An example search has returned 50 entries
’Ádą́ą́dą́ą́’ásh nishínílnish?
yesterday-Q 2-work.P-sh
Béésh náábał dóó haa nízahdi nighan?
windmill and how 3-long.N-at 2-homeChidí daats’í bee hólǫ́ ’éí doodaii’ niísh chidí nee hólǫ́?
car maybe 3-with 4-exist.N TOP or 2-Q car 2-with 4-exist.NIChidíísh bee hólǫ́ doodago ni daats’í chidí nee hólǫ́?
car-Q 3-with 4-exist.N or 2 maybe car 2-with 4-exist.NIDa’ ’ałní’ní’ą́ąjį’ tł’óo’di nishínílnish?
Q noon-until outside-at 2-work.P
listen
Did you work outside up to noon?
bookmark- da’ particle for yes/no questions
- ’ałní’ní’ą́ąjį’ noon-untilfind in Navajo Adverb Lexicon
- -jį́’ up to, as far asfind in Navajo Postposition Lexicon
- time
- -di atfind in Navajo Postposition Lexicon
- location
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- naashnish workfind in Navajo Verb Modes
Da’ dibé nee hólǫ́?
Q sheep 2-with 3-exist.NIDíkwíí jį́ lá nanilnish?
how.many Q days 2-work.IDíkwíísh ninááhai?
how.many-Q 2-winter.NIDíkwíí lá ninááhai?
how.many Q 2-winterHa’át’éegishą’ nich’ah nííní’ą́?
where-at-Q 2-hat 3-2-set.down.SRO.PHa’át’éego lá ’íiyisíí ’atiinjį’ ’ańdeeshdááł lá?
how Q main road-up.to 1-back-on-go.F DISCHa’át’éegosh náníldzid?
why-Q 2-fear.IHa’át’íí neidiyoołnih nínízin?
who 3-3-buy.F 2-think.NIHa’át’íísh Mary nayiisnii’?
What-Q Mary 3-to.buy.IHaa níníłnééz?
what 2-tall.relatively.NIhaa nóolin
Haaʼí lá áshį́į́h nííníʼą́?
where-Q salt 3-2-handle.SRO.Phahgo
Hahgosh Daniel hidilníísh?
when-GO-Q Daniel 3-start.workHastiin dóó ’at’ééd lá ha’át’íí ’áyiilaa?
man and girl Q what 3-3-make.Phá’at’é-go
Há’át’íí lá hastiin dóó ’at’ééd ’áyiilaa?
what Q man and girl 3-3-make.PHáadi niyaa hazlį́į́’?
where-at 2-under area-grow.PHáágóó lá díníyá?
where-to.Q 2-go.FHáágóó shą’ díníyá?
where-to.Q 2-go.FHádą́ą́’sh Dibé Nitsaadę́ę́’ néínídzá?
when-past-Q Colorado 3-return.PHádą́ą́’sh Mary ’ólta’dę́ę́’ nádzá?
when-past-Q Mary school-from 3-return.PHái da shą’ tsinaa’eeł ’ájiilaa?
who DA Q boat 3-4-make.Pháidí
Háidíígíísh neidiyoołnih nínízin?
which.one-ÍGÍÍ-Q 3-3-buy.F 2-think.NIHáí lá kintahgóó shił adoołbąs?
who-Q town-to 1-me 3-drive.FHáí lá sis ligái ííł’įįh?
who-Q belt silver 3-make.UHáí shą’ bił nanilnish?
who Q 3-with 2-work.IHáísh bił nanilnish?
who-Q 3-with 2-work.IHáísh tsinaa’eeł ’áyiilaa?
who-Q boat 3-3-make.PJáanísh naalnish?
John-Q 3-work.IKwe’éshą’ haa nízah nináhálzhishgo nináháltį́į́h?
here-Q how 3-long.N-up.to time.move.R-GO rain.RNichidí háadishą’ nííníłbą́ą́z
2-car where-at-Q 3-2-park.PNizhé’é ha’át’íísh nahideeshnih nízin.
2-father-Q what 3-1-buy.F 3-want.NINił hǫ́zhǫ́ǫ́sh doodaii’ doósh nił hózhǫ́ǫ da?
2-with-happy.NI-Q or neg-Q 2-with happy.NI negTł’óodiísh t’ah ’áłchíní nidaané?
outside-Q still children pl-3-play.IYiską́ągo Na’nízhoozhígóó deet’áazhgo haa’í lá ’adiidį́į́ł?
tomorrow Gallup-to 1dpl-go.du.F-GO where Q 1pdl-eat.F
listen
When we go to Gallup tomorrow, where shall we eat?
bookmark- yiską́ągo tomorrowfind in Navajo Adverb Lexicon
- -góó to, toward, along, on, with a numeral it indicates a datefind in Navajo Postposition Lexicon
- -go verb and subordinating encliticfind in Navajo Adverb Lexicon
- Future (F)find in Navajo Verb Modes
- déyá start to gofind in Navajo Verb Modes
- haa’í where
- lá particle for content questions
- Future (F)find in Navajo Verb Modes
- yíshą́ eat itfind in Navajo Verb Modeslook up conjugationhide conjugation ▾




