An example search has returned 50 entries

Shichʼéʼé kinaasdaʼgo bitsiiʼ shá beʼdíítłʼóół. Tʼáásh ʼáko?

1-daughter 3-reach.puberty.P-GO 3-hair 1-for 3-2-tie.F just-Q okay

-shą’

Bá’ólta’íísh níyá?

3-for-3-teach-Q 3-come.P
listenloadingplaying

Has the teacher come yet?

Ch’ah ’éí doodaii’ nák’ee sinilí łizhinígíí daats’í nee hólǫ́’?

hat or sunglasses perhaps 2-with 4-exist.NI
listenloadingplaying

Do you have a hat or sunglasses? / Maybe you have a hat or sunglasses.

Ch’iyáán nináhíłnihgo haa nízahjį’ ’ánádįįh?

food 3-2-buy.R how 3-long.N-up.to 3-become.none.R

Chidí naat’a’íísh hooghankáá’góó ch’ínísaal ’éí doodaii’ dziłghą́ą́’góó daats’í?

airplane house-over-along over-3-fly.P TOP or mountain-attached-along perhaps

Da’ chidíísh bee hólǫ́ doodaii’ ni daats’í chidí nee hólǫ́?

Q car-Q 3-with 4-exist.NI or 2 maybe car 2-with 4-exist.NI

Da’ Cubadę́ę́’ tsinaa’eeł nił ní’éél?

Q Cuba-from boat 2-with 3-float.P

Da’ Ron yiską́ągo saad neidoołkah?

Q Ron tomorrow word 3-3-investigate.F

daats’í

listenloadingplaying

particle for perhaps

Dichin nínízin ya’?

hungry 2-want.NI Q

Díkwííshą’ nibeegashii?

how.many-Q 2-cow
listenloadingplaying

Exactly how many cows do you have?

Donovanísh aadę́ę́’ deeyá?

Donovan-Q from-there 3-come.P
listenloadingplaying

Is it Donovan that is coming?

Díkwíí lá ninááhai?

how.many Q 2-winter
listenloadingplaying

How old are you?

Ha’a’aahjíísh ’éí doodago ’e’e’aahjíísh nighan?

east-from-Q 2-home TOP or west-from-Q 2-home

Ha’át’éegoshą’ t’áadoo díníyáa da?

why-Q neg 2-go.sg.P NEG
listenloadingplaying

Why didn’t you go?

ha’át’íí

Ha’át’íísh biniinaa naníchxǫ’?

what-Q 3-because 2-pout.CI

Ha’át’íísh nizhé’é nayiisnii’?

what-Q 2-father 3-3-buy.P
listenloadingplaying

What did your father buy?

haa nízahdę́ę́’ hoolzhiizh

listenloadingplaying

for how long

haa nóoshóní

listenloadingplaying

how pretty is it

Haa’ísh neezgai?

where-Q 3-hurt.N
listenloadingplaying

Where does it hurt?

Haash nízah kodóó nighanjį’?

how-Q 3-long.N here-from 2-home-to

háagi

listenloadingplaying

where at (specifically)

háá-P.ENCLITIC

listenloadingplaying

where. The expressions formed with ’háá-’ have a postpositional enclitic following them which indicates information about direction, location, or path.

Háádę́ę́’shą’ tó ndahohheeh?

where-from-Q water pl-3-2-haul.LPB.I

Hádą́ą́’ Jáan Tó Hónaanígóó naayá?

When past John ocean across-to 3-go.P

Hádą́ą́’sh Mary ’ólta’dę́ę́’ nádzá?

when-past-Q Mary school-from 3-return.P

Háí lá ’ałhosh?

who Q 3-sleep.I

H lá bá nidáá’?

who Q 3-for 2-enemyway.ceremony

Háí lá tsinaa’eeł ’áyiilaa?

who Q boat 3-3-make.P
listenloadingplaying

Who made a boat?

Háí shą’ ’ałhosh?

who Q 3-sleep.I

Háísh tsinaa’eeł ’áyiilaa?

who-Q boat 3-3-make.P

Háíshą’ tsinaa’eeł ’áyiilaa lá?

who-Q boat 3-3-make.P DISC

Háíshą’ tsinaa’eeł ’áyiilaa?

who-Q boat 3-3-make.P

Hoł háádaalch’ąłí biyi’ góne’ésh t’áá hwííní’į́?

4-with elevator areal.inside-Q 3-see.P
listenloadingplaying

Have you ever seen inside of an elevator?

Háidígíísh ʼałkʼésdisí deeshį́į́ł?

which.one-ÍGÍÍ-Q candy 3-1-eat.F

Háá’íshą’. ’Ákǫ́ǫ́ dílyeed!

what-Q there 2-run.F

Háágóósh díníyá?

where-to-Q 2-go.I
listenloadingplaying

Where are you going?

Jáan, nanilnishísh?

John 2-work.I-Q
listenloadingplaying

John, are you working?

Nádí daats’í ’éí doodaii’ nideezhí daats’í bááh ’íidoolííł?

older.sister perhaps or younger.sister perhaps bread 3-make.F
listenloadingplaying

Is your older sister or your younger sister going to make bread? / Maybe your older sister or your younger sister is going to make bread.

Nichidí háadish nííníłbą́ą́z?

2-car where-at-Q 3-2-park.P

Nichidísh háadi nííníłbą́ą́z?

2-car-Q where-at 3-2-park.P

Nizhe’é ha’át’íísh yaa naaghá?

2-father what-Q 3-about 3-do.CI

Nizhé’é ha’át’íísh nayiisnii’?

2-father what-Q 3-3-buy.P
listenloadingplaying

What did your father buy?

Tł’óodiísh t’ah ’áłchíní nidaané?

outside-Q still children pl-3-play.I
listenloadingplaying

Are the children still playing outside?

Yadiizíníshą’ haa néelt’e’go nínízin?

can-Q how 3.many.N-GO 2-want.NI

Yadiizíníshą’ haa néelt’e’go nínízin?

can-Q how 3.many.N-GO 2-want.NI

Yiską́ągo Na’nízhoozhídi, háádish ’adeeshį́į́ł ninízin?

tomorrow Gallup-at where-Q 2-eat.F 2-want.CI

Yiską́ągoósh ’adeestsił nínízingo bee na’anishí hasht’enilééh?

tomorrow-Q 1-make.F 2-want.NI-GO tool 3-2-prepare.I