An example search has returned 50 entries

ʼÁłah ʼaleehdi ʼamá bééhániih daats’í bá ’ádazhniiyą́ą́’? ʼÁko daatsʼí nímasii łaʼ ʼakǫ́ǫ́ dííkááł.

group gathering-at mother 3-3-remember perhaps 3-for 4-pl-eat.P so perhaps potatoes some there 3-2-take.OC.F

’Ádą́ą́dą́ą́’ásh nishínílnish?

yesterday-Q 2-work.P

Bááhísh ła’?

bread-Q some

Ch’ah ’éí doodaii’ nák’ee sinilí łizhinígíí daats’í nee hólǫ́’?

hat or sunglasses perhaps 2-with 4-exist.NI
listenloadingplaying

Do you have a hat or sunglasses? / Maybe you have a hat or sunglasses.

Chidí naat’a’íísh hooghan yikáá’góó ch’ét’a’ doodaii’ dził bąąhgóósh ch’ét’a’?

airplane-Q hogan 3-over-along 3-fly.P or mountain 3-side-along-Q 3-fly.P

Chidíísh bee hólǫ́ doodaii’ ni daats’í chidí nee hólǫ́?

car-Q 3-with 4-exist.NI or 2 maybe car 2-with 4-exist.NI
listenloadingplaying

Does s/he have a car or do you have a car?

Da’ Ron saad neiiłkaah?

Q Ron word 3-3-investigate.I
listenloadingplaying

Is Ron studying words?

Da’ Ron yiską́ągo saad neidoołkah?

Q Ron tomorrow word 3-3-investigate.F

Dichin nínízin ya’?

hungry 2-want.NI Q

Dichinísh doodaii’ dibáá’ísh jinízin?

hunger-Q or thirst-Q 3-4-want.NI

Díídó’ doo ákót’ée daásh łí?

this-DÓ’ neg indef-how-3-be.NI neg-ÍSH ŁÍ

Díkwíí jį́ nanilnish?

how.many-Q day 2-work.I

Díkwíísh nibeegashii?

how.many-Q 2-cow

Díkwíísh ninááhai?

how.many-Q 2-winter.NI
listenloadingplaying

How old are you?

ha’át’íí biniyé/ biniinaa

Ha’át’íí neidiyoołnih nínízin?

who 3-3-buy.F 2-think.NI

Ha’át’íísh Mary nayiisnii’?

What-Q Mary 3-to.buy.I
listenloadingplaying

What did Mary buy?

Ha’át’íísh nizhé’é nayiisnii’?

what-Q 2-father 3-3-buy.P
listenloadingplaying

What did your father buy?

Ha’át’íí lá nizhé’é yaa naaghá?

what Q 2-father 3-about 3-do.CI

haa + Neuter V

listenloadingplaying

how / what V. The ’h’-expressions formed with ’haa’ plus a neuter verb are used to pose questions about “physical characteristics, quantity, and degree”.

Haa níníłnééz?

what 2-tall.relatively.NI
listenloadingplaying

How tall are you?

Haa’íshą’ neezgai?

where-Q 3-hurt.N

Haashą’ ʼátʼé, shí bichʼįʼ haʼdiisdzih.

how-Q 3-be.NI 1 3-to 1-speak.F

Haaʼísh niʼnisʼbąąs?

where-Q 3-1-park.F
listenloadingplaying

Where should I park?

hahgo

listenloadingplaying

when [future]

Háadish tsé?

where-at-Q rock.3-sits.

háagi

listenloadingplaying

where at (specifically)

háajį’

listenloadingplaying

to what point

háá-P.ENCLITIC

listenloadingplaying

where. The expressions formed with ’háá-’ have a postpositional enclitic following them which indicates information about direction, location, or path.

Háádę́ę́’shą’ tó ndahohheeh?

where-from-Q water pl-3-2-haul.LPB.I

Háádísh nimá?

where-at-Q 2-mother
listenloadingplaying

Where is your mother?

Háádísh tsé si’ą́?

where-at-Q rock 3-be.SRO.NP

háágóó

listenloadingplaying

where to

Hádą́ą́’ ’áłtsé chidí naat’a’í nił nast’a’?

When past first airplane 2-with 3-fly.P

Hádą́ą́’sh Mary ’ólta’dę́ę́’ nádzá?

when-past-Q Mary school-from 3-return.P

Hái da shą’ tsinaa’eeł ’ájiilaa?

who DA Q boat 3-4-make.P
listenloadingplaying

(I wonder) who made this boat?

Háidíígíísh neidiyoołnih nínízin?

which.one-ÍGÍÍ-Q 3-3-buy.F 2-think.NI

Háí lá ’ałhosh?

who Q 3-sleep.I

Háí lá́ bá nidáá’?

who Q 3-for 2-enemyway.ceremony
listenloadingplaying

Who is enemyway ceremony for?

Háísh ’átsą́ą́’ jóyą́ą́’ laanaa nízin?

Who ribs 4-eat.O hope 3-3-want.CI

Háíshą’ tsinaa’eeł ’áyiilaa?

who-Q boat 3-3-make.P

Joołísh ’atiin tsé’naa ’ahííníłhan doodaii’ daats’í ’anít’i’ báhátis ’ahííníłhan?

ball-Q road across 3-2-throw.P or perhjaps fence 3-over 3-2-throw.P

K’aa’ísh ’aní’á biyaa doodago daats’í báhátis ’ayiist’oh ?

arrow-Q bridge 3-under or perhaps 3-over 3-3-shot.P

Kwe’éshą’ haa nízah nináhálzhishgo nináháltį́į́h?

here-Q how 3-long.N-up.to time.move.R-GO rain.R
listenloadingplaying

How often does it rain here?

Mary ha’át’íí nayiisnii’?

Mary what 3-3-buy.P
listenloadingplaying

What did Mary buy?

Mary ha’át’íísh nayiisnii’?

Mary what-Q 3-to.buy.I
listenloadingplaying

What did Mary buy?

Mary hádą́ą́’sh ’ólta’dę́ę́’ nádzá?

Mary when-past-Q school-from 3-return.P

Nichidí háadishą’ nííníłbą́ą́z

2-car where-at-Q 3-2-park.P

“Shich’é’é baa shíni’" diníine’. T’ahdiísh t’áá ’ákónít’é?

1-daughter 3-about 1-mind 2-say.P still-Q just 2-well.NI