An example search has returned 50 entries
Shichʼéʼé kinaasdaʼgo bitsiiʼ shá beʼdíítłʼóół. Tʼáásh ʼáko?
1-daughter 3-reach.puberty.P-GO 3-hair 1-for 3-2-tie.F just-Q okay
listen
When my daughter has the puberty ceremony, will you tie her hair for me?
bookmark- Request, affirmativefind in Navajo Imperatives
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- -go verb and subordinating encliticfind in Navajo Adverb Lexicon
- -á for, for the benefit offind in Navajo Postposition Lexicon
- Future (F)find in Navajo Verb Modes
- -ísh enclitic for yes/no questions
- t’áá justfind in Navajo Particle Lexicon
ʼÁłah ʼaleehdi ʼamá bééhániih daats’í bá ’ádazhniiyą́ą́’? ʼÁko daatsʼí nímasii łaʼ ʼakǫ́ǫ́ dííkááł.
group gathering-at mother 3-3-remember perhaps 3-for 4-pl-eat.P so perhaps potatoes some there 3-2-take.OC.F’Asdzą́ą́ ’éí ’ashkii ha’át’íí yeiní’ą́?
woman TOP boy what 3-to-3-3-move.SRO.P’Atsį́’ísh ’éí doodaii’ łóó’ísh nínízin?
meat-Q or fish-Q 3-2-want.NI*Nidlóóhísh doodaii’ doo sha’shin nidlóoh da?
2-cold.X-Q or NEG perhaps 2-cold.X-Q NEG-sh
Bee nahaldzoohí yah ’adíítį́į́ł. Da’ yah ’ííńtą́?
broom in 3-2-bring.F.SSO Q in 3.2.bring.P.SSOCh’ah ’éí doodaii’ nák’ee sinilí łizhinígíí daats’í nee hólǫ́’?
hat or sunglasses perhaps 2-with 4-exist.NIChidí naat’a’íísh hooghan yikáá’góó ch’ét’a’ doodaii’ dził bąąhgóósh ch’ét’a’?
airplane-Q hogan 3-over-along 3-fly.P or mountain 3-side-along-Q 3-fly.PDa’ shééhonísin?
Q 1-2-know.NIDaniel hahgosh hidilníísh?
Daniel when-Q 3-start.work.IDichin nínízin ya’?
hungry 2-want.NI QDichinísh doodaii’ dibáá’ísh dzinízin?
hunger-Q or thirst-Q 3-4-want.NIDichinísh doodaii’ dibáá’ísh jinízin?
hunger-Q or thirst-Q 3-4-want.NIDíkwíísh ninááhai?
how.many-Q 2-winter.NIGohwééh t’áá bizhání ’éí doodaii’ ’abe’ biłgo daats’í nínízin?
coffee only TOP or milk perhaps 3-with 3-2-want.NIHa’át’íí biniiyé ’ákǫ́ǫ́ díníyá?
what 3-for.purpose there 2-start.go.PHa’át’íí lá neidiyoołnih lá?
what DISC 3-3-buy.F DISCHa’át’íísh neidiyoołnih nínízin?
who-Q 3-3-buy.F 2-think.NIhaa néelą́ą́’
haa níldííl
Haa nízahjį’ hanínáshyįh dooleeł t’áá ’ákwíí jį́?
how 3-long.N-up.to 1-rest.R FUT every dayhaa níłnééz
haa yit’é (hait’é), haa yit’éego (hait’éego)
Háadi niyaa hazlį́į́’?
where-at 2-under area-grow.PHáágóó lá díníyá?
where-to.Q 2-go.FHáágóó shą’ díníyá?
where-to.Q 2-go.Fhádą́ą́’
Hádą́ą́’ Jáan Tó Hónaanígóó naayá?
When past John ocean across-to 3-go.PHáidíígíísh neidiyoołnih nínízin?
which.one-ÍGÍÍ-Q 3-3-buy.F 2-think.NIKin Łánídi daats’í ’éí doodago Bee’eldííldahsinildiísh naniná?
Flagstaff-at perhaps or Albuquerque-at-Q 2-go.around.CIKin Łánídiísh ’éí doodago Bee’eldííldahsinildi daats’í naniná?
Flagstaff-at-Q TOP or Albuquerque-at perhaps 2-go.around.CIlá
Mary ha’át’íí nayiisnii’?
Mary what 3-3-buy.PNa’azhǫǫshgi díkwíí shį́į́ shaa woobįįh?
hoop.and.pole.game-at how.much 1-to pass-win.INa’nízhoozhígóó deeyá, ya’?
Gallup-toward 2-go.sg.F QNa’nízhoozhígóó náádínídzáago háadish ’adeeshį́į́ł nínízin?
Gallup-toward again-2-go.R-GO where-Q 1-eat-F 2-want.NINádí daats’í ’éí doodaii’ nideezhí daats’í bááh ’íidoolííł?
older.sister perhaps or younger.sister perhaps bread 3-make.FNi daats’í nił bééhózin ’éí doodaii’ nicheii daats’í bił bééhózin?
2 perhaps 2-with 3-know.CI TOP or 2-grandfather perhaps 3-with 3-know.CINichidí háadish nííníłbą́ą́z?
2-car where-at-Q 3-2-park.PNichidíshą’ háadi nííníłbą́ą́z?
2-car-Q where-at 3-2-park.PRonísh saad neiiłkaah?
Ron-Q word 3-3-investigate.IShééhonísinísh?
1-2-know.NI-QYadiizíníshą’ haa néelt’e’go nínízin?
can-Q how 3.many.N-GO 2-want.NIYiską́ągo Na’nízhoozhígóó deet’áazhgo haa’í lá ’adiidį́į́ł?
tomorrow Gallup-to 1dpl-go.du.F-GO where Q 1pdl-eat.F
listen
When we go to Gallup tomorrow, where shall we eat?
bookmark- yiską́ągo tomorrowfind in Navajo Adverb Lexicon
- -góó to, toward, along, on, with a numeral it indicates a datefind in Navajo Postposition Lexicon
- -go verb and subordinating encliticfind in Navajo Adverb Lexicon
- Future (F)find in Navajo Verb Modes
- déyá start to gofind in Navajo Verb Modes
- haa’í where
- lá particle for content questions
- Future (F)find in Navajo Verb Modes
- ’ashą́ eatfind in Navajo Verb Modes




