An example search has returned 50 entries

’Ach’ą́ nisin ndi shidíbé nído’ahígíí ’ádin.

meat.hunger 1-want.NI but 1-sheep 4-butcher.F 3-1.none.NI
listenloadingplaying

I would like to eat some mutton but I do not have a sheep to butcher.

’Azhą́ hasistih ndi ’ayóo ’eesh’į́.

even.though 1-be.old.P even.though very 3-1-see.Prog

Ííshją́ą́ shį́į́ díí ’atoo’ béésh bii’ kǫ’í bikáá’ dah séką́.

certainly perhaps this stew stove 3-on up 3-1-put.OC.P

’Ólta’góó dayínóhkááh.

school-toward pl-2dpl-go.pl.I

Béégashii báháchxį’go bik’ee neeshchééł.

cattle 3-become.angry.I-GO 3-on.account.of 1-flee.Prog

bik’ídideesdis

3DO-1-wrap.it.around.it.F
listenloadingplaying

wrap it around it, 1st person singular

Ch’ééh jiyáán náánááshdą́ą́’.

watermelon again-1-eat.R

listenloadingplayingSpeaker: Lorene B LegahlistenloadingplayingSpeaker: Lorene B Legah

I ate watermelon again.

Chahash’ohjí ch’ínááhoníshóó’.

brush arbor-JÍ out-again-area-sweep.R
listenloadingplaying

I swept the brush arbor again.

Chidí t’ą́ą́’ nináníłbą́ą́z.

car just 3-1-reparked.R
listenloadingplaying

I backed in the car again.

Da’ dichin nínízin?

Q hungry 2-want.NI

Da’diidį́į́ł.

pl-1dpl-eat-pl.F

daoołhį́į́’

pl-3DO-2dpl-melt.it.(snow).P

deiit’aal

pl-3DO-1dpl-chew.it.P

deitł’ó

pl-3DO-3dpl-weave.it.I

Dibé bitsį’ doodago béégashii bitsį’ daats’í nínízin?

sheep 3-meat or cow 3-meat possibly 3-2-want.NI

Dibé dził binaashii nanishkaad.

sheep hill 3-across.from 3-1-herd.CI

didadidiiljah

pl-3DO-1dpl-start.fire.F
listenloadingplaying

start fire, 1st person plural

Díí tł’éé’ ’índa hazhó’óó ’iideeshwosh.

this night only.then uninterrupted 1-sleep.F

Doo nił bééhózín da lá jiní. T’áá káhí la’ bił hóolne’!

NEG 2-with 3-knowledge.CI NEG disc 4-say.P just never some 3-with 2-tell.F

Doochǫǫł á’ego!

repulsive 3-be.NI-GO

Dooládó’ shį́į́ ’adą́ą́dą́ą́’ shich’ohoos’ni’ da kintah góyaa yishááł ńt’éé’ béeso naadiinígíí ńdiiłtsooz.

wow probably yesterday 1-lucky.P town areal down 1-go.I Past money twenty-NOM 3-sit.FFO.P
listenloadingplaying

Boy oh boy, I was in luck yesterday --- I was walking down the street and found a twenty dollar bill.

Ha’át’íí́sh baa hane’?

What Q 3-for be.told.CI

hadííłtééł

3DO-2-carry.him/her.up.out.of.something.F
listenloadingplaying

carry him/her up out of something, 2nd person singular

hajiłgéésh

3DO-4-cut.it.out.I

haoołgizh

3DO-2dpl-cut.it.out.P

Háhóóchįįd.

3s-for-3s-anger.P

Háí lá b nanilnish?

who Q 3-with 2-work.I

jidííłhį́į́’

3DO-4-melt.it.P

jishóóh

3DO-4-brush/comb.it.I

Jó n bééhozin shibéeso ’adingo

because 2-with 3-knowledge.CI 1-money 3-dwindle.CI-GO

jííyą́ą́’

3DO-4-eat.it.P

neilé

3DO-3-carry.a.ropelike.thing.around.I

nishóóh

3DO-2-brush/comb.it.I

nisínílá

3DO-2-carry.a.ropelike.thing.around.P

Níyolgo t’áá ’áko niishch’ił.

wind-GO immediately 3-blink.U
listenloadingplaying

When it’s windy, I usually blink.

Shá bíighah ’azee’ál’į́įdi sédá.

sun proportionate medicine 3-make.I 1-sit.SPN

Shicheii béeso bideená naalnish.

1-grandfather money 3-exchange.for 3-work.I

Shíká ’anánílwo’ doodago’ t’áadoo shaa nánít’į́ní!

1-after indef-help.R or just-neg 1-about 1-2-bother.NI-neg

shíníłbéézh

3DO-2-boil.it.P

T’ah doo kintahgóó diit’aash da.

not.yet store-to 1du-go.I NEG

T’ah doo la’ nimá bich’į’náah da.

still NEG surprise 2-mother 3-toward 2-go.I NEG

T’áá ká tó tsíídkáá’ dididííkááł.

NEG water charcoal-on start-3-2-put.OC.F

T’áá shǫǫ da la’ da’adą́ądi diné bich’iiyą’ hólǫ́ǫ́ .

at.least such.as some restaurant-at Navajo 3-food 3-exist.NI DISC

T’áá sáhí ʼííníyą́ą́ʼ. Tʼáá shǫǫ da ʼíyą́ shididííniił.

only.you 2-eat.P T’ÁÁ SHǪǪ DA 2-eat.I 1-2-tell.F

Wóláchíí’ tsés’ná yishish.

ant bee 3-3-sting.P
listenloadingplaying

The ant stung the bee.

Yiską́ągo níléí hódahdi ’ółta’di ni’dí’néeshtįįł nissin.

tomorrow that up.at school-at 1-teach.F 1-want.CI

Yiską́ągo Na’nízhoozhídi háadish ’adeeshį́į́ł ninízin?

tomorrow Gallup-at where-Q 2-eat.F 2-want.CI

yíníyą́ą́’

3DO-2-eat.it.P

Ła’ nááhai yę́ędą́ą́’ Tóta’di daashin niiłtsą́ą ni’.

one year prior Farmington-at wasn’t.it 2-1-see.P remember