An example search has returned 50 entries
’Atsį́’ísh ’éí doodaii’ łóó’ísh nínízin?
meat-Q or fish-Q 3-2-want.NI-ísh
Bá’ólta’ísh Jáan ’éí doodaii’ Mary daats’í yich’į’ haadzíí’?
teacher-Q John TOP or Mary perhaps 3-to 3-talk.PBee nahaldzoohí yah ’adíítį́į́ł. Da’ yah ’ííńtą́?
broom in 3-2-bring.F.SSO Q in 3.2.bring.P.SSOBikáá’ dah ’asdáhí bikáa’gi doodaai’ ni’góó daats’í nishdaah?
chair 3-top-at or floor-on perhaps 1-sit.NIShould I perhaps sit on a chair or on the floor? / I wonder where I could sit, on a chair or on the floor.
bookmarkBá’ólta’íísh níyá?
3-for-3-teach-Q 3-come.PCh’ah ’éí doodaii’ nák’ee sinilí łizhinígíí daats’í nee hólǫ́’?
hat or sunglasses perhaps 2-with 4-exist.NIda’
Da’ ’ałní’ní’ą́ąjį’ tł’óo’di nishínílnish?
Q noon-until outside-at 2-work.P
listen
Did you work outside up to noon?
bookmark- da’ particle for yes/no questions
- ’ałní’ní’ą́ąjį’ noon-untilfind in Navajo Adverb Lexicon
- -jį́’ up to, as far asfind in Navajo Postposition Lexicon
- time
- -di atfind in Navajo Postposition Lexicon
- location
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- naashnish workfind in Navajo Verb Modes
Da’ ’áájí ’ałdó’ ’áłah ’azlį́į́’?
Q that-side also meeting 1-happen.PDa’ chidíísh bee hólǫ́ doodaii’ ni daats’í chidí nee hólǫ́?
Q car-Q 3-with 4-exist.NI or 2 maybe car 2-with 4-exist.NIDa’ Cubadę́ę́’ tsinaa’eeł nił ní’éél?
Q Cuba-from boat 2-with 3-float.Pdaats’í
Dah díníilghaazhísh ’íilnilaa?
fry.bread-Q 3-2-make.PDichinísh doodaii’ dibáá’ísh jinízin?
hunger-Q or thirst-Q 3-4-want.NIdíkwíí
Díkwíí shą’ ninááhai?
how.many-Q 2-winter.NIDíkwíí lá ninááhai?
how.many Q 2-winterHa’át’éegishą’ nich’ah nííní’ą́?
where-at-Q 2-hat 3-2-set.down.SRO.PHa’át’éego lá ’íiyisíí ’atiinjį’ ’ańdeeshdááł lá?
how Q main road-up.to 1-back-on-go.F DISCHa’át’éegoshą’ ’ayóo náníldzid?
why-Q very 2-fear.IHa’át’íí neidiyoołnih nínízin?
who 3-3-buy.F 2-think.NIhaa + Neuter V
haa nízahdę́ę́’ hoolzhiizh
Haa nízahjį’ hanínáshyįh dooleeł t’áá ’ákwíí jį́?
how 3-long.N-up.to 1-rest.R FUT every dayhaa níłtso
haa yit’é (hait’é), haa yit’éego (hait’éego)
Haashą’ ʼátʼé, shí bichʼįʼ haʼdiisdzih.
how-Q 3-be.NI 1 3-to 1-speak.FHastiin dóó ’at’ééd ha’át’íí lá ’áyiilaa?
man and girl what Q 3-3-make.PHáadi niyaa hazlį́į́’?
where-at 2-under area-grow.PHáadish nichidí nííníłbą́ą́z?
where-at-Q 2-car 3-2-.park.PHáágóó lá díníyá?
where-to.Q 2-go.FHádą́ą́’ hooghan ’ájíilaa?
When-past this hogan 3-4-make.PHádą́ą́’sh Dibé Nitsaadę́ę́’ néínídzá?
when-past-Q Colorado 3-return.PHáí lá kintahgóó shił ’adoołbąs?
who-Q town-to 1-me 3-drive.FHáí lá kintahgóó shił adoołbąs?
who-Q town-to 1-me 3-drive.FHáí lá yiską́ągo Tónaneesdizígóó bił ’adeeswod?
who discovery tomorrow.GO Tuba.City.GOO with 3-drive.F-QHáíshą’ tsinaa’eeł ’áyiilaa lá?
who-Q boat 3-3-make.P DISCKin Łánídiísh ’éí doodago Bee’eldííldahsinildi daats’í naniná?
Flagstaff-at-Q TOP or Albuquerque-at perhaps 2-go.around.CIMary ha’át’íísh nayiisnii’?
Mary what-Q 3-to.buy.INa’nízhoozhígóó deeyá, ya’?
Gallup-toward 2-go.sg.F QNaadą́ą́’ lá haa néelą́ą́’ nida’ak’eh biyi’ góne’?
corn Q how 3.much.N 2-cornfield 3-in thereNichidí háadish nííníłbą́ą́z?
2-car where-at-Q 3-2-park.PNidlóóhísh doodaii’ dooísh nidlóoh da?
2-cold.X-Q or NEG-Q 2-cold.X-Q NEGNizhé’é ha’át’íísh nayiisnii’?
2-father what-Q 3-3-buy.PShééhonísinísh?
1-2-know.NI-QYiską́ągo Na’nízhoozhídi, háádish ’adeeshį́į́ł ninízin?
tomorrow Gallup-at where-Q 2-eat.F 2-want.CI
listen
Where do you want to eat in Gallup tomorrow?
bookmark- yiską́ągo tomorrowfind in Navajo Adverb Lexicon
- -di atfind in Navajo Postposition Lexicon
- háá-P.ENCLITIC where
- Future (F)find in Navajo Verb Modes
- yíshą́ eat itfind in Navajo Verb Modeslook up conjugationhide conjugation ▾
- Continuative Imperfective (CI)find in Navajo Verb Modes
- nisin think, wantfind in Navajo Verb Modes




