Ła’ ha’nitáhígíí ’éí biihidzóhí 50 entries
’Ak’ah ła’ dishhį́įhgo baa naashá.
lard some 3-1-melt.I 3-to 1-go.CI’Ashą́ą́ nít’ę́ę́’ t’áadoo hooyání shaa ’ílwod.
1-eat.Prog past suddenly 1-for 3-drive.P’Ałní’ní’ą́ągo tó háálínídi ’ahéédidiit’ash.
noon-GO spring-at refl-1du-meet.F’Ádihodideesht’ih sha’shin nisingo t’áadoo ’atah haasdzíi’ da.
RFLX-1-get.into.trouble.F perhaps 1-think.CI-GO NEG among 1-say.P NEG
’íísíníłts’ą́ą́’
bee ’ééhóziní
- Future (F)
- ’ádihodiisht’ééh get oneself into trouble
- sha’shin perhapsfind in Navajo Adverb Lexicon
- Continuative Imperfective (CI)
- nisin think, want
- t’áadoo notfind in Navajo Adverb Lexicon
- doo --- da frame to negativize verbs and phrasesfind in Navajo Adverb Lexicon
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)
- haasdziih speak, exclaim
’Ííshją́ą́ ’at’ééd yázhí hooghandę́ę́’ ch’idoogááł.
certainly girl little house-from out-3-walk.F’Ííshją́ą́ shį́į́ díí ’atoo’ béésh bii’ kǫ’í bikáá’ dah séką́.
certainly perhaps this stew stove 3-on up 3-1-put.OC.PAsdzání ní’jookąąhgo kintahdi nijighá.
woman-NOM Rep-3a-beg.I-GO town-at about-3a-walk.Ibik’ízhdídis
3DO-4-wrap.it.around.it.IBįįh bił da’doółdǫǫh.
deer 3-with pl-2dpl-shoot.OChidí łizhinígíí doodago łigaaígíí daats’í nahideeshnih?
car black-nom or white-nom perhaps 3-2-buy.FDa’ k’ad daats’í ch’iyáán ’áníléehgo ná ’adazh’niiyą́ą́’?
Q now perhaps food 2-make.I-GO 2-for feast.happendajishóóh
pl-3DO-4dpl-brush/comb.it.IDamǫ́ǫgo tódilchxoshí yishdlį́į́h.
Sunday-GO soda 3-1-drink.UDá’ák’ehdi nídahodoohgoł.
cornfield-at pl-3-2-hoe.Fdeiidą́
pl-3DO-1dpl-eat.it.Ididideeshjah
3DO-1-start.fire.FDziłghą́’ą́ bizaad diists’a’ laanaa.
White.Mountain.Apache 3-language 1-understand.NI wishHa’át’íí biniiyé ’ákǫ́ǫ́ díníyá?
what 3-for.purpose there 2-start.go.PHa’át’íísh baa hane’?
What Q 3-for be.told.CIHaa'íyee' díí chidí bikééji' adeez'ahí hasht'e diilnííł.
lets.see this pickup.truck 3-1.pl-fix.Fhadeiłgéésh
pl-3DO-3dpl-cut.it.out.IHaidą́ą́’ ’a’áán góne’ naashnish ńt’éé’ --- doo shił yá’áhoot’éeh da.
winter-past mine.shaft 1-work.I past neg 1-with 3-good.N neg
’íísíníłts’ą́ą́’
bee ’ééhóziní
- -dą́ą́’ past timefind in Navajo Postposition Lexicon
- -ne’ behindfind in Navajo Postposition Lexicon
- Imperfective (I) (∅, ni, si, yi-∅)
- naashnish work
- -ił withfind in Navajo Postposition Lexicon
- ńt’éé’ relates to past timefind in Navajo Adverb Lexicon
- doo --- da frame to negativize verbs and phrasesfind in Navajo Adverb Lexicon
Háíshą’ tsinaa’eeł ’áyiilaa?
who-Q boat 3-3-make.PHoozdodę́ę́’ Łééchąąłgaii bee nááshdááłgo Kinłánídi da’jiyání góne’ sédáago shiyaa haalwod lá.
Phoenix-from greyhound.bus 3-with 1-return.Prog-GO Flagstaff-at cafe into 1-sit.SPN-GO 1-under 3-run.P DISC
’íísíníłts’ą́ą́’
bee ’ééhóziní
- -dę́ę́’ from a general location or point in space or time, also out of, off offind in Navajo Postposition Lexicon
- location
- -ee by means offind in Navajo Postposition Lexicon
- instrumental
- -di atfind in Navajo Postposition Lexicon
- location
- -go verb and subordinating encliticfind in Navajo Adverb Lexicon
- Si-Perfective Neuter (SPN)
- sédá sit
- -yaa under, beneath, downfind in Navajo Postposition Lexicon
- location