Ła’ ha’nitáhígíí ’éí biihidzóhí 50 entries
’Ahbínígo ch’éshááh ’áádóó sodiszįįh.
morning-GO 1-go.out.U and.then 1-pray.U’Aseezį́ binaaltsoos biníkádinishchid.
gossip 3-paper 3-through-1-stick.finger.P-ááłk’iis
-íyah
Bááh łikanígíí ła’ nisin háálá ayóo łikan.
bread 3-be.sweet.NI.NOM some 3-1-want.NI because very 3-be.sweet.NIbik’ídadohdis
pl-3DO-2dpl-wrap.it.around.it.ICh’óóshdą́ą́dą́ą́’ Diné Bizaad naalkaah doo baa ’áhonissin da. K’ad ’éí t’áá shxǫǫd bik’i’diitą́.
formerly Navajo language research NEG 3-about 1-aware.CI NEG | now TOP at.least 3-of-1-understand.P
’íísíníłts’ą́ą́’
bee ’ééhóziní
- ch’óóshdą́ą́dą́ą́’ formerly, originallyfind in Navajo Adverb Lexicon
- Continuative Imperfective (CI)find in Navajo Verb Modes
- ’áhonissin be awarefind in Navajo Verb Modes
- t’áá justfind in Navajo Adverb Lexicon
- Perfective (P) (yi, ni, si, yi-∅)find in Navajo Verb Modes
- diists’a hear, understandfind in Navajo Verb Modes
Chidí nidabinołtłáád.
car pl-3-2dpl-stop.IDa’ Cubadę́ę́’ tsinaa’eeł nił ní’éél?
Q Cuba-from boat 2-with 3-float.Pdah
Dah níljííd!
up 2-jump.Idajoodlą́ą́’
pl-3DO-4dpl-drink.it.Pdajííłhį́į́’
pl-3DO-4dpl-melt.it.(snow).PDamóo yę́ędą́ą́’ dziłghą́ą́’dę́ę́’ shádí dóó ba’áłchíní bił ’adaashkai.
sunday past.time mountain-top.of-from 1-elder.sister and 3-children 3-with downward-1-go.Pl.PDichin nínízin ya’?
hungry 2-want.NI Qdidoołhįh
3DO-2dpl-melt.it.FDíídó’ doo ákót’ée daásh łí?
this-DÓ’ neg indef-how-3-be.NI neg-ÍSH ŁÍDoo ndó’ daatsaah noolin da.
NEG but 3-be.sick.I 3-resemble.NP NEGdó’ --- -ísh łí
Dziłghą́’ą́ bizaad diists’a’ laanaa.
White.Mountain.Apache 3-language 1-understand.NI wishdííyį́į́ł
3DO-2-eat.it.FGohwééh doo ndi łikan da.
coffee NEG but 3-taste-good.NI NEGHa’át’éego lá ’íiyisíí ’atiinjį’ ’ańdeeshdááł lá?
how Q main road-up.to 1-back-on-go.sg.F DISCHa’át’éegoshą’ t’áadoo díníyáa da?
why-Q neg 2-go.sg.P NEGhaiilgéésh
3DO-1dpl-cut.it.out.IHalah doo bííghah jiztį́į da.
opposite.sibling NEG 3-beside 4-lay.O NEGhaniilchaad
3DO-1dpl-card.it.(as.in.wool).PHastiin nééz doondó’ ndi ’alzhish da.
man tall NEG but 3-dance.DI NEGHái da shą’ tsinaa’eeł ’ájiilaa?
who DA Q boat 3-4-make.PHííłch’į’go ’íinda ta’iideeshnih.
evening.GO until 1-mix.dough.FHwééldigóó nda’aznánę́ędą́ą́’ nihahastóí yę́ę ła’ béédaho’dooszįįd.
K’ad cháshk’eh gódę́ę́’į́">yaa tó de ’anool’ąął.
now wash down water up 3-rise.ProgK’os hóle’!
cloud 3s-become.OKʼadí! Tʼáadoo tʼóó ’ííyį́į̨́łí.
stop NEG just 2-eat.Prog-íNaʼahóóhai nitsaa bił hoo’aahgóó dóola dííyééł.
rodeo 3-big.NI 3-with areal-space.I-to bull 2-haul.FNédáá dóó bikáá’adání bik’i ndinís’eez.
1-sit and table 3-on 1-place-1-foot.PNi’éé’ náníłkad.
2-clothes 3-2-sew.INibéézh bee hane’ doo ndi naalnish da.
2-cellphone NEG but 3-work.P NEGnideiskáá’
pl-3DO-3dpl-investigate.it.PNidlóóhísh doodaii’ doo daats’í nidlóoh da?
2-cold.I-Q or neg perhaps 2-cold.I negniłhį́į́h
3DO-2-melt.it.(snow).IT’áá ’aaníígóó shił hodoonih bíniiká na’ídíshkid.
truth 1-with 3-tell.O 3-against 3-1-question. ITówónaanígóó ch’aazhdóya’ laanaa.
overseas-to 3-1-travel.O hopeTł’ée’go shibee ni’dildlaadí bóhosésa’go ch’ééh ’ádináhweessił.
night-GO 1-flashlight 3-1-miss.P-GO in.vain reflex-around-1-grope.ProgYadiizíníshą’ haa néelt’e’go nínízin?
can-Q how 3.many.N-GO 2-want.NIYiską́ągo Na’nízhoozhídi háadish ’adeeshį́į́ł ninízin?
tomorrow Gallup-at where-Q 2-eat.F 2-want.CI
’íísíníłts’ą́ą́’
bee ’ééhóziní
- yiską́ągo tomorrowfind in Navajo Adverb Lexicon
- háá-P.ENCLITIC where
- -sh enclitic for content questions
- -di atfind in Navajo Postposition Lexicon
- Future (F)find in Navajo Verb Modes
- yíshą́ eat itfind in Navajo Verb Modes
- Continuative Imperfective (CI)find in Navajo Verb Modes
- nisin think, wantfind in Navajo Verb Modes