An example search has returned 50 entries

’Adą́ą́dą́ą́’ ’íítseedgo bee na’anishí hasht’enáshdlééh.

yesterday 1-pound.P-GO tool 3-1-put.back.I
listenloadingplaying

Yesterday, I did silverwork, and now I’m putting my tools away. 

’Azháánee’ shi dibé hólǫ́ǫ ndi, dibé ła nahiideeshnih.

even.though my sheep 3-exist.NI sheep one 1-buy.F

Ayóo níyol.

very 3-wind.CI

Bił bééhózin.

1-with 3-of-3-conceive.NI

Ch’ééh jiyáán náshdį́į́h ’áádóó tó náshdlį́į́h.

watermelon again-1-eat.R then water again-1-drink.R
listenloadingplaying

I eat watermelon then I drink water.

Da’ shééhonísin?

Q 1-2-know.NI

Dá’ák’eh góyaa yishwoł.

cornfield down.that.way 1-run.Prog
listenloadingplaying

I’m running along beside the cornfield.

Dibé bitah dídéesh’įįł, díkwíínee’ náádeishchį́.

sheep 3-among 3-1-look.F how.many-really again-3-born.R
listenloadingplaying

I’m going to the flock to see how many sheep have been born.

didazhdidoołjah

pl-3DO-4dpl-start.fire.F
listenloadingplaying

start fire, 4th person plural

Díí jį́ ’áłchíní nááda’ołta’.

this day children again-pl-3-study.R
listenloadingplaying

Today, the children are in school again.

Dlǫ́ǫ́’ ’atiin bąąhgóó ndaazį́įgo shił nizhóní.

prairie.dog road 3-on-GÓÓ about-pl-3-stand.NP-GO 1-with 3-be.nice.NI
listenloadingplaying

I like when prairie dogs stand alongside the road.

Doo kingóó diit’ash da.

NEG town-to 1dpl-go.du.Prog NEG

Doo t’áá k’ad nimasii yiyą́ą́ da.

do.not.want.to potatoes 1-eat.P NEG

Ha’a’áahgo shilį́į́’ bá niná’áshjoł.

east-GO 1-horse 3-for again-1-feed.NCM.R

hadeneeshchaad

pl-3DO-3dpl-card.it.(as.in.wool).P

hadiiltééł

3DO-1dpl-carry.him/her.up.out.of.something.F
listenloadingplaying

carry him/her up out of something, 1st person dual

Haidą́ą́’ ’a’áán góne’ naashnish ńt’ę́ę́’ --- doo shił yá’áhoot’éeh da.

winter-past mine.shaft inside 1-work.I past NEG 1-with 3-good.N NEG

haiilgéésh

3DO-1dpl-cut.it.out.I

hajííłgizh

3DO-4-cut.it.out.P

haoołgizh

3DO-2dpl-cut.it.out.P

Hastiin t’áá ’ádzaagóó nahasne’.

man at.random 3-tell.P

Hastiin łééchą́ą́’í tsinaalzhoodí bił déíshood.

man dogs 3-3-haul.sled.LPB.Prog
listenloadingplaying

The man is being pulled on a sled by the dogs.

Haʼoodzíí’ yinidaalnish.

sentence pl-3-3-work.CI
listenloadingplaying

They (3) are working on Diné sentences.

Jáan naalnishísh?

John 3-work.I-Q

jidoołbish

3DO-4-boil.it.F

Jooł yee ndaanéhé Jóhonaa’éí daashin daolyée ni’.

ball 3-by.means.of pl-3-player.CI-NMLZ Sun(s) wasn’t.it pl-3-name.NI remember
listenloadingplaying

Weren’t the basketball players called the Suns? 

jííshóó’

3DO-4-brush/comb.it.P

Kǫ́ǫ́ tsé si’ą́.

here rock 3-be.SRO.NP

Here is the rock.

Kóhoot’éédą́ą́’ dibé yázhí t’óó ’ahayóí hazlį́į́’. K’ad ’éí doo t’óó ’ahayói da.

last.year sheep baby a.lot 3-Pas-it.occured.P now this NEG a.lot NEG

Na’nízhoozhígóó nihił ’adeeswod ’áko shį́į́ ’adiidį́į́ł chidí nihá ’ánálnéehgo.

Gallup-to 1-with INDEF-drive.P then maybe 1-dual-eat.F car 1-for 3-fix.I-GO

Níyolgo t’áá ’áko niishch’ił.

wind-GO immediately 3-blink.U
listenloadingplaying

When it’s windy, I usually blink.

NTUdi hooghannimází góne’ Diné bizaad baa ’iinishta’

NTU-at hogan inside Diné 3-language 3-for 1-read.I

Náhóóchįįd.

2-angry.P
listenloadingplaying

you got angry

Shicheii béeso bideená naalnish.

1-grandfather money 3-exchange.for 3-work.I

Shiye’ bicheii yi’ká ’análwo’dooleeł biniiyé ba’niłtį́į́́ nt’éé’ sits’ą́ą́’ yił nikidíńiit’ą́ą́zh.

1-son 3-grand.father for 3-1-help.F for 3-loan for 1-away with 2-dpl.walk.P
listenloadingplaying

I loaned my son to his grandfather to help him and he just kept him.

Shizhé'é ’ałah ’aleehgóó ’iiyahígíí shił bééhózin.

1-father meeting-to 3-go.P-ÍGÍÍ 1-with 3-3-know.CI
listenloadingplaying

I know that my father went to the meeting.

T’ah doo la’ tł’oh ła’ baa náánágeeh da.

not.yet DISC hay some 3-for 3-haul.I NEG

T’ah kodą́ą́’ kélchí nahideeshnih.

still now-past moccasin 3-1-buy.F

T’áadoo hadahooł’áhí.

neg pl-3s-2dpl-make.noise.NP-Í

Ts’éénídzííd, t’ah ’íinda ’iidííłhosh.

2-wake.up.I future only.then 2-sleep.F
listenloadingplaying

Wake up, you can sleep later.

Tsinaabąąs bee nida’abąąs yę́ędą́ą́’ shi’dizhchį́.

wagon 3-with pl-3-drive.I past 1-pass-born.P

Tł’éédą́ą́’ ’iiłhaazh.

night-past 1-sleep.P

Tł’ízí tł’óo’di tł’oh deiiłchózhígíí shił bééhózin.

goat outside-at grass pl-3-3-eat.leafy-ÍGÍÍ 1-with 3-about-3-know.NI
listenloadingplaying

I am aware goats are eating outside.

Tł’óo’di kǫ’ diltłi’ bikáa’gi chéch’il ła’ dináádísh’nííł.

outside-at fire 3-burn.NI 3-on-at oak some fire-again-3-1-move.PlO.I

woohgish

3DO-2dpl-make.one.cut.in.it.I

wołhį́į́h

3DO-2dpl-melt.it.(snow).I

yiishjį́į́h

Imperfective Mode: 1-become.black.I
listenloadingplaying

I am becoming black, getting sunburned

Yiską́ągo nighandi naadeeshááł.

tomorrow 2-home-at 2-to-1-go.F

Yiską́ągo Na’nízhoozhídi, háádish ’adeeshį́į́ł ninízin?

tomorrow Gallup-at where-Q 2-eat.F 2-want.CI

Yiską́ągo łééchąą’í ’atsį’ yidooyį́į́ł.

tomorrow-GO dog meat 3-3-eat.F
listenloadingplaying

The dog will eat the meat tomorrow.