An example search has returned 50 entries
Shichʼéʼé kinaasdaʼgo bitsiiʼ shá beʼdíítłʼóół. Tʼáásh ʼáko?
1-daughter 3-reach.puberty.P-GO 3-hair 1-for 3-2-tie.F just-Q okay
listen
When my daughter has the puberty ceremony, will you tie her hair for me?
bookmark- Request, affirmativefind in Navajo Imperatives
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- -go verb and subordinating encliticfind in Navajo Adverb Lexicon
- -á for, for the benefit offind in Navajo Postposition Lexicon
- Future (F)find in Navajo Verb Modes
- -ísh enclitic for yes/no questions
- t’áá justfind in Navajo Particle Lexicon
’Atsį́’ísh ’éí doodaii’ łóó’ísh nínízin?
meat-Q or fish-Q 3-2-want.NIBikáá’ dah ’asdáhí bikáa’gi doodaai’ ni’góó daats’í nishdaah?
chair 3-top-at or floor-on perhaps 1-sit.NICh’iyáán nináhíłnihgo haa nízahjį’ ’ánádįįh?
food 3-2-buy.R how 3-long.N-up.to 3-become.none.RCh’iyáánísh hólǫ́?
food-Q 4-exist.NIDa’ ’áájí ’ałdó’ ’áłah ’azlį́į́’?
Q that-side also meeting 1-happen.PDa’ Cubadę́ę́’ tsinaa’eeł nił ní’éél?
Q Cuba-from boat 2-with 3-float.PDa’ dichin nínízin?
Q hungry 2-want.NIDa’ Ron saad nináánéíłkaah ya’?
Q Ron word 3-3-investigate.I QDa’ Ron yiską́ągo saad neidoołkah?
Q Ron tomorrow word 3-3-investigate.FDichin nínízin ya’?
hungry 2-want.NI QDichinísh doodaii’ dibáá’ísh jinízin?
hunger-Q or thirst-Q 3-4-want.NIDíigi ’át’éegoósh ’ájiił’įįh?
this-at 3-be-GO-Q SUP-4-do.PDíísh haa yit’éego ’atiin?
this-Q how 3-be.NI roadDíí ’áʼkáán háidíígíísh nahiidiilnih?
TOPIC flour which.one-ÍGÍÍ-Q 3-2du-buy.FGohwééh t’áá bizhání ’éí doodaii’ ’abe’ biłgo daats’í nínízin?
coffee only TOP or milk 3-with-GO perhaps 3-2-want.NIGohwééh t’áá bizhání ’éí doodaii’ ’abe’ biłgo daats’í nínízin?
coffee only TOP or milk 3-with-GO perhaps 3-2-want.NIHa’át’éego lá ’íiyisíí ’atiinjį’ ’ańdeeshdááł lá?
how Q main road-up.to 1-back-on-go.sg.F DISCHa’át’éegoshą’ ’ayóo náníldzid?
why-Q very 2-fear.IHa’át’éegoshą’ t’áadoo ’azee’ál’į́į́góó nisíníyáa da?
why-Q NEG hospital-to 2-go.sg.P NEGHa’át’íí neidiyoołnih nínízin?
who 3-3-buy.F 2-think.NIHa’át’íísh baa hane’?
What Q 3-for be.told.CIHa’át’íísh biniinaa nanichxǫ’?
what-Q 3-because 2-pout.CIHa’át’íísh hastiin dóó ’at’ééd ’áyiilaa?
what-Q man and girl 3-3-make.PHaa néelą́ą́’ nidá’ák’eh?
how 3-much.N 2-cornfieldhaa nízahdę́ę́’ hoolzhiizh
haa nóolin
haa yídéetą́ą́’
Háadi lá dibé nidahaniih?
where-at Q sheep pl-3-pass-sell.CIháádę́ę́’
Hádą́ą́’sh Mary ’ólta’dę́ę́’ nádzá?
when-past-Q Mary school-from 3-return.PHái da shą’ tsinaa’eeł ’ájiilaa lá?
who DA Q boat 3-4-make.P DISCHáidíígíísh neidiyoołnih nínízin?
which.one-ÍGÍÍ-Q 3-3-buy.F 2-think.NIHáí lá kintahgóó shił ’adoołbąs?
who-Q town-to 1-me 3-drive.FHáágóósh díníyá?
where-to-Q 2-go.IK’aa’ísh ’aní’á biyaa doodago daats’í báhátis ’ayiist’oh?
arrow-Q bridge 3-under or perhaps 3-over 3-3-shot.P
listen
Did s/he perhaps shoot arrows under or over the bridge?
bookmark- -ísh enclitic for yes/no questions
- doodago particle or
- daats’í particle for perhaps
- -yaa under, beneath, downfind in Navajo Postposition Lexicon
- location
- -tis overfind in Navajo Postposition Lexicon
- location
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- ’adisht’oh be an archer, shoot arrowsfind in Navajo Verb Modes
Mary ha’át’íí nayiisnii’?
Mary what 3-3-buy.PMary ha’át’íísh nayiisnii’?
Mary what-Q 3-to.buy.IMary hádą́ą́’sh ’ólta’dę́ę́’ nádzá?
Mary when-past-Q school-from 3-return.PNádí daats’í ’éí doodaii’ nideezhí daats’í bááh ’íidoolííł?
older.sister perhaps or younger.sister perhaps bread 3-make.FNichidí lá háadi nííníłbą́ą́z?
2-car Q where-at 3-2-park.PWhere did you park your car?
bookmarkNichidíshą’ háadi nííníłbą́ą́z?
2-car-Q where-at 3-2-park.PNizhé’é ha’át’íísh nahideeshnih nízin.
2-father-Q what 3-1-buy.F 3-want.NINił hǫ́zhǫ́ǫ́sh doodaii’ doósh nił hózhǫ́ǫ da?
2-with-happy.NI-Q or neg-Q 2-with happy.NI negRonshą’ saadísh neiiłkaah?
Ron-Q word-Q 3-3-investigate.IShizhé’éésh łį́į́’ yiyííshǫǫdę́ę ’ayóó ’eelwod?
1-father horse-Q 3-3-tame.P-COMP.past really 3-run.away.PTł’éédą́ą́’ásh nahóółtą́ kééhót’ínígi?
night-past-Q rain.P 2-live.NI-atTł’óodiísh t’ah ’áłchíní nidaané?
outside-Q still children pl-3-play.IYiską́ągo Na’nízhoozhídi, háádish ’adeeshį́į́ł ninízin?
tomorrow Gallup-at where-Q 2-eat.F 2-want.CI
listen
Where do you want to eat in Gallup tomorrow?
bookmark- yiską́ągo tomorrowfind in Navajo Adverb Lexicon
- -di atfind in Navajo Postposition Lexicon
- háá-P.ENCLITIC where
- Future (F)find in Navajo Verb Modes
- yíshą́ eat itfind in Navajo Verb Modeslook up conjugationhide conjugation ▾
- Continuative Imperfective (CI)find in Navajo Verb Modes
- nisin think, wantfind in Navajo Verb Modes




