An example search has returned 50 entries

’Asdzą́ą́ ’éí ’ashkii ha’át’íí yeiní’ą́?

woman TOP boy what 3-to-3-3-move.SRO.P
listenloadingplaying

What did the woman give the boy?

-shą’

Chidí naat’a’í ’íinilaaígíí háajį’ ninít’a’?

airplane 3-2-make.P-ÍGÍÍ where-up.to 3-fly.P
listenloadingplaying

How far did the airplane that you built go when it flew?

Chidí naat’a’íísh hooghan yikáá’góó ch’ét’a’ doodaii’ dził bąąhgóósh ch’ét’a’?

airplane-Q hogan 3-over-along 3-fly.P or mountain 3-side-along-Q 3-fly.P

Chidí naat’a’íísh hooghan yikáá’góó ch’éta’ ’éí doodago daats’í dził yąąhgóó ch’ét’a’?

airplane-Q house 3-over-along 3-fly.P TOP or perhaps mountain 3-over-along 3-fly.P

Da’ ’ałní’ní’ą́ąjį’ tł’óo’di nishínílnish?

Q noon-until outside-at 2-work.P

Da’ dibé nee hólǫ́?

Q sheep 2-with 3-exist.NI
listenloadingplaying

Do you have sheep?

Da’ naadą́’ísh nee hólǫ́?

Q corn-Q 2-with 3-exist.NI
listenloadingplaying

Do you have corn?

Daniel hahgosh hidilníísh?

Daniel when-Q 3-start.work.I
listenloadingplaying

When does Daniel go to work?

Díidí háísh bichidí?

this who-Q 3-car

Díí chąą’ shą’ háádę́ę́’ niníyęęzh?

this manure-Q where-from 3-ooze.P

Dííshą’ látsíní háádę́ę́’ naa ninídee’?

this-Q bracelet where-from 2-to 3-arrive.PlO.P

Díkwíí jį́ shą’ nanilnish?

how.many Q days 2-work.I

Díkwíísh ninááhai?

how.many-Q 2-winter.NI
listenloadingplaying

How old are you?

Gohwééh haa néeląą’ nee hólǫ́?

coffee how 3-much.N 2-with 4-exist.NI

Gohwééh nayiisnii’diísh b bééhózin?

coffee 3-3-buy.P-at-Q 3-with 3-know.NI

Gohwééh t’áá bizhání ’éí doodaii’ ’abe’ bgo daats’í nínízin?

coffee only TOP or milk 3-with-GO perhaps 3-2-want.NI

Ha’a’aahjíísh ’éí doodago ’e’e’aahjíísh nighan?

east-from-Q 2-home TOP or west-from-Q 2-home

Ha’at’íí shą’ baa naniná?

what Q 3-2.do.I

Ha’át’íí shį́į́ biniinaa łééch’ąą’í nidahał’in.

what perhaps 3-because dog pl-3-bark.I

Ha’át’íísh biniinaa naníchxǫ’?

what-Q 3-because 2-pout.CI

haa + Neuter V

listenloadingplaying

how / what V. The ’h’-expressions formed with ’haa’ plus a neuter verb are used to pose questions about “physical characteristics, quantity, and degree”.

haa’í

listenloadingplaying

where

Haaʼísh niʼnis´bąąs?

where-Q 3-1-park.F
listenloadingplaying

Where should I park?

Hahgo lá tá’dinigizh?

When part 2-shear.F

Hastiin dóó ’at’ééd ha’át’íí lá ’áyiilaa?

man and girl what Q 3-3-make.P
listenloadingplaying

What did the man and the girl make?

Háadi lá ’ádeiit’į́?

where-at Q pl-3-be
listenloadingplaying

Where are we (pl)?

Háadi lá dibé nidahaniih?

where-at Q sheep pl-3-pass-sell.CI

Hádą́ą́’sh Mary ’ólta’dę́ę́’ nádzá?

when-past-Q Mary school-from 3-return.P

Háidíígíísh neidiyoołnih nínízin?

which.one-ÍGÍÍ-Q 3-3-buy.F 2-think.NI

Háí lá sis ligái ííł’įįh?

who-Q belt silver 3-make.U

Háí lá sis łigai ’iił’įh

who-Q belt silver 3-3-make.U
listenloadingplaying

Who makes silver concho belts?

Jáan naalnishísh?

John 3-work.I-Q

Kwe’éshą’ haa nízah nináhálzhishgo nináháltį́į́h?

here-Q how 3-long.N-up.to time.move.R-GO rain.R
listenloadingplaying

How often does it rain here?

Mary hádą́ą́’sh ’ólta’dę́ę́’ nádzá?

Mary when-past-Q school-from 3-return.P

Naadą́ą́’ lá haa néelą́ą́’ nida’ak’eh biyi’ góne’?

corn Q how 3.much.N 2-cornfield 3-in there

Nádí daats’í ’éí doodaii’ nideezhí daats’í bááh ’íidoolííł?

older.sister perhaps or younger.sister perhaps bread 3-make.F
listenloadingplaying

Is your older sister or your younger sister going to make bread? / Maybe your older sister or your younger sister is going to make bread.

Nichidí háadishą’ nííníłbą́ą́z

2-car where-at-Q 3-2-park.P

Nidlóóhísh doodaii’ dooísh nidlóoh da?

2-cold.X-Q or NEG-Q 2-cold.X-Q NEG

Nidlóóhísh doodaii’ doo daats’í nidlóoh da?

2-cold.I-Q or neg perhaps 2-cold.I neg

listenloadingplayingSpeaker: Sharon NelsonlistenloadingplayingSpeaker: Lorene B LegahlistenloadingplayingSpeaker: Linda Platero

Are you cold or not?

Nizhe’é haash wolyé?

2-father what-Q 3-call.NI
listenloadingplaying

What is your father’s name?

Nizhé’é ha’át’íísh nahideeshnih nízin.

2-father-Q what 3-1-buy.F 3-want.NI

Ńléí ’asdzą́ą́ sáníshą’ háí ’át’į́?

there woman old-Q what 3-be.N
listenloadingplaying

Who’s that old lady over there?

Tł’éédą́ą́’ásh nahóółtą́ kééhót’ínígi?

night-past-Q rain.P 2-live.NI-at

Tł’óodiísh t’ah ’áłchíní nidaané?

outside-Q still children pl-3-play.I
listenloadingplaying

Are the children still playing outside?

Yadiizíníshą’ haa néelt’e’go nínízin?

can-Q how 3.many.N-GO 2-want.NI

ʼAwéé chʼídeeldloʼ. ʼA’áshįįh daatsʼí nihee dahólǫ́.

baby 3-laugh.P Navajo.salt perhaps 2dpl-with pl-HO-exist.NI