An example search has returned 50 entries

Shichʼéʼé kinaasdaʼgo bitsiiʼ shá beʼdíítłʼóół. Tʼáásh ʼáko?

1-daughter 3-reach.puberty.P-GO 3-hair 1-for 3-2-tie.F just-Q okay

’Adą́ą́dą́ą́’ísh tł’óo’di nishínílnish?

yesterday-Q outside-at 2-work.P

’At’éédísh yiniłtsą́?

girl-Q 3-2-see.P

’Atsį’ísh ’éí doodaii’ łóó’ísh nínízin?

meat-Q or fish-Q 3-2-want.NI

Bá’ólta’ísh Jáan ’éí doodaii’ Mary daats’í yich’į’ haadzíí’?

teacher-Q John TOP or Mary perhaps 3-to 3-talk.P

Bikáá’ dah ’asdáhí bikáa’gi doodaai’ ni’góó daats’í nishdaah?

chair 3-top-at or floor-on perhaps 1-sit.NI

Ch’ah ’éí doodaii’ nák’ee sinilí łizhinígíí daats’í nee hólǫ́’?

hat or sunglasses perhaps 2-with 4-exist.NI
listenloadingplaying

Do you have a hat or sunglasses? / Maybe you have a hat or sunglasses.

Chidí daats’í bee hólǫ́ doodaii’ niísh chidí nee hólǫ́?

car maybe 3-with 4-exist.N or 2-Q car 2-with 4-exist.NI

Chidí naat’a’í ’íinilaaígíí háajį’ ninít’a’?

airplane 3-2-make.P-ÍGÍÍ where-up.to 3-fly.P
listenloadingplaying

How far did the airplane that you built go when it flew?

Chidí naat’a’íísh hooghankáá’góó ch’ínísaal ’éí doodaii’ dziłghą́ą́’góó daats’í?

airplane house-over-along over-3-fly.P TOP or mountain-attached-along perhaps

Dichin nínízin ya’?

hungry 2-want.NI Q

Dichinísh doodaii’ dibáá’ísh jinízin?

hunger-Q or thirst-Q 3-4-want.NI

Díí chąą’ shą’ háádę́ę́’ niníyęęzh?

this manure-Q where-from 3-ooze.P

Díí haa yit’éego ’atiin?

this how 3-be.NI road
listenloadingplaying

How is this road?

Díísh haa yit’éego ’atiin?

this-Q how 3-be.NI road
listenloadingplaying

How is this road?

Díkwíí jį́ shą’ nanilnish?

how.many Q days 2-work.I

Díkwíí shą’ ninááhai?

how.many Q 2-winter.NI
listenloadingplaying

How old are you?

Díkwíísh ninááhai?

how.many-Q 2-winter.NI

Díkwíí lá ninááhai?

how.many Q 2-winter
listenloadingplaying

How old are you?

Gohwééh nayiisnii’diísh b bééhózin?

coffee 3-3-buy.P-at-Q 3-with 3-know.NI

Gohwééh t’áá bizhání ’éí doodaii’ ’abe’ bgo daats’í nínízin?

coffee only TOP or milk 3-with-GO perhaps 3-2-want.NI

Ha’a’aahdę́ę́sh naaghan ’éí doodago e’e’aahdę́ę́sh naaghan?

east-from-Q 2-home TOP or west-from-Q 2 home

Ha’a’aahjíísh ’éí doodago ’e’e’aahjíísh nighan?

east-from-Q 2-home TOP or west-from-Q 2-home

Ha’at’iish náádaadi’ní?

what-Q again-pl-3-say.I

Ha’at’íí shą’ baa naniná?

what Q 3-2.do.I

Ha’át’éegishą’ nich’ah nííní’ą́?

where-at-Q 2-hat 3-2-set.down.SRO.P
listenloadingplaying

Where did you leave your hat? Where did you set your hat down?

Ha’át’íí biniinaa náníldzid?

what 3-cause 2-fear.I

Ha’át’íí shį́į́ biniinaa łeech’ąą’í nidahał’in?

what perhaps 3-because dog pl-3-bark.I

Ha’át’íísh nizhé’é nayiisnii’?

what-Q 2-father 3-3-buy.P
listenloadingplaying

What did your father buy?

Ha’át’íísh nizhé’é yaa naaghá?

what-Q 2-father 3-about 3-do.CI

Haa nízahjį’ hanínáshyįh dooleeł t’áá ’ákwíí jį́?

how 3-long.N-up.to 1-rest.R FUT every day

Haa’ísh neezgai?

where-Q 3-hurt.N
listenloadingplaying

Where does it hurt?

Haa’ísh nínígai?

where-Q 2-hurt.I
listenloadingplaying

Where do you hurt?

Haaʼí lá áshį́į́h nííníʼą́?

where-Q salt 3-2-handle.SRO.P
listenloadingplaying

Where did you put the salt?

Hahgo lá tá’dinigizh?

When part 2-shear.F

há’at’é-P.ENCLITIC

listenloadingplaying

where. The expressions formed with ’há’at’é-’ either appear with a postpositional enclitic (also with the subordinating complementizer ’-go’, which we listed separately)

Háadi lá dibé nidahaniih?

where-at Q sheep pl-3-pass-sell.CI

Háádę́ę’shą’ díí ch’ah nizhóní léi’ naa yílts’id?

where-from-Q DEM hat 3-beautiful.NI INDEF 2-to 3-move.air.SRO.P

H lá bá nidáá’?

who Q 3-for 2-enemyway.ceremony

Háí lá kintahgóó sh adoołbąs?

who-Q town-to 1-me 3-drive.F

Háí lá sis łigai ’iił’įh

who-Q belt silver 3-3-make.U
listenloadingplaying

Who makes silver concho belts?

Háísh tsinaa’eeł ’áyiilaa?

who-Q boat 3-3-make.P

Kwe’éshą’ haa nízah nináhálzhishgo nináháltį́į́h?

here-Q how 3-long.N-up.to time.move.R-GO rain.R
listenloadingplaying

How often does it rain here?

Nádí daats’í ’éí doodaii’ nideezhí daats’í bááh ’íidoolííł?

older.sister perhaps or younger.sister perhaps bread 3-make.F
listenloadingplaying

Is your older sister or your younger sister going to make bread? / Maybe your older sister or your younger sister is going to make bread.

Ni daats’í nił bééhózin ’éí doodaii’ nicheii daats’í bił bééhózin?

2 perhaps 2-with 3-know.CI TOP or 2-grandfather perhaps 3-with 3-know.CI

Nichidí háadishą’ nííníłbą́ą́z

2-car where-at-Q 3-2-park.P

Nił hǫ́zhǫ́ǫ́sh doodaii’ doósh nił hózhǫ́ǫ da?

2-with-happy.NI-Q or neg-Q 2-with happy.NI neg

T’ahdiísh nahałtin?

still-Q area-rain.CI
listenloadingplaying

Is it still raining?

Yiską́ągo Na’nízhoozhídi háadish ’adeeshį́į́ł ninízin?

tomorrow Gallup-at where-Q 2-eat.F 2-want.CI