An example search has returned 50 entries
’Atsį́’ísh ’éí doodaii’ łóó’ísh nínízin?
meat-Q or fish-Q 3-2-want.NI’Awéé’ dah sidá.
baby up 3-sit.SPN’Awééh kweʼé ninishteeh, adaʼoogeeh.
baby here 3-carry.AnO.I 3-fall.O’Ayóo’ósh nidlóóh? ’Áyaańda dah dinítsiz.
very-Q 2-cold.I no.wonder up 2-shiver.NI’Ałchíní ’ólta’di t’áá ’áhą́dígo ’ahąąh naazį́.
boy school-at just together-GO abreast pl-3-stand.SPN’Éí lą́ą baa nitséskees nít’ę́ę́’.
that EMP 3-about 1-think.I past’Ániid ’iiyą́ą́’ ’áko ndi t’ah dichin nisin.
recently 1-eat.P even then still 3-hungry 1-want.NIBéégashii báháchxį’go bik’ee neeshchééł.
cattle 3-become.angry.I-GO 3-on.account.of 1-flee.ProgCh’iiyáán la’ doo łikan da.
food LA’ NEG 3-sweet.NI NEGChahash’ohjí ch’ínááhoníshóó’.
brush arbor-JÍ out-again-area-sweep.RDa’ dichin nínízin?
Q hungry 2-want.NIdadínółkaad
pl-3DO-2dpl-start.to.herd.them.(animals).IDamóo yę́ędą́ą́’ dziłghą́ą́’dę́ę́’ shádí dóó ba’áłchíní bił ’adaashkai.
sunday past-time mountain top.of-from 1-elder.sister and 3-children 3-with downward-1-go.Pl.PDibé dził binaashii nanishkaad.
sheep hill 3-across.from 3-1-herd.CIDibé hólǫ́ǫgo ła’ níjół’ah laanaa.
sheep exist-GO some 4-butcher.O hopedizhdínóołkał
3DO-4-start.to.herd.them.(animals).FDoo hanii kintahgóó díníyáa da nisin.
NEG contrary town-toward 2-start.go.P NEG 1-think.CIhadadoołtééł
pl-3DO-2dpl-carry.him/her.up.out.of.something.Fhadeiniłchaad
pl-3DO-3dpl-card.it.(as.in.wool).Ihadéélbįįd
3DO-1dpl-fill.something.up.with.it.PHaidą́ą́’ ’a’áán góne’ naashnish ńt’éé’ --- doo shił yá’áhoot’éeh da.
winter-past mine.shaft 1-work.I past neg 1-with 3-good.N neg
listen
I worked in the mine (shaft) last year and I didn’t like it.
bookmark- -dą́ą́’ past timefind in Navajo Postposition Lexicon
- -ne’ behindfind in Navajo Postposition Lexicon
- Imperfective (I) (∅, ni, si, yi-∅)
- naashnish work
- -ił withfind in Navajo Postposition Lexicon
- ńt’éé’ relates to past timefind in Navajo Adverb Lexicon
- doo --- da frame to negativize verbs and phrasesfind in Navajo Adverb Lexicon