An example search has returned 50 entries
ʼÁłah ʼaleehdi ʼamá bééhániih daats’í bá ’ádazhniiyą́ą́’? ʼÁko daatsʼí nímasii łaʼ ʼakǫ́ǫ́ dííkááł.
group gathering-at mother 3-3-remember perhaps 3-for 4-pl-eat.P so perhaps potatoes some there 3-2-take.OC.F’At’éédísh yiniłtsą́?
girl-Q 3-2-see.PBikáá’ dah ’asdáhí bikáa’gi doodaai’ ni’góó daats’í nishdaah?
chair 3-top-at or floor-on perhaps 1-sit.NIBá’ólta’íísh níyá?
3-for-3-teach-Q 3-come.PChidí daats’í bee hólǫ́ ’éí doodaii’ niísh chidí nee hólǫ́?
car maybe 3-with 4-exist.N TOP or 2-Q car 2-with 4-exist.NIChidíísh bee hólǫ́ ’éí doodago ni daats’í ła’ nee hólǫ́?
car-Q 3-with 4-exist.N TOP or 2 maybe one 2-with 4-exist.NIDa’ dibé nee hólǫ́?
Q sheep 2-with 3-exist.NIdaats’í
Daniel hahgosh hidilníísh?
Daniel when-Q 3-start.work.IDichin nínízin ya’?
hungry 2-want.NI QDííshą’ látsíní háádę́ę́’ naa ninídee’?
this-Q bracelet where-from 2-to 3-arrive.PlO.PDíkwíí jį́ shą’ nanilnish?
how.many Q days 2-work.IGohwééh nayiisnii’ídiísh bił bééhózin?
coffee 3-3-buy.P-at-Q 3-with 3-know.NI
listen
Do they know where he bought the coffee?
bookmark- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- nahashniih buy, sellfind in Navajo Verb Modes
- -di atfind in Navajo Postposition Lexicon
- -ísh enclitic for yes/no questions
- location
- -ił withfind in Navajo Postposition Lexicon
- Neuter Imperfective (NI)find in Navajo Verb Modes
- bééhózin there is knowledgefind in Navajo Verb Modes
Ha’át’éegoshą’ ’ayóo náníldzid?
why-Q very 2-fear.IHa’át’íí lá neidiyoołnih lá?
what DISC 3-3-buy.F DISCHa’át’íísh biniinaa naníchxǫ’?
what-Q 3-because 2-pout.CIHa’át’íísh nizhé’é nayiisnii’?
what-Q 2-father 3-3-buy.PHa’át’íí́sh baa hane’?
What Q 3-for be.told.CIHa’át’íí lá nizhé’é yaa naaghá?
what Q 2-father 3-about 3-do.CIhaa níłnééz
haa níłtso
haa nóoshóní
Haa’í lá neezgai?
where Q 3-hurt.NHaalá tʼáá ʼéiyá yinílyée ni’?
how-Q just TOP 2-name.NI rememberHaashą’ ʼátʼé, shí bichʼįʼ haʼdiisdzih.
how-Q 3-be.NI 1 3-to 1-speak.FHaaʼí lá áshį́į́h nííníʼą́?
where-Q salt 3-2-handle.SRO.PHahgo hooghan ’ánílééh?
when hogan 3-2-make.IHáadi lá ’ádeiit’į́?
where-at Q pl-3-beHáadi niyaa hazlį́į́’?
where-at 2-under area-grow.PHáadish nichidí nííníłbą́ą́z?
where-at-Q 2-car 3-2-.park.Pháádóó
Háágóó lá Bíl doogááł nízin Jáan?
where-toward Q Bill 3-go.sg.F 3-want.CI JohnHádą́ą́’ Jáan Tó Hónaanígóó naayá?
When past John ocean across-to 3-go.PHáí lá kintahgóó shił ’adoołbąs?
who-Q town-to 1-me 3-drive.FHáí lá tsinaa’eeł ’áyiilaa?
who Q boat 3-3-make.PHáíshą’ tsinaa’eeł ’áyiilaa?
who-Q boat 3-3-make.PHáidígíísh ʼałkʼésdisí deeshį́į́ł?
which.one-ÍGÍÍ-Q candy 3-1-eat.FJáanísh naalnish?
John-Q 3-work.IKin Łánídi daats’í ’éí doodago Bee’eldííldahsinildiísh naniná?
Flagstaff-at perhaps or Albuquerque-at-Q 2-go.around.CIlá
Mary hádą́ą́’sh ’ólta’dę́ę́’ nádzá?
Mary when-past-Q school-from 3-return.PNidlóóhísh ’éí doodago doo daats’í nidlóoh da?
2-cold.X-Q TOP or NEG perhaps 2-cold.X-Q NEGNidlóóhísh doodaii’ doo daats’í nidlóoh da?
2-cold.I-Q or neg perhaps 2-cold.I negNiísh ’ałdó’ t’áá ’ákwíinínízin?
2-Q also just 2-think.so.NIShoo sitsóí, da’ Na’nízhoozhígóó nił ’adeeswod?
hey 1-grandson Q Gallup-to 2-with 2-go.FYiską́ągo Na’nízhoozhígóó deet’áazhgo haa’í lá ’adiidį́į́ł?
tomorrow Gallup-to 1dpl-go.du.F-GO where Q 1pdl-eat.F
listen
When we go to Gallup tomorrow, where shall we eat?
bookmark- yiską́ągo tomorrowfind in Navajo Adverb Lexicon
- -góó to, toward, along, on, with a numeral it indicates a datefind in Navajo Postposition Lexicon
- -go verb and subordinating encliticfind in Navajo Adverb Lexicon
- Future (F)find in Navajo Verb Modes
- déyá start to gofind in Navajo Verb Modes
- haa’í where
- lá particle for content questions
- Future (F)find in Navajo Verb Modes
- yíshą́ eat itfind in Navajo Verb Modeslook up conjugationhide conjugation ▾




