almost evening in.vain 3-after 1-run.around.P

Diné bikéyah bikáa’gi łáhágóó ninádahałtį́įh łeh.

Navajo 3-land 3-on-at a.few.places areal-rain.I usually

Diné nihaikaíígíí nihizaad nideilkaahgo ayóó bił danilį́ ’áko ndi doo ’akót’ée da.

people 1dpl-3-come.pl.P-COMP 1dpl-language pl-3-1-investigate.I-GO very 3-with pl-3-be.NI even so NEG thus-3-be.NI NEG
listenloadingplaying

The people who came to visit us believe that we are doing a great job investigating our language, but that is not the case.

Diné ła’ nizhónígo kéédahojit’į́ danihó’ní, ’áko ndi doo ’ákót’ée da.

people some 3-nice.NI-GO pl-4-3-reside.NI 3-Pl. so but NEG 4-think.CI NEG

Díigi ’át’éego yigááł.

this-similar.to 3-walk.Prog
listenloadingplaying

This is the way he walks.

Díí tł’éé’ t’áá ká dóola dá’ák’eólyeed lágo, dádiʼnítįįh.

this night NEG bull into.field-3-run.O hope.not 3-2-close.gate.I

doo ’asht’é’égóó

Doo ’áłah deiidleeh da.

NEG together pl-1dpl-meet.pl.I NEG

doo --- ndi

Doo at’ééké bizhdisóół da.

NEG girls 3-4-whistle.O NEG
listenloadingplaying

Do not whistle at the girls.

doo yéé --- -í

listenloadingplaying

it’s a good thing that, you’re lucky that

Dziłdę́ę́’ hoołtį́į́ł ńt’éé’ t’áá nihich’į’jį’ ’ásdįįd.

mountain-from areal-rain.Prg past just 1pl-toward-up.to 3-disappear.P

Haidą́ą́’ shich’ą́ą́h ’ííchííl na’nishkaadgo.

winter-past 1-protect 3-snow.P 3-1-herd.CI-GO

Hazhóʼí síní. Tʼáadoo naaní’dííldisí.

careful 2-sit.I NEG again-2-wander.Prog-í

Hodíína’go ch’í’deeshnił.

later.GO out.animals.F

Jį́į́dą́ą́’ t’óó k’asídą́ą́’ nihee nahóółtą́.

today just very.nearly 1dpl-with areal-rain.P
listenloadingplaying

It came awfully close to raining today, it very nearly rained today.

K’ad nitsii’ yiilch’ííł ’ákó doo niba’ da doo.

now 2-hair 3-2-curl.I so.then.NI NEG 2-wait NEG will.be.F
listenloadingplaying

Curl your hair right now so that we won’t be waiting for you.

Kóhoot’éédą́ą́’ dibé yázhí t’óó ’ahayóí hazlį́į́’. K’ad ’éí doo t’óó ’ahayói da.

last.year sheep baby a.lot 3-Pas-it.occured.P now this NEG a.lot NEG

Naaki yiskánídą́ą́’ da’iiníílta’go hahoolzhiizh.

two day-past pl-1dpl-school.NI-GO start-time.passing.P
listenloadingplaying

We started school a couple of days ago.

Náá’íídéeshtah nisin doodago t’óó siláogóó deeshááł.

again-1-go.school.F 1-want or merely military-to 1-go.F

Niísh ’ałdó’ t’áá ’ákwíinínízin?

2-Q also just 2-think.so.NI

Nisneez sélį́į’go shicheii nahałáhági ’át’éego nahashłáa doo nisin.

1-tall.NI 1-become.P-GO 1-grandfather 3-perform.ceremony.CI-similar.to 1-perform.ceremony.CI future 3-want.NI
listenloadingplaying

When I get big I want to conduct ceremonies just like my grandfather.

Níwe, tʼáádoo łééchąąʼí nánítałʼí.

stop NEG dog 3-2-kicking.R.NEG

Shich’ah tsékooh góyaa ’adah b ’ííyol.

1-hat gorge areal-down downward 3-with 3-blow.P

Shighandóó ndáá’góó ’ada’iisdee’go nihí ’éí t’áá yiike’.

1-home-from war.ceremony-to 3-go.away.P we.du.pl TOP just 1du-remain.behind.P

Shí ’éí doo shił bééhozin da nít’éé’.

1-possessive TOP NEG 3-3-knowledge.CI NEG past

Shí hanii t’éiyá Naasht’ézhí bizaad sh bééhózin.

I contrary only English 3-language 1-with 3-know.P

Shínaaí łahda b náhoniidoh.

1-older.brother sometime 3-with 3-become.warm.R
listenloadingplaying

My older brother gets drunk sometimes.

Shį́įhgo, doo haigo sin hadidii’áał da.

summer-GO, NEG winter-GO song start-2.sing.F NEG

T’áadoo hosh biih dadoołtaałí.

neg cactus 3-in pl-2dpl-step.O-Í

T’áá ká ’adinoólgháásh.

neg 2-oversleep.O

t’óó

listenloadingplaying

with

Tsé taah héjaa’go tó ńlínígíí bikáá’ ha’naa shił ni’ílwod.

stone water-into 3-1-put-.P-GO stream 3-on area-across 1-with 3-run.P
listenloadingplaying

Putting stones into the water, I drove across the stream.

Tł’óo’di kǫ’ diltłi’ bikáa’gi chéch’il ła’ dináádísh’nííł.

outside-at fire 3-burn.NI 3-on-at oak some fire-again-3-1-move.PlO.I

Yiską́ągo nighandi naadeeshááł.

tomorrow 2-home-at 2-to-1-go.F