Your search for * in location has returned 50 entries

’Aadę́ę́’ hoołtį́į́ł.

there-from 3s-rain.Prog

’Adą́ą́dą́ą́’ísh tł’óo’di nanilnishgo nee ’ałní’ní’ą́?

yesterday-Q outside-at 2-work.CI-GO 2-with noon

’Ahwééh bee yishdlį́hígíí bikáá’ ’adání bikáá’ dah yish’ááh.

coffee 3-with 3-1-drink.P-NOM table 3-on up 3-1-put.SRO.U

’Ayóo łį́į́’ sh naalgeed diní, ’ííshją́ą́shį́į́ díí łį́į́chogii bikáá’ dah ńdaah.

very horse 1-with 3-buck.CI 3-2-say.NI lets.see this stallion 3-on up 2-sit.I

’Áádę́ę́’ nánísdzáago łį́į́’ bá nida’deeshjoł.

from.there 1-return.P-GO horse 3-for pl-1-set.out.NCM.F

’Áłchíní hastą́ą́ binááhaidóó deigo hodees’áago t’áá ’ałtso da’ółta’go yá’át’ééh.

children six 3-year.P-from up areal-extend.NP all pl-3-study.NI-GO 3-good.N

’Éí naanishígíí haa nízahdę́ę́’ binanilnishgo hoolzhiizh?

that work-ÍGÍÍ how 3-long.N-past 3-2-work-GO time.move.P

-dę́ę́’

-yaa

Bee’eldííldahsinil kintahdi sh ’oolwoł ńt’éé’ tsístł’ahazt’i’ léi’ góne’ sh ’o’oolwod.

Albuquerque town-at 1-with 3-run.Prog past deadend a areal-in 1-with 3-drive.P

Béégashii ndahaniihdi dóola ’ayóí ’ánoolnin léi’ t’óó bidánééł’į́į́’.

cattle-NOM pl-3-sell.CI-at bull remarkable 3-resemble.N INDEF just 3-1-look.at.P
listenloadingplaying

At the cattle sale I saw a beautiful bull that I sure wished I had.

Ch’é’étiingóó naanéhígíí shił bééhózin.

entrance-along 3-play.I-COMP 1-with 3-know.NI

Chidí naat’a’íísh hooghan yikáá’góó ch’ét’a’ doodaii’ dził bąąhgóósh ch’ét’a’?

airplane-Q hogan 3-over-along 3-fly.P or mountain 3-side-along-Q 3-fly.P

Chidí naat’a’íísh hooghankáá’góó ch’ínísaal ’éí doodaii’ dziłghą́ą́’góó daats’í?

airplane house-over-along over-3-fly.P TOP or mountain-attached-along perhaps

Da’adánídi ’áts’ą́ą́’ deeshghał.

restaurant-at ribs 3-1-eat.F

Dá’ák’eh góyaa yishwoł.

cornfield down.that.way 1-run.Prog

Dá’ák’ehdi nídahodoohgoł.

cornfield-at pl-3-2-hoe.F

Diné bikéyah bikáa’gi ndahonidzood yę́ędą́ą́’ Naatsis’áán hoolyégóó niha’áłchíní bił ’adahineet’į́į́’.

Navajo 3-land 3-on-at pl-areal-3-flee.pl.P past Navajo.Mountain areal-be.called.NI-to 1pl-children 3-with pl-1dpl-sneak.off.P

Diné bikéyah bikáa’gi łáhágóó ninádahałtį́įh łeh.

Navajo 3-land 3-on-at a.few.places areal-rain.I usually

Doo deighánígóó łeeyi’ ’azhnígeed.

NEG far ground-inside 3-4-dig.P

Dził bit’ááhgi bįįh halzheeh.

mountain 3-close.to-at deer 3-3-hunting.CI
listenloadingplaying

He’s deer hunting over near the mountain.

Ha’a’aahdę́ę́sh naaghan ’éí doodago e’e’aahdę́ę́sh naaghan?

east-from-Q 2-home TOP or west-from-Q 2 home

Ha’át’éegishą’ nich’ah nííní’ą́?

where-at-Q 2-hat 3-2-set.down.SRO.P
listenloadingplaying

Where did you leave your hat? Where did you set your hat down?

Ha’át’íí biniiyé shą́ą́h ńdídááh?

what 3-because 1-passing.by 2-go.I

Háadi niyaa hazlį́į́’?

where-at 2-under area-grow.P
listenloadingplaying

Where did you grow up?

Háádę́ę’shą’ díí ch’ah nizhóní léi’ naa yílts’id?

where-from-Q DEM hat 3-beautiful.NI INDEF 2-to 3-move.air.SRO.P

Hádą́ą́’sh Mary ’ólta’dę́ę́’ nádzá?

when-past-Q Mary school-from 3-return.P

Háádę́ę’shą’ díí ch’ah nizhóní léi’ naa yílts’id?

where-from-Q DEM hat 3-beautiful.NI INDEF 2-to 3-move.air.SRO.P

K’aa’ísh ’aní’á biyaa doodago daats’í báhátis ’ayiist’oh ?

arrow-Q bridge 3-under or perhaps 3-over 3-3-shot.P

K’aa’ísh tsénaa ’aní’á biyaa doodago daats’í báhátis ’ayiist’oh?

arrow-Q bridge 3-under or perhaps 3-over 3-3-shot.P

K’ad cháshk’eh góyaa tó deg ’anool’ąął.

now wash area-down water up 3-move.Prog
listenloadingplaying

The water level is rising now down the wash.

Kin bighą́ą́’dę́ę́’ hadah ’adzííłhaal ndi t’áadoo ’ádadénih da.

house 3-to-from down 1-tumble.P but NEG RFLX-1-hurt.P NEG

Mary hádą́ą́’sh ’ólta’dę́ę́’ nádzá?

Mary when-past-Q school-from 3-return.P

Mósí yázhí chizhtah yiyah yilwod.

kitten woodpile.among 3-under 3-run.P
listenloadingplaying

The kitten ran under the woodpile.

Na’nízhoozhídę́ę́’ shíká bił ’oolwoł.

Gallup 1-for 3-with 3-drive.I

Naadą́ą́’ lá haa néelą́ą́’ nida’ak’eh biyi’ góne’?

corn Q how 3.much.N 2-cornfield 3-in there

Naakaii Bito’gi béégashii bee łá’í ’ídlínígíí bee ’anishtah.

mexican water-at cow 3-with one-unify.P-COMP 3-with 1-among.NI
listenloadingplaying

I’m a member of the Mexican Springs Cattle Association.

Náás heesháałgo chidí bine’ ’ííyá.

forward 1-step.Prog-GO car 3-behind 1-go.P

Náhookǫsdę́ę’go níłch’igo ’ayóo deesk’aaz.

north.from-GO breeze-GO very cold.SPN

Nichidí lá háadi nííníłbą́ą́z?

2-car Q where-at 3-2-park.P

Nichidísh háadi nííníłbą́ą́z?

2-car-Q where-at 3-2-park.P

Shiníbaal doo tó biníkáogeeh le’ ’át’éégóó ’íishłaa.

1-tent NEG water 3-through-3-flow.O proof.against-NEG 3-1-make.P

T’ah ’ałk’idídą́ą́’ ’éí Diné tát’áá góyaa kéédahat’íinii t’éiyá díí tábąąhgóó bidáda’ak’eh naaznil ńt’éé’.

still quite.long.ago the people water-near areal-down pl-3-reside.NI-NOM only this water-edge-toward farm 3-lie.PlO.SPN past

Tó bee naat’ahí yę́ę bitł’áahdi yiichxii’ lá.

water canteen past 3-under-at 3-rust.P DISC
listenloadingplaying

The water canteen has gotten rusty on the bottom.

Tó bidinínáágóó ni’ bikáá’ hasé’éél.

water 3-opposite-toward land 3-on 1-float.P

Tł’éédą́ą́’ ńléí dził bine’jí ’adildííl yiits’a’ ni’.

night-past there mountain 3-behind-way thunder 3-sound.P recall

Tł’éédą́ą́’ásh nahóółtą́ kééhót’ínígi?

night-past-Q rain.P 2-live.NI-at