An example search has returned 50 entries
’Asdzą́ą́ ’éí ’ashkii ha’át’íí yeiní’ą́?
woman TOP boy what 3-to-3-3-move.SRO.P*Nidlóóhísh doodaii’ doo sha’shin nidlóoh da?
2-cold.X-Q or NEG perhaps 2-cold.X-Q NEGBá’ólta’íísh níyá?
3-for-3-teach-Q 3-come.PChidí daats’í bee hólǫ́ doodaii’ niísh chidí nee hólǫ́?
car maybe 3-with 4-exist.N or 2-Q car 2-with 4-exist.NIChidí naat’a’íísh hooghankáá’góó ch’ínísaal ’éí doodaii’ dziłghą́ą́’góó daats’í?
airplane house-over-along over-3-fly.P TOP or mountain-attached-along perhapsChidíísh bee hólǫ́ doodaii’ ni daats’í chidí nee hólǫ́?
car-Q 3-with 4-exist.NI or 2 maybe car 2-with 4-exist.NIdaats’í
Dichin nínízin ya’?
hungry 2-want.NI QDíkwíí jį́ lá nanilnish?
how.many Q days 2-work.IDíkwíí jį́ shą’ nanilnish?
how.many Q days 2-work.IDíkwíí shą’ ninááhai?
how.many Q 2-winter.NIDonovanísh aadę́ę́’ deeyá?
Donovan-Q from-there 3-come.PDíí jį́ Nida’iiníísh ’áko shį́į́ nihich’į’ nida’iilyé, ya’?
today Friday then.maybe 1pl-toward 1pl-payment.I QHa’át’éegishą’ nich’ah nííní’ą́?
where-at-Q 2-hat 3-2-set.down.SRO.PHa’át’íí biniinaa náníldzid?
what 3-cause 2-fear.Iha’át’íí biniyé/ biniinaa
Ha’át’íí lá hastiin dóó ’at’ééd ’áyiilaa?
what Q man and girl 3-3-make.PHa’át’íí́sh baa hane’?
What Q 3-for be.told.CIHa’át’íí lá nizhé’é yaa naaghá?
what Q 2-father 3-about 3-do.CIhaa + Neuter V
Haa níníłnééz?
what 2-tall.relatively.NIhaa nóolin
haa yídéetą́ą́’
haa’í
Haa’í lá neezgai?
where Q 3-hurt.NHaash nízah kodóó nighanjį’?
how-Q 3-long.N here-from 2-home-toHaashą’ ʼátʼé, shí bichʼįʼ haʼdiisdzih.
how-Q 3-be.NI 1 3-to 1-speak.FHá’át’íí lá hastiin dóó ’at’ééd ’áyiilaa?
what Q man and girl 3-3-make.PHáádę́ę́’shą’ tó ndahohheeh?
where-from-Q water pl-3-2-haul.LPB.IHáágóó lá Bíl doogááł nízin Jáan?
where-toward Q Bill 3-go.sg.F 3-want.CI JohnHáágóó shą’ díníyá?
where-to.Q 2-go.Fhááji
Hádą́ą́’ ’áłtsé chidí naat’a’í nił nast’a’?
When past first airplane 2-with 3-fly.PHádą́ą́’ Jáan Tó Hónaanígóó naayá?
When past John ocean across-to 3-go.PHádą́ą́’sh Mary ’ólta’dę́ę́’ nádzá?
when-past-Q Mary school-from 3-return.PHái da shą’ tsinaa’eeł ’ájiilaa lá?
who DA Q boat 3-4-make.P DISCHái da shą’ tsinaa’eeł ’ájiilaa?
who DA Q boat 3-4-make.PHáidíígíísh neidiyoołnih nínízin?
which.one-ÍGÍÍ-Q 3-3-buy.F 2-think.NIHáí dahoneesná, Kinłánídę́ę́’ ’Óola yee ’ádadójíhígíí doodago Gah Bikee’ Taah Yí’áhídę́ę́’ Hado yee ’ádadójíhígíí daats’í?
who pl-3-win.P Denver-from nugget 3-with RFLX-pl-4-call.NI-nom or Florida-from heat 3-with RFLX-pl-4-call.NI-nom perhaps
listen
Which team won? Denver Nuggets or Miami Heat.
bookmark- háí who
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- -ee by means offind in Navajo Postposition Lexicon
- Neuter Imperfective (NI)find in Navajo Verb Modes
- doodago orfind in Navajo Conjunction Lexicon
- -ee by means offind in Navajo Postposition Lexicon
- daats’í maybe, perhaps, possiblyfind in Navajo Adverb Lexicon
Háí lá sis ligái ííł’įįh?
who-Q belt silver 3-make.UHáidígíísh ʼałkʼésdisí deeshį́į́ł?
which.one-ÍGÍÍ-Q candy 3-1-eat.FJáan naalnishísh?
John 3-work.I-QK’aa’ísh ’aní’á biyaa doodago daats’í báhátis ’ayiist’oh?
arrow-Q bridge 3-under or perhaps 3-over 3-3-shot.P
listen
Did s/he perhaps shoot arrows under or over the bridge?
bookmark- -ísh enclitic for yes/no questions
- doodago particle or
- daats’í particle for perhaps
- -yaa under, beneath, downfind in Navajo Postposition Lexicon
- location
- -tis overfind in Navajo Postposition Lexicon
- location
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- ’adisht’oh be an archer, shoot arrowsfind in Navajo Verb Modes
Kwe’éshą’ haa nízah nináhálzhishgo nináháltį́į́h?
here-Q how 3-long.N-up.to time.move.R-GO rain.RMary ha’át’íísh nayiisnii’?
Mary what-Q 3-to.buy.INa’azhǫǫshgi díkwíí shį́į́ shaa woobįįh?
hoop.and.pole.game-at how.much 1-to pass-win.INa’nízhoozhígóó náádínídzáago háadish ’adeeshį́į́ł nínízin?
Gallup-toward again-2-go.R-GO where-Q 1-eat-F 2-want.NI
listen
When you go to Gallup again where do you want to eat?
bookmark- -góó to, toward, along, on, with a numeral it indicates a datefind in Navajo Postposition Lexicon
- Iterative (R)find in Navajo Verb Modes
- yishááh gofind in Navajo Verb Modes
- -go verb and subordinating encliticfind in Navajo Adverb Lexicon
- háadi where at
- -sh enclitic for content questions
- Future (F)find in Navajo Verb Modes
- ’ashą́ eatfind in Navajo Verb Modes
- Neuter Imperfective (NI)find in Navajo Verb Modes
- nisin think, wantfind in Navajo Verb Modes




