An example search has returned 50 entries
Shichʼéʼé kinaasdaʼgo bitsiiʼ shá beʼdíítłʼóół. Tʼáásh ʼáko?
1-daughter 3-reach.puberty.P-GO 3-hair 1-for 3-2-tie.F just-Q okay
listen
When my daughter has the puberty ceremony, will you tie her hair for me?
bookmark- Request, affirmativefind in Navajo Imperatives
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- -go verb and subordinating encliticfind in Navajo Adverb Lexicon
- -á for, for the benefit offind in Navajo Postposition Lexicon
- Future (F)find in Navajo Verb Modes
- -ísh enclitic for yes/no questions
- t’áá justfind in Navajo Particle Lexicon
’Asdzą́ą́ ’éí ’ashkii ha’át’íí yeiní’ą́?
woman TOP boy what 3-to-3-3-move.SRO.P’Atsį’ísh ’éí doodaii’ łóó’ísh nínízin?
meat-Q or fish-Q 3-2-want.NI’Ádą́ą́dą́ą́’ásh nishínílnish?
yesterday-Q 2-work.PBikáá’ dah ’asdáhí bikáa’gi doodaai’ ni’góó daats’í nishdaah?
chair 3-top-at or floor-on perhaps 1-sit.NIShould I perhaps sit on a chair or on the floor? / I wonder where I could sit, on a chair or on the floor.
bookmarkBá’ólta’íísh níyá?
3-for-3-teach-Q 3-come.PCh’iyáán nináhíłnihgo haa nízahjį’ ’ánádįįh?
food 3-2-buy.R how 3-long.N-up.to 3-become.none.RChidí naat’a’íísh hooghankáá’góó ch’ínísaal ’éí doodaii’ dziłghą́ą́’góó daats’í?
airplane house-over-along over-3-fly.P TOP or mountain-attached-along perhapsDa’ ’ałní’ní’ą́ąjį’ tł’óo’di nishínílnish?
Q noon-until outside-at 2-work.P
listen
Did you work outside up to noon?
bookmark- da’ particle for yes/no questions
- ’ałní’ní’ą́ąjį’ noon-untilfind in Navajo Adverb Lexicon
- -jį́’ up to, as far asfind in Navajo Postposition Lexicon
- time
- -di atfind in Navajo Postposition Lexicon
- location
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- naashnish workfind in Navajo Verb Modes
Da’ Cubadę́ę́’ tsinaa’eeł nił ní’éél?
Q Cuba-from boat 2-with 3-float.PDa’ naadą́’ísh nee hólǫ́?
Q corn-Q 2-with 3-exist.NIDíí chąą’ shą’ háádę́ę́’ niníyęęzh?
this manure-Q where-from 3-ooze.PDíí yihahígíí biyi’, háísh tówónaanígóó ch’aa deeyá?
this year.IGII within who overseas.GOO travel 3-going.F-QDíkwíí lá ninááhai?
how.many Q 2-winterHa’at’íí shą’ baa naniná?
what Q 3-2.do.IHa’át’éegosh náníldzid?
why-Q 2-fear.IHa’át’éegoshą’ t’áadoo díníyáa da?
why-Q neg 2-go.sg.P NEGha’át’éejį’
ha’át’íí biniyé/ biniinaa
Ha’át’íí lá hastiin dóó ’at’ééd ’áyiilaa?
what Q man and girl 3-3-make.PHa’át’íí lá neidiyoołnih lá?
what DISC 3-3-buy.F DISCHa’át’íísh nizhé’é nayiisnii’?
what-Q 2-father 3-3-buy.PHa’át’ííshą’ hastiin dóó ’at’ééd ’áyiilaa?
what-Q man and girl 3-3-make.PHa’át’íí lá nizhé’é yaa naaghá?
what Q 2-father 3-about 3-do.CIHaa níníłnééz?
what 2-tall.relatively.NIHaa nízahdę́ę́’ hoołtį́į́ł?
how 3-long-from rain.ProgHaalá tʼáá ʼéiyá yinílyée ni’?
how-Q just TOP 2-name.NI rememberHáadi niyaa hazlį́į́’?
where-at 2-under area-grow.PHádą́ą́’ Jáan Tó Hónaanígóó naayá?
When past John ocean across-to 3-go.PHádą́ą́’sh Dibé Nitsaadę́ę́’ néínídzá?
when-past-Q Colorado 3-return.PHádą́ą́’sh Mary ’ólta’dę́ę́’ nádzá?
when-past-Q Mary school-from 3-return.PHái da shą’ tsinaa’eeł ’ájiilaa lá?
who DA Q boat 3-4-make.P DISCHáidíígíísh neidiyoołnih nínízin?
which.one-ÍGÍÍ-Q 3-3-buy.F 2-think.NIHáí lá kintahgóó shił adoołbąs?
who-Q town-to 1-me 3-drive.FHáí lá sis łigai ’iił’įh
who-Q belt silver 3-3-make.UHáí lá́ bá nidáá’?
who Q 3-for 2-enemyway.ceremonyHáísh tsinaa’eeł ’áyiilaa?
who-Q boat 3-3-make.PHáíshą’ tsinaa’eeł ’áyiilaa lá?
who-Q boat 3-3-make.P DISCHáágóósh díníyá?
where-to-Q 2-go.IKwe’éshą’ haa nízah nináhálzhishgo nináháltį́į́h?
here-Q how 3-long.N-up.to time.move.R-GO rain.Rlá
Mary ha’át’íí yinízin?
Mary what 3-3-want.NINádí daats’í ’éí doodaii’ nideezhí daats’í bááh ’íidoolííł?
older.sister perhaps or younger.sister perhaps bread 3-make.FNichidí háadi-sh nííníłbą́ą́z?
2-car where-at-Q 3-2-park.PRonshą’ saadísh neiiłkaah?
Ron-Q word-Q 3-3-investigate.IShizhé’éésh łį́į́’ yiyííshǫǫdę́ę ’ayóó ’eelwod?
1-father horse-Q 3-3-tame.P-COMP.past really 3-run.away.PYiską́ągo Na’nízhoozhígóó deet’áazhgo haa’í lá ’adiidį́į́ł?
tomorrow Gallup-to 1dpl-go.du.F-GO where Q 1pdl-eat.F
listen
When we go to Gallup tomorrow, where shall we eat?
bookmark- yiską́ągo tomorrowfind in Navajo Adverb Lexicon
- -góó to, toward, along, on, with a numeral it indicates a datefind in Navajo Postposition Lexicon
- -go verb and subordinating encliticfind in Navajo Adverb Lexicon
- Future (F)find in Navajo Verb Modes
- déyá start to gofind in Navajo Verb Modes
- haa’í where
- lá particle for content questions
- Future (F)find in Navajo Verb Modes
- yíshą́ eat itfind in Navajo Verb Modeslook up conjugationhide conjugation ▾




