An example search has returned 50 entries

’Ach’ą́ nisin ndi shidíbé nído’ahígíí ’ádin.

meat.hunger 1-want.NI but 1-sheep 4-butcher.F 3-1.none.NI
listenloadingplaying

I would like to eat some mutton but I do not have a sheep to butcher.

’Asdzą́ą́ Báhoozhóní yinishyé.

woman happy 1-called.NI
listenloadingplaying

My name is Happy Woman.

’Ashkii yázhí éí bimá kingóó yił yi’ash.

boy little TOP 3-mother store-to 3-with 3-walk.du.Prog

’Awéé’ dah sidá.

baby up 3-sit.SPN
listenloadingplaying

The baby is sitting.

’Áłchíní bi’éé’ náádaségis.

children 3-clothes 3-1-wash.R
listenloadingplaying

I will wash the children’s clothes again.

’Íhoo’aah ’ayóo bidziil.

education very 3-strong.I

Baa tįįh náádiikah.

3-for achieve 1dpl-walk.pl.I

bik’ízhdeezdiz

3DO-4-wrap.it.around.it.P

Ch’iyáán bá hooghandi béeso bideená naashnish.

food.store-at money 3-in-exchange.for 1-work.CI

Ch’óóshdą́ą́dą́ą́’ Bilagáanaa Bizaad doo diists’a’ da. K’ad éí t’ááshxǫǫd t’áá bee yáshti’.

formerly English NEG 1-understand.I NEG | now TOP at.least just 3-with 1-speak.I

Ch’óóshdą́ą́dą́ą́’ Diné Bizaad t’éiyá bee yádeilti’ nít’ę́ę́’.

formerly Navajo language only 3-with pl-3-speak.I past

Chahash’ohjí ch’ínááhoníshóó’.

brush arbor-JÍ out-again-area-sweep.R
listenloadingplaying

I swept the brush arbor again.

Da’ k’ad daats’í ch’iyáán ’áníléehgo n ’adazh’niiyą́ą́’?

Q now perhaps food 2-make.I-GO 2-for feast.happen

dadoołhį́į́’

pl-3DO-2dpl-melt.it.P

Damóo yę́ędą́ą́’ Yootóógóó niséyá.

Sunday past Santa.Fe-to 1-go.P

deididínóołkał

pl-3DO-3dpl-start.to.herd.them.(animals).F
listenloadingplaying

start to herd them (animals), 3rd person plural

deiidlą́ą́’

pl-3DO-1dpl-drink.it.P

Dibé bits’į́’ daodą́ą́’ lágo.

sheep 3-meat pl-3-1dpl-eat.O LÁGO

didínííłkał

3DO-2-start.to.herd.them.(animals).F
listenloadingplaying

start to herd them (animals), 2nd person singular

Díí ’abíní dibé tóógóó neeshkał.

this morning sheep water-to 3-1-herd.Prog

Díí hooghan ’álnéehgi bee ła’ niidlį́į’go baa tįįh diikah.

this hogan 3-pass-make.I 3-with one 1dpl-be.NI-GO 3-about achieve 1du-take.on.pl.F
listenloadingplaying

Let’s get together and fix the hogan.

haołgéésh

3DO-2dpl-cut.it.out.I

Hastiin Nééz lą́ą hádadíníit’ı̨́ı̨́’.

Mister Neez emph pl-3-1dpl-search.I

Hádą́ą́’ Jáan bighan ’áyiilaa?

When-past John 3-hogan 3-3-make.P

Háí lá b nanilnish?

who Q 3-with 2-work.I

Hooghan binááshwoł ńt’éé shimá sání shich’ahóóshkeed.

hogan 3-encircling-1-run.Prog past 1-grandmother 1-3-scold.P

Jacob ’éí ayóo naalnish

Jacob this.one very 3-work.CI

jidiłhį́į́h

3DO-4-melt.it.I

Kintahgóó diit’ash.

town-to 1dpl-go.du.Prog

Mexicogóó daashinyáa ni’.

Mexico-to was.it 2-go.I NI’

Neeznáadigóó ’oolkiłgo ’áłah ’aleeh daaní.

ten.at-toward time-GO meeting pl-4-say.NI

Niba’ sézį́.

2-wait 1-stand.SPN
listenloadingplaying

I’m waiting for you.

Nimá sání dó’ bina’nitin t’ah ła’ bénánílniihísh łí.

2-grandmother DÓ’ 3-teaching yet some 3-2-remember.CI-Q ŁÍ

Níwo’jį’ nídiidááh.

move-to 2-get.up.I
listenloadingplaying

Go and get up.

Shicheii béeso bideená naalnish.

1-grandfather money 3-exchange.for 3-work.I

Shicheii déidiiłjeeh’ii’, hoozdohgóó nahisiitą́.

1-grandfather 3-3-built.fire.P-and warm-to 3-sit.P

Shį́įgo ch’ééh jiyáán yishį́į́h ’áádóó tó lą’í yishdlį́į́h.

summer-GO watermelon 3-1-eat.U and.then water lots 3-1-drink.U
listenloadingplaying

Every summer, I eat watermelon then I drink a lot of water.

shoołbéézh

3DO-2dpl-boil.it.P

Sitsóí éí ’ashiiké nidaanéego ’atah nijóne’ laanaa nízin.

my.grandson TOP boy pl-3pl-play.I-GO join 4-play.O hope 3-3.want.CI
listenloadingplaying

My grandson is wishing to participate in the boys game.

Sitsóí yik’i sidáhí béé’éshdlééh.

1-grandchild 3-on 3-sit.SPN-nom 3-1-copy.I

T’ah doo la’ ké ániidígíí ła’ biih náánást’ées da.

not.yet DISC shoe.new-IGII some 3-into 1-step.in.I NEG

T’áá ’íídą́ą́’ ła’ nímasii bik’ééłgizh.

already some potato 3-1-peel.P
listenloadingplaying

I already peeled some potatoes.

T’áá ká ’ooshháásh.

neg 1-go.to.sleep.O

T’áá shǫǫ da la’ chidí haayíí’ą́.

at.least some car 3-3-get.SRO.P

Tó tsíídkáá’ dididííkááł.

water charcoal-on start-3-2-put.OC.F

Yiską́ągo nighandi naadeeshááł.

tomorrow 2-home-at 2-to-1-go.F

Yiską́ągo níléí Tóhajiileehgóó shigáál deizt’i’.

tomorrow.GO over.there Tóhajiileeh-toward 1-physical.being pl-3-path.extend.P

yiyííłhį́į́’

3DO-3-melt.it.(snow).P

Yéego nihee nahóółtą́ągo yá’át’ééh doo yę́ę ’áko shį́į́ naadą́ą́’ dadinóosééł.

hard.GO 1pl-on 3-rain.P.GO 3-good future wish then maybe corn 3pl-grow.F
listenloadingplaying

If it rains really hard, then maybe the corn will grow well.

yíní’aal

3DO-2-chew.it.P