An example search has returned 50 entries
’Adą́ą́dą́ą́’ísh tł’óo’di nishínílnish?
yesterday-Q outside-at 2-work.PBéésh náábał dóó haa nízahdi nighan?
windmill and how 3-long.N-at 2-homeChidí daats’í bee hólǫ́ ’éí doodaii’ niísh chidí nee hólǫ́?
car maybe 3-with 4-exist.N TOP or 2-Q car 2-with 4-exist.NIChidí naat’a’íísh hooghan yikáá’góó ch’ét’a’ doodaii’ dził bąąhgóósh ch’ét’a’?
airplane-Q hogan 3-over-along 3-fly.P or mountain 3-side-along-Q 3-fly.PDa’ ’ałní’ní’ą́ąjį’ tł’óo’di nishínílnish?
Q noon-until outside-at 2-work.P
listen
Did you work outside up to noon?
bookmark- da’ particle for yes/no questions
- ’ałní’ní’ą́ąjį’ noon-untilfind in Navajo Adverb Lexicon
- -jį́’ up to, as far asfind in Navajo Postposition Lexicon
- time
- -di atfind in Navajo Postposition Lexicon
- location
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- naashnish workfind in Navajo Verb Modes
Da’ chidíísh bee hólǫ́ doodaii’ ni daats’í chidí nee hólǫ́?
Q car-Q 3-with 4-exist.NI or 2 maybe car 2-with 4-exist.NIDa’ dichinísh nínízin?
Q hunger-Q 2-feel.NIDah díníilghaazhísh ’íilnilaa?
fry.bread-Q 3-2-make.PDaniel hahgosh hidilníísh?
Daniel when-Q 3-start.work.IDichin nínízin ya’?
hungry 2-want.NI QDíidí háísh bichidí?
this who-Q 3-carDíí yihahígíí biyi’, háísh tówónaanígóó ch’aa deeyá?
this year.IGII within who overseas.GOO travel 3-going.F-QDíísh haa yit’éego ’atiin?
this-Q how 3-be.NI roadDíkwíí shą’ ninááhai?
how.many Q 2-winter.NIDoo bił bééhózin da ya’?
neg 3-with 3-know.CI neg QDíí ’áʼkáán háidíígíísh nahiidiilnih?
TOPIC flour which.one-ÍGÍÍ-Q 3-2du-buy.FDíí jį́ Nida’iiníísh ’áko shį́į́ nihich’į’ nida’iilyé, ya’?
today Friday then.maybe 1pl-toward 1pl-payment.I QHa’at’íí shą’ baa naniná?
what Q 3-2.do.IHa’át’éegoshą’ t’áadoo ’azee’ál’į́į́góó nisíníyáa da?
why-Q NEG hospital-to 2-go.sg.P NEGha’át’éejį’
Ha’át’íí biniiyé shą́ą́h ńdídááh?
what 3-because 1-passing.by 2-go.IHaa néelą́ą́’ nidá’ák’eh?
how 3-much.N 2-cornfieldHaa níníłnééz?
what 2-tall.relatively.NIhaa nízahdę́ę́’ hoolzhiizh
haa níłtsááz
haa níłtso
haa nóoshóní
haa’í
Haa’íshą’ neezgai?
where-Q 3-hurt.NHaaʼí yeeʼ dibé naakaí?
where-Q show.me sheep 3-walk.around.CIhahgo
háajį’go
Háádę́ę’shą’ díí ch’ah nizhóní léi’ naa yílts’id?
where-from-Q DEM hat 3-beautiful.NI INDEF 2-to 3-move.air.SRO.PHáágóósh díníyá?
where-to-Q 2-go.IHádą́ą́’sh Dibé Nitsaadę́ę́’ néínídzá?
when-past-Q Colorado 3-return.PHáidíígíísh neidiyoołnih nínízin?
which.one-ÍGÍÍ-Q 3-3-buy.F 2-think.NIHáí lá sis ligái ííł’įįh?
who-Q belt silver 3-make.UHáísh tsinaa’eeł ’áyiilaa?
who-Q boat 3-3-make.PKin Łánídiísh ’éí doodago Bee’eldííldahsinildi daats’í naniná?
Flagstaff-at-Q TOP or Albuquerque-at perhaps 2-go.around.CIMary ha’át’íí lá yinízin?
Mary what Q 3-3-want.NIMary ha’át’íí nayiisnii’?
Mary what 3-3-buy.PNaadą́ą́’ lá haa néelą́ą́’ nida’ak’eh biyi’ góne’?
corn Q how 3.much.N 2-cornfield 3-in thereNidlóóhísh doodaii’ dooísh nidlóoh da?
2-cold.X-Q or NEG-Q 2-cold.X-Q NEGNizhé’ésh ha’át’íí nayiisnii’?
2-father-Q what 3-3-buy.PYiską́ągo Na’nízhoozhígóó deet’áazhgo haa’í lá ’adiidį́į́ł?
tomorrow Gallup-to 1dpl-go.du.F-GO where Q 1pdl-eat.F
listen
When we go to Gallup tomorrow, where shall we eat?
bookmark- yiską́ągo tomorrowfind in Navajo Adverb Lexicon
- -góó to, toward, along, on, with a numeral it indicates a datefind in Navajo Postposition Lexicon
- -go verb and subordinating encliticfind in Navajo Adverb Lexicon
- Future (F)find in Navajo Verb Modes
- déyá start to gofind in Navajo Verb Modes
- haa’í where
- lá particle for content questions
- Future (F)find in Navajo Verb Modes
- yíshą́ eat itfind in Navajo Verb Modeslook up conjugationhide conjugation ▾




