An example search has returned 50 entries
’Ahbínídą́ą́’ hashbį’go baa nídiisdzá ’ákondi t’áadoo ’áłtso da.
morning-past 1-clear.I-GO 3-for 1-start.P however NEG complete NEG’Ahwééh ła’ yishdlą́.
coffee some 3-1-drink.I’Anishkeed, t’áá ká nóólk’oł.
2-3-photograph.I neg 2-blink.O’Ałk’idą́ą́’ ’éiyá naadą́ą́’ ’ayóo k’éédadiilyééh nít’éé’.
long.ago TOP corn very pl-3-1dpl-plant.R past’Áshįįh Bii’ Tóógóó náádísdzáago dziłghą́ą́’ hanáádeesh’nah.
Salt.Lake.City-toward again-1-go.F-GO mountain-back again-1-climb.RBeeldléí danołtsóós.
blanket pl-3-2dpl-bring.FFO.IBéésh bee hane’é bił nááshbał.
phone 3-with 1-whirl.Progbik’ídadidiidis
pl-3DO-1dpl-wrap.it.around.it.FCh’ééh jiyáán hastiin baa nahashniihgo ch’ééh ’ííł’įįd ’ahbínídą́ą́’.
watermelon man 3-from 3-1-buy.CI-GO tried in.vain 1-act.P morning-pastCh’iyáán ’ádaasdįįdgo kingóó ła’ hááshááł.
food pl-3-run.out.P-GO store-to some area-1-go.get.ProgDa’ k’ad daats’í ch’iyáán ’áníléehgo ná ’adazh’niiyą́ą́’?
Q now perhaps food 2-make.I-GO 2-for feast.happenDah níljííd!
up 2-jump.IDamoóyę́ędą́ą́ʼ Hoozdohdi bééshnaatʼaʼí bee nanísdzá.
week-past Phoenix-at metal 3-fly.CI-NOM 3-with again-1-come.back.PDamóo yę́ędą́ą́’ dziłghą́ą́’dę́ę́’ shádí dóó ba’áłchíní bił ’adaashkai.
sunday past-time mountain top.of-from 1-elder.sister and 3-children 3-with downward-1-go.Pl.PDamóogo nihaa náájídááh.
Sunday.GO us.return 4-again.visit.Fdazhdíníłkaad
pl-3DO-4dpl-start.to.herd.them.(animals).IDiné biWashingdoon ’akéé góne’ dahsidáhígíí ’éí ’asdzááni ’át’é.
Navajo 3-government following rank up-3-sit-rel TOP women 3-be.NIDíí jį́ ’áłchíní nááda’ołta’.
this day children again-pl-3-study.RDoondó’ daatsaah da noolin.
not.even 3-sick.I NEG 3-resemble.NIDziłgóó ’o’ooldee’ yę́ę ná’ooldah.
mountain-to 3-go.pl.P past 3-return.pl.Idíníilkaad
3DO-1dpl-start.to.herd.them.(animals).Ihadadínóołchał
pl-3DO-2dpl-card.it.(as.in.wool).Fhadazhdínóołchał
pl-3DO-4dpl-card.it.(as.in.wool).FHáí lá Naatsis’áángóó náádeesdzá?
who-Q discover Navajo.Mountain.GOO again-3-go.FHáí shą’ ’ałhosh?
who Q 3-sleep.IHooghan bikáá’ dah si’ánígíí bíyah da’nii’áago ’ádíílį́į́ł ’áko hooghan doo ’ałhiih nídoołdas da.
hogan 3-on up 3-sit.SPN-ÍGÍÍ 3-under pl-3-extend.NP-GO 3-2-make.F so hogan NEG RECIP-3-collapse.F NEG
listen
Use strong pillars to build the hogan so that the roof will not cave in.
bookmark- -káá’ on, on top offind in Navajo Postposition Lexicon
- dah up at an elevation, off, static, holdingfind in Navajo Adverb Lexicon
- Si-Perfective Neuter (SPN)
- -yah under, beneathfind in Navajo Postposition Lexicon
- Neuter Perfective (NP)
- -go verb and subordinating encliticfind in Navajo Adverb Lexicon
- Future (F)
- ’áko so, so that, so thenfind in Navajo Conjunction Lexicon
- doo --- da frame to negativize verbs and phrasesfind in Navajo Adverb Lexicon
Na’nishkaadgo nídíshchííyaagi hanáshyį́į́h ńt’éé’ ’iiłhaazh lá, t’ah nít’éé’ shilééchąą’í ch’ééshinísid.
1-herd.I-GO pinetree-under-at 1-rest.I past 1-slept.P DISC all.of.sudden 1-dog 1-woke.up.P
listen
When I was out herding I was resting under a pinetree and I went to sleep but suddenly to my surprise my dog woke me up.
bookmark- Imperfective (I) (∅, ni, si, yi-∅)
- na’nishkaad herd, go out herding
- -yaa under, beneath, downfind in Navajo Postposition Lexicon
- location
- -gi atfind in Navajo Postposition Lexicon
- Imperfective (I) (∅, ni, si, yi-∅)
- hanááshyį́į́’ rest
- ńt’éé’ relates to past timefind in Navajo Adverb Lexicon
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)
- ’iishháásh sleep
- t’ah ńt’éé’ all of a suddenfind in Navajo Adverb Lexicon
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)
- ch’ééníssííd awaken him/her




