An example search has returned 50 entries
’Ach’íí’ ła’ deeshį́į́ł.
rolled.intestine some 1-eat.F’Ahbínídą́ą́’ t’áadoo ’ííyą́ą́’góó biniinaa wónáásdóó dichin shi’niiłhį́.
morning-past neg 1-eat.P-GO.NEG 3-because soon hunger 1-3-kill.I
listen
I did not eat this morning, so I am hungry now.
bookmark- ’ahbínídą́ą́’ this morningfind in Navajo Adverb Lexicon
- t’áadoo notfind in Navajo Adverb Lexicon
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)
- ’ashą́ eat
- -niinaa because of, on account offind in Navajo Postposition Lexicon
- wónáásdóó soon, finallyfind in Navajo Adverb Lexicon
- Imperfective (I) (∅, ni, si, yi-∅)
- sisxé kill
’Asdzą́ą́ Báhoozhóní yinishyé.
woman happy 1-called.NI’Atsį́’ísh ’éí doodaii’ łóó’ísh nínízin?
meat-Q or fish-Q 3-2-want.NI’Ayóo deesk’aazgo beeldléí ditánígíí biih násh’nah.
very cold-GO blanket 3-thick.NI-ÍGÍÍ 3-into 1-crawl.R’Azhą́ shaa jidiijéé' ndi, t'áá hwéé deeshwoł.
even.though 1-from-4-start-run.P just but 1-run.FAsdzą́ą́ yázhí bichidí doondó’ ndi naalnish da.
woman little 3-car not.even but 3-work.P NEGBéeso ła’ nich’į’ nidoolyééł t’ahádą́ą́’ ’ałtso nanilnish.
money some 2-toward 2-3-pay.F before.thus all 2-work.ICh’iyáán ’ádaasdįįdgo kingóó ła’ hááshááł.
food pl-3-run.out.P-GO store-to some area-1-go.get.Progdazhdíníłkaad
pl-3DO-4dpl-start.to.herd.them.(animals).IDibé bits’į́’ daodą́ą́’ laanaa.
sheep 3-meat pl-3-1dpl-eat.O LAANAADíí ’abíní dibé tóógóó neeshkał.
this morning sheep water-to 3-1-herd.Progdíníilkaad
3DO-1dpl-start.to.herd.them.(animals).IHaashíyee' díí azee'dich'ii' bíniitááh hait'éego dich'íí'.
try.and.find.out this chile-burnsr 3-2-try.IP how-GO spicyhadeiniłchaad
pl-3DO-3dpl-card.it.(as.in.wool).IHatáaldi 'iikááh 'atah 'ajóle’.
ceremony-at sandpainting among 4-make.OHáágóó lá Bíl doogááł nízin Jáan?
where-toward Q Bill 3-go.sg.F 3-want.CI JohnKénídánííljeehgo, sin ła’ beehódíítał.
shoe.game-GO song some 2-sing.FMexicogóó daashin déyáa ni’.
Mexico-to was.it 2-go.I NI’Mósí dóó łeechą́ą́’ii’ baniłts’ood’ii’, bił hózhǫ́.
cat dog 3-1-feed.P-and 3-with 3-happy.NInisélá
3DO-1-carry.a.ropelike.thing.around.PShá bíighah na’ashkǫ́ǫ́’.
sun proportionate 1-swim.CIShichidí t’ahdii yá’át’ééh, ’át’ah ’índa ła’ ninááhideeshnih.
1-car still 3-good.N later one again-3-1-buy.FShidá'í, nilį́į́’ sha’níłteeh.
1-maternal.uncle 2-horse 1-to-3-2-lend.AnO.IShitsilíké ’éiyáhá nda’ałkǫ́ǫ́’.
1-little.brother-pl TOP 3-pl-swim.IPShiyáázh shaa yógháah le’ nissingo sédá.
my.son 1-for 3-arrive.O hope 3-1-want.CI-GO 1-sit.ISitsiitł’óól tsásk’eh bikáá’ dah yishłééh.
Navajo.hair.tie bed 3-on up 3-1-put.SFO.USohodizingo t’áá ká nídoó’nééh lágo.
prayer-GO neg 2-get.up.O LÁGOTó lą’ígo nidlą́ ’áko bee nitah yá’áhoot’ééh dooleeł.
water many 3-2-drink.DI so 3-with 2-among pl-3-good.NI futureYiską́ągo shicheii nihaa deeshááł ní.
tomorrow 1-grandfather 1pl-to 1-walk.F 3-say.NIŁa’ nááhai yę́ędą́ą́’ Tóta’di daashin niiłtsą́ą ni’.
one year prior Farmington-at wasn’t.it 2-1-see.P rememberI might have seen you last year at Farmington. (verb on YM 1987:798)
bookmark