An example search has returned 50 entries
ʼÁłah ʼaleehdi ʼamá bééhániih daats’í bá ’ádazhniiyą́ą́’? ʼÁko daatsʼí nímasii łaʼ ʼakǫ́ǫ́ dííkááł.
group gathering-at mother 3-3-remember perhaps 3-for 4-pl-eat.P so perhaps potatoes some there 3-2-take.OC.F’Adą́ą́dą́ą́’ísh tł’óo’di nishínílnish?
yesterday-Q outside-at 2-work.P’Asdzą́ą́ ’éí ’ashkii ha’át’íí yeiní’ą́?
woman TOP boy what 3-to-3-3-move.SRO.P’Atsį’ísh ’éí doodaii’ łóó’ísh nínízin?
meat-Q or fish-Q 3-2-want.NI-sh
Bikáá’ dah ’asdáhí bikáa’gi doodaai’ ni’góó daats’í nishdaah?
chair 3-top-at or floor-on perhaps 1-sit.NIChidí naat’a’íísh hooghankáá’góó ch’ínísaal ’éí doodaii’ dziłghą́ą́’góó daats’í?
airplane house-over-along over-3-fly.P TOP or mountain-attached-along perhapsDa’ ’ałní’ní’ą́ąjį’ tł’óo’di nishínílnish?
Q noon-until outside-at 2-work.P
listen
Did you work outside up to noon?
bookmark- da’ particle for yes/no questions
- ’ałní’ní’ą́ąjį’ noon-untilfind in Navajo Adverb Lexicon
- -jį́’ up to, as far asfind in Navajo Postposition Lexicon
- time
- -di atfind in Navajo Postposition Lexicon
- location
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- naashnish workfind in Navajo Verb Modes
Da’ dibé nee hólǫ́?
Q sheep 2-with 3-exist.NIDa’ dichin nínízin?
Q hungry 2-want.NIDíísh haa yit’éego ’atiin?
this-Q how 3-be.NI roadDonovanísh aadę́ę́’ deeyá?
Donovan-Q from-there 3-come.PHa’át’éego lá ’íiyisíí ’atiinjį’ ’ańdeeshdááł lá?
how Q main road-up.to 1-back-on-go.sg.F DISCHow can I get back onto the main road?
bookmarkha’át’éejį’
ha’át’éédę́ę́’
ha’át’íí
Ha’át’íí baa ’áłah ’aleeh jiní?
what 3-for meeting 4-say.NIhaa néelt’e’
Haa níníłnééz?
what 2-tall.relatively.NIhaa nízah
haa nízahdę́ę́’ hoolzhiizh
haa níłnééz
haa yit’é (hait’é), haa yit’éego (hait’éego)
Haa’ísh nínígai?
where-Q 2-hurt.IHaa’íshą’ neezgai?
where-Q 3-hurt.NHaaʼí yeeʼ dibé naakaí?
where-Q show.me sheep 3-walk.around.CIHahgo hooghan ’ánílééh?
when hogan 3-2-make.Ihá’at’é-P.ENCLITIC
háádóó
Háágóó lá díníyá?
where-to.Q 2-go.FHádą́ą́’ Jáan bighan ’áyiilaa?
When-past John 3-hogan 3-3-make.PHáidíígíí lá neidiyoołnih?
which.one-ÍGÍÍ Q 3-3-buy.FHáí shą’ bił nanilnish?
who Q 3-with 2-work.IHáíshą’ tsinaa’eeł ’áyiilaa lá?
who-Q boat 3-3-make.P DISCHáá’íshą’. ’Ákǫ́ǫ́ dílyeed!
what-Q there 2-run.FK’aa’ísh ’aní’á biyaa doodago daats’í báhátis ’ayiist’oh?
arrow-Q bridge 3-under or perhaps 3-over 3-3-shot.P
listen
Did s/he perhaps shoot arrows under or over the bridge?
bookmark- -ísh enclitic for yes/no questions
- doodago particle or
- daats’í particle for perhaps
- -yaa under, beneath, downfind in Navajo Postposition Lexicon
- location
- -tis overfind in Navajo Postposition Lexicon
- location
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- ’adisht’oh be an archer, shoot arrowsfind in Navajo Verb Modes
Mary hádą́ą́’sh ’ólta’dę́ę́’ nádzá?
Mary when-past-Q school-from 3-return.PNichidí háadish nííníłbą́ą́z?
2-car where-at-Q 3-2-park.PNichidí háadi-sh nííníłbą́ą́z?
2-car where-at-Q 3-2-park.PŃléí ’asdzą́ą́ sáníshą’ háí ’át’į́?
there woman old-Q what 3-be.NYadiizíníshą’ haa néelt’e’go nínízin?
can-Q how 3.many.N-GO 2-want.NIYadiizíníshą’ haa néelt’e’go nínízin?
can-Q how 3.many.N-GO 2-want.NIYiską́ągo Na’nízhoozhídi háadish ’adeeshį́į́ł ninízin?
tomorrow Gallup-at where-Q 2-eat.F 2-want.CI
listen
When you go to Gallup tomorrow where do you want to eat?
bookmark- yiską́ągo tomorrowfind in Navajo Adverb Lexicon
- háá-P.ENCLITIC where
- -sh enclitic for content questions
- -di atfind in Navajo Postposition Lexicon
- Future (F)find in Navajo Verb Modes
- yíshą́ eat itfind in Navajo Verb Modeslook up conjugationhide conjugation ▾
- Continuative Imperfective (CI)find in Navajo Verb Modes
- nisin think, wantfind in Navajo Verb Modes




