An example search has returned 50 entries
Shichʼéʼé kinaasdaʼgo bitsiiʼ shá beʼdíítłʼóół. Tʼáásh ʼáko?
1-daughter 3-reach.puberty.P-GO 3-hair 1-for 3-2-tie.F just-Q okay
listen
When my daughter has the puberty ceremony, will you tie her hair for me?
bookmark- Request, affirmativefind in Navajo Imperatives
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- -go verb and subordinating encliticfind in Navajo Adverb Lexicon
- -á for, for the benefit offind in Navajo Postposition Lexicon
- Future (F)find in Navajo Verb Modes
- -ísh enclitic for yes/no questions
- t’áá justfind in Navajo Particle Lexicon
’At’éédísh yiniłtsą́?
girl-Q 3-2-see.P’Áádóó shą’?
and.then QChidí naat’a’íísh hooghan yikáá’góó ch’ét’a’ doodaii’ dził bąąhgóósh ch’ét’a’?
airplane-Q hogan 3-over-along 3-fly.P or mountain 3-side-along-Q 3-fly.P
listen
Did the airplane fly over the house or along the mountainside?
bookmark- -ísh enclitic for yes/no questions
- -káá’ on, on top offind in Navajo Postposition Lexicon
- location
- -góó to, toward, along, on, with a numeral it indicates a datefind in Navajo Postposition Lexicon
- location
- -ąąh on, besidefind in Navajo Postposition Lexicon
- location
- -góó to, toward, along, on, with a numeral it indicates a datefind in Navajo Postposition Lexicon
- location
Chidí naat’a’íísh hooghankáá’góó ch’ínísaal ’éí doodaii’ dziłghą́ą́’góó daats’í?
airplane house-over-along over-3-fly.P TOP or mountain-attached-along perhapsDa’ chidíísh bee hólǫ́ doodaii’ ni daats’í chidí nee hólǫ́?
Q car-Q 3-with 4-exist.NI or 2 maybe car 2-with 4-exist.NIDa’ Ron saad neiskáá’?
Q Ron word 3-3-investigate.PDa’ shééhonísin?
Q 1-2-know.NIDichinísh doodaii’ dibáá’ísh dzinízin?
hunger-Q or thirst-Q 3-4-want.NIDíidí háísh bichidí?
this who-Q 3-cardíkwíí
Díkwíí jį́ lá nanilnish?
how.many Q days 2-work.IDíkwíí shą’ ninááhai?
how.many Q 2-winter.NIDíkwíísh nibeegashii?
how.many-Q 2-cowHa’at’íí shą’ baa naniná?
what Q 3-2.do.IHa’át’éegishą’ nich’ah nííní’ą́?
where-at-Q 2-hat 3-2-set.down.SRO.PHa’át’éego lá ’íiyisíí ’atiinjį’ ’ańdeeshdááł lá?
how Q main road-up.to 1-back-on-go.sg.F DISCHa’át’éegoshą’ t’áadoo ’azee’ál’į́į́góó nisíníyáa da?
why-Q NEG hospital-to 2-go.sg.P NEGHa’át’íí lá neidiyoołnih lá?
what DISC 3-3-buy.F DISCHa’át’íí shį́į́ biniinaa łeech’ąą’í nidahał’in?
what perhaps 3-because dog pl-3-bark.IHa’át’íí shį́į́ biniinaa łééch’ąą’í nidahał’in.
what perhaps 3-because dog pl-3-bark.IHa’át’íísh biniinaa nanichxǫ’?
what-Q 3-because 2-pout.CIHa’át’íísh hastiin dóó ’at’ééd ’áyiilaa?
what-Q man and girl 3-3-make.PHa’át’íísh nizhé’é nahideeshnih nízin.
what-Q 2-father 3-1-buy.F 3-want.NIhaa + Neuter V
haa néelt’e’
haa nízah nináhálzhishgo shą’
Haa’í lá neezgai?
where Q 3-hurt.NHaalá tʼáá ʼéiyá yinílyée ni’?
how-Q just TOP 2-name.NI rememberHaashą’ ʼátʼé, shí bichʼįʼ haʼdiisdzih.
how-Q 3-be.NI 1 3-to 1-speak.FHaaʼí lá áshį́į́h nííníʼą́?
where-Q salt 3-2-handle.SRO.PHaaʼí yeeʼ dibé naakaí?
where-Q show.me sheep 3-walk.around.CIHá’át’íí lá hastiin dóó ’at’ééd ’áyiilaa?
what Q man and girl 3-3-make.PHáadi lá dibé nidahaniih?
where-at Q sheep pl-3-pass-sell.CIHádą́ą́’ ’áłtsé chidí naat’a’í nił nast’a’?
When past first airplane 2-with 3-fly.PHádą́ą́’ Jáan bighan ’áyiilaa?
When-past John 3-hogan 3-3-make.PHái da shą’ tsinaa’eeł ’ájiilaa lá?
who DA Q boat 3-4-make.P DISCHáí lá bá nidáá’?
who Q 3-for 2-enemyway.ceremonyMary ha’át’íí nayiisnii’?
Mary what 3-3-buy.PMary hádą́ą́’sh ’ólta’dę́ę́’ nádzá?
Mary when-past-Q school-from 3-return.PNichidí háadish nííníłbą́ą́z?
2-car where-at-Q 3-2-park.PNichidísh háadi nííníłbą́ą́z?
2-car-Q where-at 3-2-park.PNidlóóhísh doodaii’ dooísh nidlóoh da?
2-cold.I-Q or NEG-Q 2-cold.I-Q NEGNizhe’é haash wolyé?
2-father what-Q 3-call.NINił bééhózinísh ’éí doodaii’ nicheii daats’í bił bééhózin?
2-with 3-know.CI-Q TOP or 2-grandfather perhaps 3-with 3-know.CI
listen
Do you know or does your grandfather know?
bookmark- -ił withfind in Navajo Postposition Lexicon
- accompaniment
- Continuative Imperfective (CI)find in Navajo Verb Modes
- nisin think, wantfind in Navajo Verb Modes
- -ísh enclitic for yes/no questions
- doodaii’ particle or
- daats’í particle for perhaps
- Continuative Imperfective (CI)find in Navajo Verb Modes
- nisin think, wantfind in Navajo Verb Modes




